Hyppää sisältöön

Första stegen av kunskapsbaserad ledning inom den prehospitala akutsjukvården

Utgivningsdatum 5.5.2021 12.17
Kolumn

Den prehospitala akutsjukvården är precis som namnet avslöjar ofta den första och mest kritiska delen av hälso- och sjukvårdens servicehelhet. I jourvården av patienten och beslutsfattandet kring denna deltar yrkesutbildade personer och serviceproducenter inom social- och hälsovården, till exempel nödcentralsoperatörer, Jourhjälpen 116 117, personal inom den prehospitala akutsjukvården, arbetstagare som tillhandahåller socialjour, personal inom hemvården och vården dygnet runt, personal vid hälsostationerna samt jourenheter som är öppna dygnet runt.

Information som samlats in inom den prehospitala akutsjukvården tjänar den kunskapsbaserade ledningens behov

Inom den prehospitala akutsjukvården uppkommer mycket information om patientens hälsa och funktionsförmåga, vårdhändelsen samt de vardagliga förhållanden som utnyttjas i planeringen av patientens och klientens vård och i vårdhändelsen. Beroende på användningsändamålet talar man om primär användning av information (social- och hälsovårdsuppgifter) som uppkommer inom social- och hälsovården.

Utnyttjande av social- och hälsovårdsuppgifter för annat än det primära användningsändamålet kallas sekundär användning. Med sekundär användning av social- och hälsovårdsuppgifter avses till exempel planering och ordnande av tjänster, forskning, statistikföring och informationsledning. Med hjälp av informationen kan serviceanordnaren till exempel granska patientströmmarna och vårdkedjorna enligt patientgrupp i syfte att förbättra kvaliteten på tjänsterna och minska kostnaderna.

Målet är standardiserad datainsamling

Inom den prehospitala akutsjukvården har registreringen av patientuppgifter i elektroniska system och behandlingen av uppgifterna till exempel för statistikföring hittills grundat sig på regionala och systemspecifika lösningar.

Bristen på nationella och enhetliga dokumentationsrutiner och -underlag har bland annat märkts i att den prehospitala akutsjukvården inte alltid har haft all information om patientens sjukdomshistoria och funktionsförmåga. Nationellt har man börjat samla information i elektroniska patientdatasystem systematiskt först då patienten har förts in genom dörren till vårdinrättningen.

De patientuppgifter som den prehospitala akutsjukvården producerat har inte heller registrerats i de nationella register som THL sammanställer och upprätthåller och som används som grund för behandlingen av en viss sjukdom, vårdmetoden eller utvärderingen av en socialservice. Avsaknaden av systematisk insamling av information om den prehospitala akutsjukvården har försvårat den lagstadgade integreringen av den prehospitala akutsjukvården som en del av social- och hälsovårdens joursystem.

De framtida nationella kvalitetsregistren för olika specialiteter eller patientgrupper behöver standardiserad datainsamling även från den prehospitala akutsjukvården. Först då kan man bedöma hela vårdkedjan och producera viktig information, till exempel information till diabetesregistret om uppföljningen av patientens blodsockerkontroll, som samlas in inom den prehospitala akutsjukvården i samband med behandlingen av hypoglykemi.

Uppgifter inom den prehospitala akutsjukvården blir en del av det nationella informationsunderlaget för social- och hälsovården

Den förändring vad gäller insamling av uppgifter inom den prehospitala akutsjukvården som gäller från början av året är ett av de viktigaste stegen i informationshanteringen inom den prehospitala akutsjukvården. Förändringen möjliggörs tack vare att säkerhetsmyndigheternas fältsystem KEJO under de närmaste åren kommer att tas i bruk som en plattform för registrering av uppgifter som samlats in inom den prehospitala akutsjukvården överallt i Finland. KEJO och den elektroniska journalen över den prehospitala akutsjukvården (EHK) producerar en patientdokumentation över den prehospitala akutsjukvårdshändelsen.

Strukturellt producerad information stöder en kunskapsbaserad ledning bland såväl social- och hälsovårdspersonalen som serviceanordnarna samt de nationella myndigheternas styrnings-, utvärderings- och tillsynsarbete. Förändringen förbättrar patientsäkerheten, vårdens kvalitet och hela servicekedjans effektivitet.

Kunskapsbaserad ledning inom den prehospitala akutsjukvården

I den dagliga ledningen är variationen och inriktningen vad gäller belastning samt identifieringen av riskområden centrala indikatorer som följs upp dagligen inom den prehospitala akutsjukvården. Då datainsamlingen standardiseras i den dagliga ledningen flyttas tyngdpunkten från uppgiftsspecifika uppgifter till insamling och uppföljning av patientuppgifter. Till exempel kan patienter som använder många tjänster få ändamålsenlig hjälp på ett effektivare sätt än tidigare.

I bedömningen av vårdens effektivitet kan man förutom de kritiska patientgrupperna också granska till exempel hur vårdkedjan för patienter med nedsatt funktionsförmåga har lyckats i förhållande till målen. En heltäckande insamling av information i början av vårdkedjan möjliggör utvärdering av verksamheten och effektiviteten inom hela servicekedjan.

Med hjälp av den insamlade informationen kan man bland annat stöda äldre personers möjligheter att bo hemma och hänvisa patienter i akutvårdsskedet till rätt och kostnadseffektiv service. Personalen inom den prehospitala akutsjukvården kan få respons på hur bedömningen av vårdbehovet lyckas. Då man får mer erfarenheter av kunskapsbaserad ledning kan man identifiera nya lösningar för invånarnas akuta besvär.

De första erfarenheterna

Norra Savolax sjukvårdsdistrikt och Siun sote har varit först med att ta i bruk den elektroniska journalen över den prehospitala akutsjukvården (EHK) i myndigheternas gemensamma fältsystem KEJO och de har också tagit de första stegen vad gäller kunskapsbaserad ledning. Systemet har börjat användas enligt planerna. I synnerhet personalen inom den prehospitala akutsjukvården har varit nöjd med systemets användbarhet. Vi ser ivrigt fram emot att användningen ska utvidgas till alla enheter inom den prehospitala akutsjukvården i området och att även andra myndigheter ska delta.

Nästa steg är att säkerställa att den högklassiga information som uppkommer inom den prehospitala akutsjukvården i realtid finns tillgänglig och kan utnyttjas vid jourenheter och i den kunskapsbaserade ledningen.

I och med KEJO och EHK vi i Finland tar ett gigantiskt steg med tanke på den kunskapsbaserade ledningen samt den nationellt standardiserade datainsamlingen inom den prehospitala akutsjukvården och om akuta patienter. Då verksamheten utvidgas kan de bästa verksamhetsmodellerna som identifierats på basis av referensinformation spridas i hela landet.

I Valtava-projektet förnyas den nationella produktionen av social- och hälsovårdsuppgifter

Samordningen av det nationella datalagret inom den prehospitala akutsjukvården och KEJO utvecklas inom ramen för Valtava-projektets projekt för prehospital akutsjukvård under 2020–2021. Målet är att förena information om den prehospitala akutsjukvården i olika datasystem, om processen i anslutning till detta och om patienterna med tanke på den sekundära användningen av social- och hälsovårdsuppgifter. Det nationella datalagret för prehospital akutsjukvård betjänar anordnare och producenter av prehospital akutsjukvård i behov av kunskapsbaserad ledning, myndigheter i utvärderings-, styrnings- och tillsynsuppgifter samt forskare i vetenskaplig forskning.  

Valtava-projektet är en del av Toivo-programmet som social- och hälsovårdsministeriet startat (genomförandeprogrammet för ledning, styrning och övervakning med social- och hälsovårdsdata), där man planerar och utvecklar informationsledningsförmågan inom de välfärdsområden som ska inrättas. Samtidigt förnyas de riksomfattande myndigheternas informationsproduktion och kunskapsbas och nationella informationsförvaltningslösningar skapas.

https://soteuudistus.fi/sv/toivo-programmet

Författere

Susanna Wilén, ansvarig läkare för den prehospitala akutsjukvården, 24/7 servicedirektör Siun sote – Samkommunen för social- och hälsovårdstjänster i Norra Karelen

Jouni Kurola, överläkare vid KYS central för prehospital akutsjukvård och direktör för servicecentret Akuutti – Norra Savolax sjukvårdsdistrikt

Viljami Lampilinna, projektchef, THL