Hyppää sisältöön

Programmet för arbetsförmåga sammanlänkar reformerna av tjänsterna för befolkningen i arbetsför ålder

social- och hälsovårdsministeriet
Utgivningsdatum 5.5.2022 10.00
Kolumn
Peppi Saikku och Matti Joensuu

Det förvaltningsövergripande programmet för arbetsförmåga gör det möjligt att sammanlänka de pågående reformerna av social- och hälsovårdstjänsterna och arbets- och näringstjänsterna på både riksnivå och regional nivå. Social- och hälsovårdsministeriets åtgärder är en integrerad del av social- och hälsovårdsreformen. Tjänsterna för främjande av arbetsförmågan förutsätter gemensam samordning och serviceprocesser som för samman de olika tjänsterna. Det behövs också en gemensam vision om servicehelheten och målen för tjänsterna för befolkningen i arbetsför ålder.

Bild: Peppi Saikku och Matti Joensuu

Programmet för arbetsförmåga har utarbetats i samarbete mellan arbets- och näringsministeriet och social- och hälsovårdsministeriet, och syftar till att förbättra sysselsättningen för partiellt arbetsföra. Social- och hälsovårdsministeriets åtgärder är också kopplade till programmet Framtidens social- och hälsocentral.  Syftet med åtgärderna är att stärka servicehelheten för befolkningen i arbetsför ålder, som har fått rätt lite uppmärksamhet under social‐ och hälsovårdsreformen.  

Största delen av befolkningen i arbetsför ålder omfattas av företagshälsovården, men de som av olika skäl inte är i lönearbete använder i första hand social- och hälsocentralernas tjänster, och ofta gäller detta också företagarna och korttidsanställda. För dessa grupper är även socialservicen viktig. Programmet för arbetsförmåga går ut på att utveckla tjänsterna för främjande av arbetsförmåga och öka socialservicens användning av stödd sysselsättning för att hjälpa dem som har det allra svårast att få jobb. Målgruppen är arbetslösa som är partiellt arbetsföra, men servicemodellerna kan i fortsättningen också användas i bredare utsträckning för befolkningen i arbetsför ålder vid social- och hälsocentralerna. Att investera i den arbetsföra befolkningen gynnar de blivande välfärdsområdena och ökar områdenas livskraft.  
 

Man bygger upp sektorsövergripande team och nya förfaranden för områdena   


Social- och hälsovårdsministeriets genomför åtgärderna inom programmet för arbetsförmåga genom 22 statsunderstödsprojekt runtom i Finland. Vi gör en gemensam undersökning med Institutet för hälsa och välfärd för att utvärdera genomförandet, resultaten och konsekvenserna av projekten.  

Undersökningen visar att de landsomfattande utvecklingsmålen överensstämmer bra med de utvecklingsbehov som områdena anser sig ha inom tjänsterna för arbetslösa, partiellt arbetsföra. Projekten har kommit igång bra med programmet. Man har till exempel skapat sektorsövergripande team för främjande av arbetsförmåga och inlett försök med kvalitetsstyrd stödd arbetsträning för nya kundgrupper.  Åtgärderna har riktats till den rätta målgruppen, dvs. till långtidsarbetslösa arbetssökande och personer med funktionsnedsättning.  

Kartläggningen av resultaten och konsekvenserna pågår fortfarande. Enligt de preliminära resultaten är arbetsförmågan enligt deltagarnas egen bedömning tydligt sämre än allmänt hos befolkningen i arbetsför ålder, och även lite sämre än hos de kunder som deltagit i kommunernas sysselsättningsförsök. Rapporten om undersökningsresultaten publiceras våren 2023.  
 

Många reformer samtidigt är en utmaning


Det som undersökningen tydligt visar är att reformerna av arbets- och näringstjänsterna gäller samma målgrupp av människor i arbetsför ålder. Under kommunernas pågående sysselsättningsförsök har kommunerna organiseringsansvaret för målgruppens arbets- och näringstjänster. Då den nordiska modellen för arbetskraftsservicen börjar tillämpas i maj kommer kundbesöken att bli fler och hänvisningen av klienterna till social- och hälsovårdstjänsterna troligtvis effektivare. Vid ingången av 2024 ska arbets- och näringstjänsterna överföras till kommunernas organiseringsansvar. Den social- och hälsovårdsverksamhet som kommunerna ansvarar för inom den sektorsövergripande samservicen för främjande av sysselsättning kommer att överföras till välfärdsområdena redan vid ingången av 2023. 

Det är därför naturligt att de samtidiga reformerna inom social- och hälsovården och arbets- och näringstjänsterna också påverkar det dagliga arbetet och utvecklandet av tjänsterna inom programmet för arbetsförmåga. Områdena funderar nu febrilt på hur de gällande och de nya förfarandena samt de kommande organisatoriska förändringarna ska kunna samordnas på ett ändamålsenligt sätt. Det finns en risk för att tjänsterna splittras och att kundernas servicekedjor bryts.  
 

Det förvaltningsövergripande programmet för arbetsförmåga sammanlänkar reformerna


Tjänsterna för främjande av arbetsförmågan förutsätter gemensam samordning och serviceprocesser som för samman social- och hälsovårdstjänsterna och arbets- och näringstjänsterna. Här kan programmet för arbetsförmåga fungera som en sammanförande länk mellan reformerna. Det förutsätter dock samarbete och samordning mellan regionerna, ministerierna och områdena vid genomförandet av reformerna.  

På regional nivå ska projekten för främjande av arbetsförmågan samarbeta både med programmet Framtidens social- och hälsocentral och med kommunernas sysselsättningsförsök.  Beredningen av framtidens social- och hälsocentraler har gett bra erfarenhet av ett berednings- och utvecklingssamarbete där åtgärderna inom programmet för arbetsförmåga är en del av beredningen. Så är det dock inte i alla områden. Alla områden är vid beredningen inte nödvändigtvis medvetna om behovet att utveckla tjänsterna, och förstår därför inte att utnyttja de förfaranden för främjande av arbetsförmåga som utvecklats genom projekten.    

Projekten samarbetar med kommunernas sysselsättningsförsök främst i arbetet med kunderna. Kunderna hänvisas till tjänsterna som stöder arbetsförmågan till stor del via arbets- och näringstjänsterna. Behovet att utöka samarbetet vid beredningen av välfärdsområdena och mellan arbets- och näringstjänsterna har märkts också under kommunförsöken. Vid beredningen av kontaktytorna har många konstaterat att främjandet av sysselsättningen är ett av de områden som måste planeras tillsammans, men läget i områdena varierar också när det gäller detta.  
 
Det är viktigt att skapa en gemensam förvaltningsövergripande vision om servicehelheten och målen för den närmaste framtiden. I och med programmet för arbetsförmåga får vi en möjlighet att öka förståelsen för innebörden av servicehelheten för arbetslösa (partiellt arbetsföra) och målen för tjänsterna. Det är viktigt att förvaltningsområdena samarbetar och stöder varandra i arbetet med att främja arbetsförmågan, välbefinnandet och sysselsättningen, och att de också beaktar målen för reformen av den sociala tryggheten. Behovet av en gemensam vision är stort nu när det sker många förändringar. Den gemensamma visionen stöder uppbyggandet av områdenas sektorsövergripande servicehelheter och således också partiellt arbetsföras arbetsförmåga och sysselsättning. 
 

Peppi Saikku,
forskningschef, Institutet för hälsa och välfärd  

Matti Joensuu,
seniorforskare, Arbetshälsoinstitutet

 

Vad är programmet för arbetsförmåga?


Programmet för arbetsförmåga förbättrar partiellt arbetsföras sysselsättning. Arbets- och näringsministeriet ansvarar och genomför programmet i samarbete med social- och hälsovårdsministeriet. Programåtgärderna genomförs under åren 2019 – 2023. Social- och hälsovårdsministeriet ansvarar för en åtgärdshelhet där tjänsterna till stöd för arbetsförmågan integreras i framtidens social- och hälsocentral.

Läs mer