Hoppa till innehåll

Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Utredning: Personer som har nytta av sektorsövergripande tjänster identifieras sporadiskt

Social- och hälsovårdsministerietStatsrådets utrednings- och forskningsverksamhet 25.8.2020 8.54
Pressmeddelande 534/2020

Bara ungefär var tredje social- och hälsovårdsorganisation använder sig av en överenskommen verksamhetsmodell för att identifiera behov av sektorsövergripande tjänster. Enligt en undersökning som utförts vid Institutet för hälsa och välfärd, och som publicerades i dag den 25 augusti, bör användningen av modeller och verktyg för identifiering av servicebehov utökas.

Detta bör göras för att säkerställa att alla personer som har nytta av sektorsövergripande tjänster identifieras i ett så tidigt skede som möjligt, och för att en servicehelhet som motsvarar de individuella servicebehoven ska kunna genomföras på ett smidigt och samordnat sätt. För närvarande är identifieringen bristande, även om erfarenheterna av de modeller för identifiering som används i Finland i huvudsak är positiva.

Inom ramen för statsrådets gemensamma utrednings- och forskningsverksamhet har gjorts en undersökning om användningen av sektorsövergripande tjänster bland Finlands befolkning och om kostnaderna för användningen. I projektet utreddes också vilka verksamhetsmodeller och verktyg för att identifiera personer som behöver sektorsövergripande tjänster som används inom social- och hälsotjänsterna i Finland och utomlands. Därtill utreddes det vilka modeller för att identifiera behov av stöd för arbets- och funktionsförmågan hos personer i arbetsför ålder som används i Finland, och hur hälsoundersökningar av arbetslösa genomförs och utnyttjas.

Användningen av modeller och verktyg för identifiering bör utökas

I regionerna och social- och hälsovårdsorganisationerna bör man utreda, dra upp riktlinjer för och komma överens om vilka modeller eller verktyg som ska användas för att möjliggöra identifiering av behov av sektorsövergripande tjänster hos kunder som omfattas av tjänsterna, som inte omfattas av tjänsterna och som för första gången anlitar tjänsterna. För närvarande använder bara ungefär var tredje social- och hälsovårdsorganisation i Finland en överenskommen modell eller ett överenskommet verktyg för identifiering av behov av sektorsövergripande tjänster.

En person som kan ha nytta av sektorsövergripande tjänster identifieras vanligtvis i samband med kundhandledning eller när en yrkesutbildad person inom social- och hälsovården känner oro eller otillräcklighet på grund av kundens situation eller det sker en förändring i hur kunden anlitar tjänster. I vissa regioner har man utfört ett långsiktigt arbete för att ta fram modeller för identifiering av servicebehov, och erfarenheterna av dem är goda. Till exempel i Birkaland används tjänsten Suuntima, och i Helsingfors Terveyshyötyarvio och en kärnprocessmodell för de kunder som behöver en stor mängd tjänster. Inom Siun sote, samkommunen för social- och hälsovårdstjänster i Norra Karelen, har man utvecklat modellen Yhteisasiakkuus och i Päijänne-Tavastland har man infört modellen Case manager.

För de modeller för identifiering som används i andra länder utnyttjas redan i relativt stor utsträckning klient-/patientdatasystem. De anställda inom social- och hälsovården skulle ha nytta av datasystemens automatiska notifieringar och signaler, men för närvarande utnyttjas dessa i mycket liten utsträckning. Utnyttjandet av datasystemen är också förknippat med vissa utmaningar med tanke på lagstiftningen, dataskydd och datasäkerhet som man ännu inte har hittat en lösning på.

Resultaten av forskningsprojektet visar att 80 procent av kostnaderna för användningen av social- och hälsotjänster hopar sig på cirka 10 procent av befolkningen. En del av denna grupp använder sektorsövergripande tjänster. Genom att förutse dessa personers behov av sektorsövergripande tjänster kan man erbjuda dem tidigt stöd redan innan de anlitar flera olika tjänster, vilket bidrar till kostnadsbesparingar.

Betydande utvecklingsbehov i fråga om identifieringen av behov av stöd för arbets- och funktionsförmågan och hälsoundersökningarna av arbetslösa

Identifieringen av behov av stöd för arbets- och funktionsförmågan är organisationscentrerad och splittrad. Detta kan försvåra tillgången till tjänster och fördröja inledandet av tjänster för stöd i ett tidigt skede. Identifiering av behoven i fråga om arbets- och funktionsförmågan kräver systematik och enhetliga kriterier. Inte heller hälsoundersökningarna av arbetslösa genomförs i kommunerna på ett jämlikt sätt och så som föreskrivs i lag, och det finns mycket utvecklingsbehov i statistikföringen av undersökningarna. Den sektorsövergripande processen för hälsoundersökning av arbetslösa bör systematiseras steg för steg och ansvarsfördelningen bör vara tydlig. Informationen om de arbetslösas rätt till hälsoundersökning bör förbättras.

Resultaten av projektet kan utnyttjas i de projekt som inleds i regionerna inom ramen för programmet Framtidens social- och hälsocentral, i projekten inom ramen för strukturreformen av social- och hälsovården och i programmet för arbetsförmåga. De modeller och verktyg som sammanställts i rapporten erbjuder konkreta verktyg för och exempel på identifiering av personer som har nytta av sektorsövergripande tjänster. Riktlinjerna och verksamhetsmodellerna för identifiering av dessa personer bör åtminstone till någon del vara nationellt enhetliga och överenskomna, för att man ska få in jämförbar befolknings-, problem- och sjukdomsbaserad information om identifieringen. Samtidigt kan man skapa ett kunskapsunderlag för uppföljning, styrning och kollegial utveckling.

Publikationen har utarbetats inom ramen för genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2019.

Ytterligare information:

Hanna Tiirinki, projektkoordinator, Institutet för hälsa och välfärd, tfn 0295 247 052, [email protected]

Inom statsrådets gemensamma utrednings- och forskningsverksamhet (VN TEAS) tar man fram information till stöd för beslutsfattandet, den kunskapsbaserade ledningen och verksamheten. Utrednings- och forskningsverksamheten styrs av en utrednings- och forskningsplan som statsrådet årligen fastställer. De som producerar informationen ansvarar för innehållet i rapporterna i publikationsserien för utrednings- och forskningsverksamheten. Innehållet återspeglar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt.