Äntligen: Social- och hälsovårdsreformen godkändes av riksdagen (och vi kan sätta igång med genomförandet)

Det här har vi väntat på. Och det räckte rätt många valperioder. Men nu har det äntligen blivit verklighet. Social- och hälsovårdstjänsterna koncentreras till ”bredare områden” för välbefinnande, som bättre än för närvarande kan ordna kundorienterade tjänster för alla medborgare i hela Finland. Det svåra arbetet, som ibland kändes nästan omöjligt, har nu gjorts.

Nu finns det orsak att fira och nu ska vi njuta av en välförtjänt semester. Och när återvänder utvilade från semestern kavlar vi upp ärmarna och sätter i gång. Lagarna utgör bara en ram för reformen, och frasen som blev bekant under förra valperioden om att ”genomförandet är det avgörande”, blir nu verklighet. 

Tiden för genomförandet av det första skedet är cirka ett och ett halvt år. Tidtabellen är alltså snäv, men jag anser att den är tillräcklig. Jag är övertygad om att alla regioner kan sköta sina uppgifter så att de kan bära organiseringsansvaret 2023. Det huvudsakliga ansvaret för genomförandet ligger på välfärdsområdena, men vi kan stödja regionerna nationellt på många olika sätt. För detta ända-mål har vi tillsammans med regionerna byggt upp en färdplan för genomförandet som innehåller tydliga steg mot 2023. Vi har också berett en regional lägesbildsmodell med vars hjälp vi kan följa med hur genomförandet i varje region framskrider och upptäcka och ingripa i eventuella risker.

Förändringen och jag? 

Genast i det första skedet av genomförandet måste man kunna kommunicera klart och öppet om reformen till alla parter. Ur medborgarnas synvinkel är det viktigt att i det första skedet berätta vad reformen innebär och inom vilken tidtabell reformen kommer att ske. I organisationskommunikationen är det särskilt viktigt att informera om reformens konsekvenser för personalen och t.ex. om förväntade personalöverföringar. Kommunikationen måste kunna besvara frågan: ”Vad betyder förändringen för mig?”

Betydelsen av en bred uppslutning kan inte betonas för mycket i genomförandet. Vi har organiserat genomförandet så att alla regioner deltar i nätverk där genomförandet görs tillsammans. Likaså lönar det sig för regionerna att utnyttja allt det kunnande som finns i regionerna. Detta innebär att kommuner, företag, aktörer inom tredje sektorn, personal, medborgare och alla andra intressegrupper tas med i genomförandet.    

När genomförandet sker enligt en snäv tidtabell är det också viktigt att lära sig av varandra och ta i bruk sådana goda verksamhetsmodeller som prövats någon annanstans. Vi har till exempel redan många samkommuner inom social- och hälsovården som på många sätt kan hjälpa regioner som befinner sig i det inledande skedet. I regionernas beredning uppstår också många nya, goda verksamhetsmodeller och de gemensamma nätverken har en särskilt viktig roll i att sprida dem. Allt behöver man alltså inte tänka ut själv.

Förändring och tid

Vi kommer att svettas ännu flera gånger under genomförandet, men jag vill också påminna om att allt lyckligtvis inte behöver vara klart vid årsskiftet 2023. Först därefter kommer man i själva verket att kunna genomföra de operativa reformer som krävs för att hela personalen i välfärdsområdet ska kunna delta. I enlighet med lärdomarna av gott förändringsledarskap ges förändringen all den tid som behövs.
 
I det här skedet är det dock viktigt att vara nöjd och tacksam. Äntligen har vi en struktur som möjliggör en kundorienterad och kostnadseffektiv social- och hälsovårdsreform. Resten hänger på oss själva. Jag önskar er alla en solig sommar!

Kari Hakari