Att överföra strukturerna i deras nuvarande form till välfärdsområdena är ingen bra lösning

I och med reformen har man en unik möjlighet att genuint börja prioritera förebyggande, i stället för att använda alla resurser på att reagera i efterhand, skriver Anna Maksimainen, som arbetar som projektledare i Nordic Healthcare Group.

I början av september dryftade beredningsgruppen för ledning och kompetens hur strukturerna för välfärdsområdenas ledning och organisationer ska se ut och hurdan ledning och kompetens som behövs för att bygga upp och stödja välfärdsområdena. En grundläggande utgångspunkt i reformen är att minska silotänkandet och skapa ett integrerat system med både socialvårdstjänster och hälso- och sjukvårdstjänster. Genom horisontell integration kan man samordna till exempel hälso- och sjukvården på basnivån med socialvårdstjänsterna, och genom vertikal integration kan man tillgodose behovet av den specialkompetens som måste finnas som stöd för tjänsterna på basnivån. 

Resultaten av integrationen mäts på kundnivå, men det är välfärdsområdenas organisations- och ledningsstrukturer som säkerställer att integrationen verkställs. Det vi vet är att 10 procent av befolkningen orsakar 80 procent av kostnaderna för social- och hälsovården. Den här andelen av befolkningen använder ofta många olika servicehelheter, emedan majoriteten av befolkningen oftast använder en enda servicehelhet. Knappt 40 procent av den här ”dyraste” befolkningen som omfattar 10 procent använder endast hälso- och sjukvårdstjänster, och de övriga både socialvårdstjänster och hälso- och sjukvårdstjänster.

Hur kan man då bygga en sådan organisations- och ledningsstruktur som samtidigt stöder dem med särskilt stora behov, dem som bara behöver lite stöd och de som är friska och som kanske använder välfärdsområdets tjänster endast för till exempel coronavaccinering? Det viktigaste är att säkerställa att det råder samförstånd om hurdant servicesystem man vill ha i området. Utgår man verkligen från befolkningens hälsa och välfärd? Att uppnå samförstånd om de olika roller i helheten som välfärdstjänsterna, socialvårdstjänsterna, primärvården, den specialiserade sjukvården och räddningsväsendet har i helheten är viktigt eftersom de har lite olika perspektiv. Det behövs samarbete, kommunikation, nätverk och ledning genom information när man sätter upp gemensamma mål och skapar och styr den nya organisationen. 

Nyårsnatten inför år 2023 startar välfärdsområdena sin verksamhet, som fågeln Fenix som lyfter sig ur askan. Några välfärdsområden byggs upp på de existerande strukturer som baserar sig på samkommuner, men i många områden måste den nya organisationen byggas upp genom fusion av ett drygt tiotal organisationer och olika aktörer. Men allting behöver inte vara klart genast. Ett bra exempel på att man inte måste få det rätt med en gång för att lyckas är Södra Karelens social- och hälsovårdsdistrikt Eksote. Man hinner forma och utveckla både tjänsterna och organisationerna till bra helheter också efter att välfärdsområdena har kommit igång med verksamheten. Arbetet kan inledas med en struktur som innefattar basfunktionerna och som baserar sig till exempel på områdenas befintliga modeller och goda praxis.   

Oberoende av hur organisationsstrukturen ser ut vid starten så är det viktigaste att planeringen styrs av en gemensam syn på framtiden och av gemensamma mål, med befolkningens hälsa och välfärd som utgångspunkt. Och även om tidsramen för verkställandet är snäv, är det ingen bra lösning att de nuvarande strukturerna överförs som sådana till välfärdsområdena.
 
I de nya välfärdsområdeskoncernerna kommer social- och hälsotjänsterna och räddningsväsendet att vara separata fristående sektorer. Även om det finns många synergier mellan dessa sektorer, medför skillnaderna i strukturerna för ledningen av social- och hälsovården och räddningsväsendet vissa utmaningar. Men skillnaderna öppnar också för möjligheter att lära av varandra, så att man kan utveckla både ledningsstrukturerna och verksamhetsmiljöerna.

Inom räddningsväsendet är man redan bra på att arbeta på ett föregripande sätt. Tänk vilka resultat man kan vänta när samarbetet ökar! Och tänk om vi i framtiden har välfärdsområden där det är förebyggandet som prioriteras och som styr verksamheten. 

Anna Maksimainen

Skribenten arbetar som projektledare i Nordic Healthcare Group Oy, en av de konsultbyråer som deltagit i reformen av social- och hälsovården.