Avdelningsöverläkare Tarja Koskinen: evidensbaserade psykosociala metoder hjälper tusentals unga
Den kraftiga ökningen av efterfrågan på ungdomspsykiatri började synas inom den specialiserade sjukvården för 4–5 år sedan och ledde så småningom till en kris även i behandlingen av svårare störningar.
Internationella forskningsrön bekräftade dock att antalet störningar inte hade ökat på motsvarande sätt, men möjligtvis tidigare belastningssymtom och symtom relaterade till sinnesstämningen.
Linjecheferna för ungdomspsykiatrin vid de fem universitetssjukhusen diskuterade situationen tillsammans och kom fram till att man måste hjälpa basnivån genom att erbjuda forskningsbaserade och välbeprövade modeller för tidigt stöd. Även i centraliseringsförordningen har detta utnämnts till universitetssjukhusens uppgift.
I Esboprojektet, som leddes av HUS ungdomspsykiatri, hade man redan tidigare undersökt IPC-behandlingar (interpersonell handledning för depressionssymtom). Strukturen var klar, utbildningsstigen fungerade och man hade skapat goda förbindelser med Storbritannien, som brottades med liknande problem.
– Projektets ”pappa” är docent Klaus Ranta. Det var utifrån hans idéer som IPC-ungdomsappen kom till Finland från första början. Han fortsatte utvecklingen tillsammans med oss linjechefer. Jag hade själv nöjet att arbeta och utbilda mig via Esboprojektet hösten 2016 när jag var överläkare vid HUS ungdomspsykiatriska vårdpolikliniker, berättar KYS linjechef för ungdomspsykiatrin Tarja Koskinen.
Redan några år tidigare hade man ansökt om anslag för hälsofrämjande i HUS-området och Kuopio. Den tydliga uppfattningen om att effektivare stöd i ett tidigt skede är ett sätt att lösa situationen fick de fem linjecheferna att på nytt driva frågan vidare.
– Vi förde idén till social- och hälsovårdsministeriet. Minister Krista Kiuru, som tog emot oss och blev intresserad, ska också ha ett tack. Samarbetet för att främja missionen började med mötet.
Evidensbaserade metoder ger bevisligen hjälp
Forsknings- och evidensbaserade metoder ger bevisligen hjälp. När den ungas tidiga symtom huvudsakligen är depression och ångest kan man välja mellan metoderna IPC och Cool Kids/Chilled (metod för ångestsymtom).
– Vi funderar redan på att motsvarande utbildningsmodeller skulle kunna utvecklas till exempel för ät- och beteendestörningar. HUS tog på sig ansvaret att sätta igång dessa två första metoder, men i fortsättningen kan ett annat universitetssjukhus ansvara för utvecklingen av andra metoder, fortsätter Tarja Koskinen.
Effektivare stöd i ett tidigt skede dämpar vårdbehovet
Metoderna för god evidens är ofta strukturerade, eftersom det är lättare att undersöka strukturerade metoder, de är pålitligare och det går att dra tydligare slutsatser om vårdresultaten.
I en strukturerad metod är mötet med den unga innehållsmässigt mycket noggrant definierat och målinriktat och mötet framskrider enligt en manual. I synnerhet IPC siktar redan vid det första mötet på att den unga lär sig färdigheter som hjälper honom eller henne att bättre förstå sig själv och andra, kommunicera, identifiera sina känslor och uttrycka dem.
– Det är visserligen alltid viktigt att lyssna på den unga på alla möten, men de färdigheter som man lär sig genom metoderna bär långt in i framtiden trots allvarliga symtom. När symtomen tar över kan de sociala färdigheterna tyna bort eller inte utvecklas alls vid normal ålder om den unga till exempel är deprimerad.
– Jag har funderat på om det här är den grundläggande orsaken till att depression hos vuxna är ett återkommande syndrom. Om färdigheterna inte utvecklas på grund av depression i ungdomen, ökar det risken för nya depressionsperioder senare i livet? Och kan en IPC-period i ungdomen vara den bästa preventionen för depression i vuxen ålder?
Tarja Koskinen har utbildat över 700 metodexperter
Tarja Koskinen har alltid varit intresserad av interventioner i ett tidigt skede. Redan 2007 deltog hon i ett utvecklingsprojekt där man strävade efter att införa stresshanteringskurser i skolorna. Tiden var ännu inte mogen för att finländska ungdomar i grupp skulle lära sig hur man klarar av stressiga situationer.
Doktorsavhandlingen stupade på materialets ringa omfattning, men frågan fortsatte att pyra. Tarja Koskinen är också psykoterapeut och har länge utfört interpersonell psykoterapi (IPT), som är en längre version av IPC. IPT fungerar för deprimerade ungdomar med svårare symtom.
IPC-handledarbehörigheten som Tarja Koskinen erhöll vid HUS 2016 öppnade hennes väg till utbildare. Hon får fortfarande goda synpunkter på undervisningen och utvecklingen av utbildningsinnehållet från Storbritannien av doktor Roslyn Law.
Tarja Koskinen utbildar IPC-experter inom KYS-området och är tillsvidare den enda i Finland som har fått utbildarbehörighet. Totalt har hon utbildat cirka 750 metodexperter.
Tarja Koskinen är chef för VIVA/NMOK-teamet i KYS-området i projektet Framtidens social- och hälsocentral. Hon ägnar en arbetsdag i veckan åt projektarbetet. Den rymmer planering, möten, arbetshandledning, utlåtanden och rapportering. I projektteamets styrka ingår två heltidsanställda sjukskötare och timhjälp för metodstödet.
– Det är ett nöje att jobba med detta superteam! Ett väl sammanhållet nätverk och möten med andra NMOK/VIVA-team är en nödvändighet. Samarbetet har varit unikt även i lilla Finland, där vi snarare är vana att konkurrera i överläge, säger Tarja Koskinen.
Ett år för att få behörighet för IPC-metoden
IPC-metodens teoretiska utbildning varar i två dagar. Innan dess bekantar sig de studerande med förhandsmaterialet, som bland annat tar upp ungdomars utvecklingslinjer och fakta om depression hos unga. Informationen utnyttjas vid IPC-besök och i möten med ungdomar överlag.
För att få behörighet som handledare behöver man efter utbildningen få metodstöd med arbetshandledning i ett år och utföra handledningsuppdrag.
– Jag tror starkt på att unga bäst drar nytta av en snabb intervention med låg tröskel. Ungdomarnas respons är bäst: tack för att du hjälpte mig att leva. Den gör så att man rentav orkar flytta berg. Naturligtvis gläder jag mig också åt berömmet från dem som går utbildningen. För första gången och under karriärens guldålder hittade jag en kommunikativ lärare i mig och jag njuter av det. Detta arbete är en motkraft till det hektiska, tunga administrativa arbetet och ger mig känslan av att lyckas.
Utbildningarna började ges på distans på grund av corona
Före pandemin var tanken att Tarja Koskinen skulle resa till utbildningsorterna.
– Jag lär ut hur man lär ungdomarna kommunikation och förmågan att förstå samtalspartnerns miner och gester. När jag själv inte längre kunde se utbildningsdeltagarna blev situationen konstig. Jag var tvungen att demonstrera och spela in alla övningar på förhand. Då var mitt modiga team guld värt!
Utbildningen pågår vid alla universitetssjukhus, mer omfattande på vissa, långsammare på andra. HUS har varit initiativrikt tack vare Klaus Rantas arbete, implementeringserfarenhet och goda kontakter.
I hela landet finns det nu 750 handledare. Inom KYS-området har över 250 personer utbildats och utbildningarna fortsätter utifrån de behov som uppstår i områdena. Uppskattningsvis behövs lika många utbildningar till.
Läget för de evidensbaserade metoderna hösten 2021
Införandet har framskridit väl i hela landet. Gemensam utveckling har inletts inom samarbetsområdena (specialupptagningsområdena). Pandemin har dock påverkat arbetet när hälsovårdarresurserna har anvisats till provtagning, spårning och vaccination.
När efterfrågan på tjänsterna har ökat har även andra yrkesgrupper, psykologer och kuratorer varit svåra att få tag på. De som har svåra symtom blir flaskhalsar på mottagningarna. Det har varit arbetsamt att skapa utrymme och tid för rätt målgrupp.
– En stark motivation och tro har varit viktigare än i vanliga fall. Det är nu, om någonsin, som de unga behöver tidig hjälp, stöd och interaktionsfärdigheter, sammanfattar Tarja Koskinen.
På finska
Nuorten psykososiaalisten menetelmien käyttöönotto - verkostopäivä 6.10.