Deltidsutvärdering om projekten inom programmet Framtidens social- och hälsovårdscentral: Resultaten syns i statistiken med fördröjning men det går åt rätt håll

Social- och hälsovårdsministeriet
24.8.2021 13.47 | Publicerad på svenska 30.8.2021 kl. 9.59
Potilas lääkärin vastaanotolla

Inom Institutet för hälsa och välfärd (THL) gjorde vi våren 2021 en nationell deltidsutvärdering om genomförandet av målen inom programmet Framtidens social- och hälsocentral. Vid utvärderingen använde vi oss av nationella mätare och egenutvärderingar som programprojekten hade gjort.

Programmets utgångssituation utvärderades hösten 2020. Vid deltidsutvärderingen våren 2021 användes i huvudsak statistikuppgifter från 2020. Uppgifterna om väntetider för icke-brådskande vård följdes upp fram till våren 2021. 

Det idoga utvecklingsarbetet syns ännu inte i de nationella mätarna 

Programprojekten höll under hösten 2020 på en del håll fortfarande på med att bygga upp projektorganisationen, men våren 2021 hade de fått bra fart på utvecklingsåtgärderna. Våren 2021 var arbetet ändå fortfarande i det inledande skedet av utvecklandet, så resultaten av utvecklingsarbetet var enligt de egna bedömningarna ännu inte särskilt synliga när man följde upp mätarna för målen och sakinnehållet i målen på nationell nivå.  

Under våren 2021 har tyngdpunkten legat på kartläggningar av de olika delarna av projekten, på upprättande av arbetsgrupper och på precisering av planer. Samtidigt har man också färdigställt beskrivningarna av flera verksamhetsmodeller, pilotförsök och utbildningar har startats och man har också testat nya arbetsredskap. Även om det i vissa fall förekommit fördröjningar med att inleda utvecklingsarbetet har projekten enligt de egna bedömningarna i huvudsak framskridit som planerat.  

Först när de nya verksamhetsmodellerna har satts i system och etablerats i praktiken kommer den förändring som utvecklingsåtgärderna ger upphov till att börja synas i de nationella mätarna. Nya modeller tas i första hand i bruk i endast några kommuner i regionerna, vilket inte nödvändigtvis genererar stora förändringar i mätarna för hela regionen.  

Under coronatiden har köerna för att få tillgång till vård varierat och distanskontakterna har ökat 

Det centrala målet inom programmet Framtidens social- och hälsocentral är att kötiden till läkare för icke-brådskande vård ska vara högst sju dagar. Från början av 2018 till slutet av 2020 var 50–60 procent av klienterna tvungna att vänta mer än sju dagar för att få göra icke-brådskande besök hos läkare inom primärvårdens öppenvård.  

I april 2020 när coronapandemin spridit sig minskade kötiden emellertid betydligt: bara 26 procent av klienterna väntade mer än sju dagar. Under hösten 2020 ökade antalet återigen till drygt 40 procent, och där har det stannat.  

De som väntat mer än sju dagar på ett icke-brådskande besök till en sjukskötare och hälsovårdare utgjorde under våren 2021 knappt 20 procent. Antalet hade efter en mindre nedgång återgått till samma läge som under tiden före pandemin. 

Förändringarna i väntetiderna under 2020–2021 berodde i huvudsak på coronaepidemins olika vändningar och vågor, men de utvecklingsåtgärder som vidtas av projekten inom programmet Framtidens social- och hälsocentral kan på en del områden redan nu ha en positiv inverkan och bidra till kortare väntetider.  

Av alla besök inom primärvårdens öppenvård uppgick antalet distanskontakter till 20–22 procent under 2016–2019, men under 2020 ökade den här siffran till drygt 29 procent. Pandemin har tvingat folk till distanskontakter och samtidigt har utvecklandet av digitala tjänster tagit ett stort kliv framåt. 

Ungas mentalvårdsbesök har ökat 

Inom programmets projekt har man från och med hösten 2020 satsat på utbildning och ibruktagande av psykosociala metoder för unga. Det här arbetet syntes ännu inte i statistiken för 2020. Det antal öppenvårdsbesök som 13–17-åringar gjorde inom den specialiserade sjukvårdens ungdomspsykiatri har under 2016–2020 ökat från 1041 besök till 1215 besök per tusen invånare i den åldersgruppen. 

Den största ökningen skedde 2020. Antalet 13–17-åriga patienter i psykiatrisk institutionsvård har också ökat något under 2016–2020, från ungefär åtta patienter till nästan tio patienter per tusen invånare i den åldersgruppen. 

Tjänsternas kvalitet och samordnandet av tjänsterna håller på att bli bättre  

Hur nöjda klienterna har varit med hälsostationernas mottagningstjänster under 2018 och 2020 har legat på ungefär samma nivå i hela landet (THL:s klientresponsenkät). De regionala variationerna var mycket små när det gäller hur nöjda klienterna varit. 

2020 förbättrades klientnöjdheten något jämfört med 2018. Klienterna gjorde utvärderingen på skalan 1–5 så att betyget för att man brydde sig om dem på ett helhetsmässigt sätt blev 4,7, betyget för att vårdbeslut fattades i samverkan blev 4,7, betyget för att man upplevde sig få service som var till nytta blev 4,7 och betyget för att man fick service eller vård fick man när man behövde det blev 4,6. 

Andelen som besökt hälsocentralläkarens mottagning mer än 10 gånger per år har under de senaste åren utgjort 1,1 procent av alla besök på hälsocentralläkarens mottagning. 2019 utgjorde den här andelen 0,9 procent och 2020 hade andelen minskat till 0,5 procent.  

Det här kan betyda att samordnandet av tjänsterna har förbättrats så att klienten i stället för att få vård genom upprepade läkarbesök vårdas av ett multiprofessionellt team. Utvecklingsarbetet för att integrera tjänsterna har pågått under de ett par år, vilket kan ha haft betydelse för förändringen.  

Samordnandet av tjänster förbättrades något från 2018 till 2020 enligt vad såväl användare av hälsovårdstjänsterna som användare av socialvårdstjänsterna bedömde (FinSote-undersökningen). I hela landet upplevde 28 procent av dem som använt hälsovårdstjänsterna under 2018 att runtskickandet från en servicepunkt till en annan gjorde det svårare att få vård, och 2020 uppgav ungefär 27 procent att de upplevde detta. 2018 ansåg över 48 procent och 2020 knappt 44 procent att när man måste återberätta sina uppgifter flera gånger hade detta en ogynnsam inverkan på tillgången till vård.  

Bland dem som använt socialvårdstjänster bedömde 2018 drygt 37 procent att runtskickandet från en servicepunkt till en annan hade en ogynnsam inverkan på tillgången till service, medan något färre ansåg detta 2020. 2018 ansåg drygt 50 procent och 2020 ungefär 48 procent av dem som använt socialvårdstjänster att när man måste återberätta sina uppgifter flera gånger hade detta en ogynnsam inverkan på tillgången till service.  

Att förändra verksamhetskultur och -sätt tar åratal 

När man sätter i gång med att förnya verksamhetskulturen och arbetssätten i så här stor utsträckning som inom programmet Framtidens social- och hälsocentral är det inte realistiskt att räkna med att nå snabba resultat direkt.  

Dessutom har det undantagstillstånd som pandemin orsakat bidragit till att göra arbetet långsammare och tar bort resurser från utvecklandet. Ett övergripande genomförande av verksamhetsreformer ute i regionerna förutsätter strukturer som stöder detta, till exempel ett välfärdsområde, som man först nu under hösten 2021 kan börja förbereda på allvar.

ledande sakkunnig Juha Koivisto
utvecklingschef Heidi Muurinen
utvecklingschef Vesa Syrjä
projektplanerare Laura Parviainen
Enheten för kunskapsledning och medskapande, Institutet för hälsa och välfärd

Läs mer