Den nya social- och hälsovården är redan i gång i Päijät-Häme
Social- och hälsovårdsreformen har byggts upp under många mandatperioder och av sju olika regeringar. Ödet för regeringen Marins förslag till social- och hälsovårdsreform vilar nu i riksdagens händer och kommer att avgöras senast till sommaren. Propositionen är inte oproblematisk, men Päijät-Hämes exempel visar att reformen i sin helhet är både nödvändig och genomförbar.
I Päijät-Häme har social- och hälsovårdstjänster ordnats på landskapsnivå redan under tre års tid. Den regionala välfärdssamkommunen är för närvarande landets största samkommun för social- och hälsovård. I nationell jämförelse hör samkommunens produktivitet till de bästa i landet. I egenskap av föregångare kan vi bedöma hur social- och hälsovårdsreformen fungerar i praktiken.
På de flesta områden är ansvaret för ordnande och finansiering av social- och hälsovården splittrat. Det här försvårar ett effektivt ordnande av tjänsterna och uppmuntrar aktörerna till deloptimering. Samkommunen för social- och hälsovårdstjänster på landskapsnivå i Päijät-Häme har onekligen lett till en jämbördigare tillgång till social- och hälsovårdstjänster och utjämnat skillnaderna inom social- och hälsovården. Den regionala jämlikheten och funktionssäkerheten förverkligas bättre när tjänsterna ordnas på ett område som är större än en kommun. Även användningen av knappa resurser har effektiverats och blivit mer flexibel inom vårt område, vilket har varit särskilt tydligt under coronapandemin.
Förutom att förvaltningen har integrerats behövs också integrering särskilt av tjänsteproduktionen samt att den existerande finansieringen styrs smidigt till olika tjänstesektorer. De här sakerna är redan långt på väg i Päijät-Häme. En strategisk mångproducentmodell förutsätter att helheten är under kontroll och att tjänsterna produceras i samarbete med olika aktörer. Viktiga aktörer är såväl kommunen som den tredje sektorn och företagen. På så vis förbättras tillgången och kvaliteten på tjänster och de blir mer jämbördiga samtidigt som man säkerställer att resurserna är i bruk där de behövs och när de behövs.
En av de mest omtalade punkterna inom social- och hälsovårdsreformen har varit relationen mellan offentlig och privat produktion. Med erfarenheterna från Päijät-Häme i ryggen kan vi säga att landskapen själva känner till särdragen inom sina områden bäst och kan fastställa det produktionssätt och den verksamhetsform som är mest effektiv, fungerar bäst och är lämpligast för invånarna. När social- och hälsovårdsreformens detaljer finslipas bör man säkerställa att författningarna som gäller produktionssätten inte är alltför begränsande eller uteslutande. Det är i praktiken omöjligt att på nationell nivå utforma detaljerna inom den regionala produktionen och olika förfarandens ändamålsenlighet i olika delar av landet.
I exempelvis Lahtis kompletterar den privata tjänsteproduktionen den offentliga sektorns tjänsteutbud på ett naturligt sätt. I början av året startade vi upp ett nytt samföretag som bestod av offentliga och privata aktörer. Genom denna strategiska mångproducentslösning har vi kunnat utöka tjänsternas produktivitet, tygla ökningen av kostnaderna för social- och hälsovården samt hitta nya verksamhetssätt.
Päijät-Hämes erfarenheter stöder sig starkt också på reformens grundläggande tanke om en koordinerad helhet. En budget och ett politiskt beslutsfattandesystem i kombination med ett starkt strategiskt och fördomsfritt ledarskap utgör den bästa garantin för tjänster också i framtiden.
Social- och hälsovårdsreformens tidtabell för genomförandet har föranlett diskussion. Den integrerade samkommunen för social- och hälsovård i Päijät-Häme genomfördes på ett halvår, betydligt snabbare än den nu föreslagna förändringstakten. Övergångs- och beredskapstiden kräver noggrannhet och tålamod samt att ledningen och beslutsfattarna förbinder sig till målen.
Social- och hälsovårdsreformen behöver ännu en liten finslipning i riksdagen, men i princip är det rätt riktning. Det viktigaste som bör åtgärdas är en snabbare övergång till finansiering som baserar sig på behovet av tjänster än vad som har föreslagits. Vårt exempel visar att det nu är värt att förverkliga social- och hälsovårdsreformen.
Marina Erhola
VD, Päijät-Häme välfärdsgrupp
Pekka Timonen
Stadsdirektör, Lahtis stad
Texten är även publicerad på finska i Etelä-Suomen Sanomat och Päijänne-Tavastland välfärdsgrupps blogginlägg.