Den systemiska modellen är ett helhetsmässigt beaktande av klienten, familjen och nätverket

Merja Heinonen, direktör för Ekstotes familje- och socialtjänster, satte sig ner för att bli intervjuad lagom inför nätverksdagen för utveckling av tjänster för barn, unga och familjer den 27 september, där hon talar om en systemisk ledning av servicesystemet.

Det finns många definitioner för det systemiska tankesättet och knappast bara ett rätt. Merja Heinonen betonar hörandet av klienten och förståelsen för livssituationen i interaktionen. När dessa förverkligas diskuterar man tillsammans med klienten med vilka stödformer målen kan uppnås.

- Det viktigaste är att de anställda verkligen lyssnar på alla familjemedlemmars berättelse om situationen. Samtidigt skapas en god samarbetsrelation: man funderar på familjens styrkor och vilket delområde som behöver utvecklas. Målet är att alla familjemedlemmar ska må tillräckligt bra, att vardagen ska fungera och att livet ska vara meningsfullt, säger Merja Heinonen.

En stridig skilsmässosituation och ett systematiskt tillvägagångssätt

Om vi tar till exempel en svår skilsmässa mellan föräldrarna. Vem som helst kan ta initiativ till samråd. Familjeterapeuten leder diskussionen. Båda föräldrarna är på plats och de bjuder in de anställda som har nytta av mötet eller som kanske redan arbetar med familjen. En bekant yrkesperson lyssnar på barnens tankar om familjens vardag och erfarenheter. 

Barnen är inte närvarande vid samrådet. Föräldrarna och de anställda går tillsammans igenom barnens tankar, erfarenheter och åtgärder som skulle underlätta situationen. Man kommer tillsammans överens om en konkret åtgärdsplan och uppgifter. Barnen får ett brev så att de också vet vad föräldrarna har kommit överens om. Föräldrarna uppmuntras också att diskutera med barnen. 

Ett nytt möte avtalas vid behov. Det är viktigt att handlingsplanen faktiskt är gemensam och konkret. I synnerhet inom barnskyddsarbetet är detta mycket väsentligt. Målen ska vara rimliga och möjliga att nå.  

Om det systemiska tankesättet inte förverkligas upplever kunderna inte att de blivit genuint hörda och får hjälp. Den anställda har inte satt sig in i situationen tillräckligt väl och det har kanske inte uppstått någon konfidentiell samarbetsrelation. Familjen berättar inte sådant som är viktigt med tanke på deras situation och förbinder sig inte till arbetet. Familjen avbryter sannolikt samarbetsförhållandet eller söker hjälp någon annanstans. Om samarbetet inte fungerar mellan familjen och samarbetspartnerna är situationen svår: både klienterna och de anställda känner att de står ensamma.

Om man tänker på en normal barnfamiljs vardag lyssnar familjemedlemmarna verkligen på varandra och vars och ens röst är betydelsefull. Man diskuterar, kommer överens och agerar enligt överenskommelse. Om det systemiska inte fungerar har växelverkan inom familjen i regel förändrats. Det kanske inte funkar för en eller bland flera familjemedlemmar. Systematiken har samma betydelse i familjens inbördes relationer som inom socialservicen.

Fördelarna med en systemisk modell och påverkningskedjan

En systemisk modell ökar familjens förståelse för sin egen situation, sina erfarenheter och de situationer som påverkar livet. En systemisk modell intensifierar familjemedlemmarnas relationer och att de blir hörda. Arbetssättet hjälper familjen att hitta egna sätt att underlätta situationen. Även små steg framåt ökar känslan av resiliens, stärker föräldraskapet och stöder barnens gynnsamma utveckling. 

I den systemiska modellen kan man också öka familjemedlemmarnas förståelse för situationen eller begränsa den belastande faktor de eventuellt orsakar familjen.

- De deltagande medarbetarna är genomtänkta och man har faktiskt tänkt ut stödet tillsammans med familjen. Stödformerna kommer inte som färdiga förslag. Samarbetet mellan de anställda är genuint multiprofessionellt, säger Merja Heinonen.

Den systemiska modellen och ledning av servicesystemet

Ett sektorsbaserat servicesystem som i stor utsträckning fokuserar på arbete med en individ utmanar tänkandet och verksamheten. 

För en del av de anställda är det svårt att verkligen ställa sig i ett samarbetsförhållande med klienten. Man måste vara beredd att ändra sina, arbetsgemenskapens, arbetets och ledningens attityder.

Även ett stort antal klienter, processer och tidsgränser utmanar medarbetarens möjligheter och resurser att arbeta med ett systemiskt arbetssätt. Man kan också gömma sig bakom dem. Konstatera att man inte kan, att man inte hinner eller att man inte kan hjälpa. Klienten kanske skickas vidare till en annan yrkesperson eller så avslutas arbetsförhållandet. I den systemiska modellen är kulturen med att skicka klienten vidare inte möjlig.

En utmaning kan också vara personalomsättningen och det är just barnen som borde garanteras kontinuitet. 

Man ska kunna se på saker på bred front i organisationen för att upptäcka och lösa problem i samarbetsrelationerna. Framför allt behövs vidsynthet, mod och en attityd att arbeta på ett annorlunda sätt.

För att kunna öka och upprätthålla det systemiska arbetssättet krävs en ihärdig, målmedveten och kontinuerlig ledning varje dag, så att vi kan övervinna utmaningarna med ett sektorsbaserat servicesystem som i hög grad är specialiserat.  

Den systemiska modellens nytta för servicesystemet 

I den systemiska modellen förverkligas ett genuint samarbete mellan klienten och samarbetspartnerna. Klienten får rätt hjälp i rätt tid. Det har en stor mänsklig och ekonomisk betydelse för produktionen av tjänster, såväl individuellt som ur samhällets synvinkel. När vi genast kan ge klienten rätt hjälp och stöd förhindrar det behovet av dyrare specialtjänster. Men ännu viktigare på individnivå är att hjälpen är mänsklig och lätt tillgänglig.

- Vi har många styrkor och yrkesskicklighet, vi kan nog hjälpa till. Det kräver ett starkt självförtroende av de anställda och förtroende även för samarbetspartnerna. Hos oss passar även Eksotes strategi utmärkt som stöd för arbetsmodellen: Mod, enkelhet och individen, säger Merja Heinonen.

Som avslutning på intervjun tackar Merja Heinonen Tiina Vormisto och Eeva Reijonen för ett utmärkt arbete inom familje- och socialtjänsterna.