Hoppa till innehåll

Det blir lättare att jämföra regionala skillnader i hälsa och välfärd

Utgivningsdatum 6.9.2022 9.24
Patient och läkare

Nya välfärdsområden åläggs att leda kunskapsbaserat och att jämföra sitt eget välfärdsområde med andra områden. De data som ledningen använder uppstår då personalen registrerar levererade social- och hälsovårdstjänster och som finns tillgängliga i myndigheternas datalager och i Kanta-tjänsterna för lagstadgade användningsändamål.

Med hjälp av nationellt jämförbara data kan välfärdsområdena och kommunerna jämföra uppgifterna i det egna området med andra. På så sätt ökar förståelsen för hur social- och hälsovårdstjänsterna kan utvecklas och välfärden främjas på ett förebyggande sätt. Utöver de folkhälsomässiga intressena sparas kostnader när resurserna allokeras mest effektivt.

Nationella kvalitetsregisterdata synliggör områdenas välfärdsskillnader

I vilka välfärdsområden finns det minst typiska folksjukdomar, i vilka mest? Var i Finland får man den bästa diabetesbehandlingen i landet? Hur förhåller sig kvaliteten på vår service till andra välfärdsområden?

När praxisen för kunskapsbaserad ledning utvecklas i välfärdsområdena kan man förbättra kvaliteten på vården av centrala folksjukdomar, vilket sparar kostnader. Även de kommuner som ansvarar för främjandet av välfärd och hälsa (hyte) samt de nationella myndigheterna drar nytta av informationen.

De nationella kvalitetsregister som Institutet för hälsa och välfärd (THL) håller på att bygga upp innehåller bland annat information om patienternas behandlingar och uppnådda vårdresultat. Med hjälp av uppgifterna kan man följa upp, jämföra och utvärdera hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet.

Kvalitetsregistren kommer i framtiden att ge välfärdsområdena svar på frågor om till exempel hur väl eller dåligt vissa patientgrupper i området mår eller hurudan kvaliteten på vården är i jämförelse med motsvarande vård i andra områden. Samma data kan också utnyttjas av  kommunerna i planeringen av förebyggande tjänster. Kommunerna kan till exempel stöda vissa invånargruppers motionsaktivitet och på så sätt förebygga försämring av funktionsförmågan samt många sjukdomar.

Ett konkret och levande exempel från Äänekoski visar kvalitetsregistrens potential att förbättra vårdkvaliteten.

Utvecklingen av behandlingen av diabetes i Äänekoski minskar antalet hjärtinfarkter och stroke

I början av 2021 hade varannan patient med typ 2-diabetes i Äänekoski kommun sämre LDL-kolesterolvärden än rekommenderat. Situationen upptäcktes under utvecklingsdagarna för medaktörer i det nationella kvalitetsregistret för diabetes varefter man i Äänekoski började utveckla diabetesvården systematiskt. Tack vare detta hade endast var tredje patient med diabetes sämre kolesterolvärden än rekommenderat i augusti 2021.

”Den förbättrade diabetesvården i området leder till att två till fem hjärtinfarkter eller stroke kan undvikas hos de här patienterna under fem års tid. Kostnadsbesparingarna under samma tid uppskattas till 100 000 euro. Vad allt kan man åstadkomma om kvalitetsregistren utnyttjas som stöd för beslutsfattandet i alla välfärdsområden och kommuner?”, funderar Saara Metso, klinisk expert inom kvalitetsregistret för diabetes och överläkare vid Birkalands sjukvårdsdistrikt.

Tack vare de beslut som baserar sig på uppgifterna i nämnda kvalitetsregister förbättrades de svaga kolesterolvärdena i Äänekoski till de bästa i hela området. Sparpotentialen var betydande, men det viktigaste var attbehandlingen av diabetes förbättrades och patienterna får i fortsättningen bättre vård.

Hur förhåller sig våra tjänster och vårdresultat till varandra på riksnivå?

"Det är möjligt att jämföra det egna välfärdsområdet med andra områden endast med hjälp av information på nationell nivå, såsom kvalitetsregister. Social- och hälsovårdsreformens mål om regional jämlikhet kan uppnås när välfärdsskillnaderna identifieras och utjämnas. Kvalitetsregistren erbjuder välfärdsområdena exakt sådan information från flera patientgrupper som behövs för den lagenliga uppföljningen av områdets social- och hälsovårdstjänster ”, säger Jonna Salonen, överläkare och direktör för kvalitetsregisterprojektet vid THL.

"För närvarande satsar man pengar på att producera social- och hälsovårdstjänster utan att veta tillräckligt om deras verkliga effekt och kvalitet. Tack vare de jämförbara uppgifterna vet välfärdsområdet att fördela sina resurser i enlighet med det mesta behovet", avslutar Salonen.

I Toivo-programmet (genomförandeprogrammet för ledning, styrning och övervakning med social- och hälsovårdsdata) planeras praxis, metoder och system som möjliggör kunskapsbaserad ledning i välfärdsområdena. Kunskapsbaserad ledning stöder de centrala målen för social- och hälsovårdsreformen.

Den nationella kvalitetsregisterverksamheten utvecklas i THL:s tvååriga projekt som avslutas i slutet av år 2022. Regeringen har vid ramförhandlingarna våren 2022 fattat beslut om den årliga budgetfinansieringen på 1,4 miljoner euro för THL:s nationella kvalitetsregister från och med år 2023, varvid THL:s kvalitetsregisterverksamhet blir permanent.