Hoppa till innehåll

Det ökade behovet av mentalvårdshjälp bland unga tillgodoses med evidensbaserade metoder  

social- och hälsovårdsministeriet
Utgivningsdatum 18.6.2021 8.23 | Publicerad på svenska 22.6.2021 kl. 8.32
Ylilääkäri Terhi Aalto-Setälä

De ungas psykiska illamående, psykiska symptom och upplevda behov av hjälp har ökat ytterligare under pandemin. De senaste resultaten av enkäten Hälsa i skolan visar att ångest har ökat kraftigt i synnerhet bland unga flickor: i enkäten rapporterade upp till en tredjedel av flickorna att de led av medelsvår eller svår ångest.  

Hur svarar vi på de ungas ökade behov av stöd och vård? Det splittrade och ojämna mentalvårdssystemet för unga var överbelastat redan före pandemin. Vårdens snedvridna tyngdpunkt på specialiserad sjukvård har alltför ofta lett till att alltför få har fått för sen och för dyr vård. 

Tyngdpunkten från den specialiserade sjukvården till närtjänsterna

Vi vet att vård i ett tidigt skede är billigast och effektivast. Nycklarna till lösningen finns i evidensbaserade verksamhetssätt på olika nivåer i servicesystemet. De tillgängliga resurserna ska riktas så att arbetet ger så stora hälsofördelar som möjligt.  

Ett högklassigt mentalvårdsarbete är samtidigt kostnadseffektivt, effektivt, säkert, klientcentrerat, rättvist och ges i rätt tid. Därför ska också de metoder som används i tjänsterna grunda sig på forskningsrön.   

Det pågår redan en förändring på olika håll i Finland. Till exempel har nästan 700 personer redan utbildats i IPC-metoden för depressionssymtom.  Man har kommit bra igång med utbildningen i metoden CoolKids för ångestsyndrom och implementeringen av båda metoderna är på god väg.  Information om utbildningarna sprids genom positiv respons från engagerade anställda och unga.  Erfarenheterna av att införa metoderna i skolvärlden har varit positiva.

Hur kan man trygga kontinuiteten i arbetet?

De närmaste cheferna spelar en central roll i att möjliggöra och förankra evidensbaserat arbete som en bestående del av närtjänsterna för unga. Metoden i sig hjälper inte någon.

Utöver engagemang och utbildning i metoden behöver den anställda också möjlighet att fördjupa sina färdigheter med hjälp av metodhandledning och kamratstöd samt tillgång till tillräckliga möjligheter till konsultation i problemsituationer. Man bör komma ihåg att metodernas effekt grundar sig på att de kan genomföras på ett sätt vars verkningsfullhet bevisats – inte lite ditåt eller slumpmässigt.   

Arbetet behöver prioriteras så att man hittar den tid som behövs för ett effektivt arbete. En klok chef stirrar inte på prestationerna när strävan är att förbättra kvaliteten och effektiviteten. Ett framgångsrikt och kostnadseffektivt arbete förutsätter dessutom en tydlig regional serviceväg och fungerande samarbetsstrukturer. Som stöd för beslutsfattandet kring tjänster för unga finns information och verktyg för ibruktagande och förankring av metoderna.

Användningen av evidensbaserade metoder främjar också arbetstagarens välbefinnande och engagemang genom att arbetstagaren får möjlighet att glädjas över att lära sig nya saker, över sin yrkesmässiga utveckling samt över den ökade kompetens och bättre hantering av arbetet personen upplever. Eftersom detta samtidigt förbättrar tjänsternas kvalitet och kostnadseffektivitet kan man fråga sig vad mer man som chef kunde önska sig? 

Terhi Aalto-Setälä
överläkare, THL
_______________________