Drygt ett år kvar: hinner vi med allt som måste göras?

Ansvaret för att ordna social- och hälsovårdstjänsterna och räddningsväsendets tjänster överförs från kommunerna och samkommunerna till välfärdsområdena efter cirka 300 arbetsdagar. Den tid som finns till förfogande för beredningen kommer att minska ytterligare bland annat på grund av semestrar.
Beredningen pågår inom alla områden: rekryteringarna av beredare framskrider, temaspecifika ändringsplaner har godkänts av de temporära beredningsorganen och uppgifter om de personer och avtal som överförs håller på att samlas in.
Beredningsgruppen för förvaltning, ekonomi och stödtjänster har redan märkt hur beredningen av välfärdsområdena aktiverats. Den senaste workshopen hade över 60 deltagare, och antalet deltagare kommer förmodligen att öka ytterligare i avsevärd mån.
De regionala nätverken för avtal, stödtjänster och personalöverföringar har inlett sitt arbete. De bereder gemensamma mallar, sprider bästa praxis och identifierar centrala utmaningar som kan lyftas fram i den riksomfattande debatten. Den regionala organiseringen av de ekonomiska beredarna pågår ännu.
Målmedveten beredning kräver också tålamod
Tiden blir knapp om man vill förbereda en störningsfri övergång. Det vore förnuftigt att man både i den regionala och i den nationella beredningen koncentrerar sig endast på de uppgifter som är nödvändiga för att trygga verksamhetens kontinuitet. Välfärdsområdena och de nationella aktörerna måste också ha en gemensam lägesbild av de smärtpunkterna och riskerna med beredningen så att man tillsammans ska kunna reagera på dem i tillräckligt god tid.
Utöver målmedveten och snabb beredning förutsätts det också fattning av beredarna och beslutsfattarna. Kommunsammanslagningarna har till exempel lärt oss att reformeringen av verksamheten tar flera fullmäktigeperioder. Det väsentliga är att det vid beredningen, i synnerhet under övergångsperioden, inte fattas sådana strategiska beslut som försvårar förnyandet av regionernas verksamhet under de första regionfullmäktigeperioderna.
Vi som arbetar med nationell beredning måste också ha tålamod. Det är viktigt att vi till exempel undviker detaljerad styrning av beredningen av områden, eftersom det är viktigt att självstyrelsen och bildandet av den i välfärdsområdena samt självständigt ansvarstagande stöds från början.
Samarbetet mellan kommunerna och välfärdsområdena måste vara smidigt
Det är med tanke på tryggandet av kontinuiteten och uppnåendet av målen för reformen väsentligt att inledandet av välfärdsområdenas verksamhet och överföringen av organiseringsansvaret till regionerna bereds i gott samarbete med kommunernas, samkommunernas och välfärdsområdets beredare. För att tidsplanen ska hålla måste vi vara noga med att inte slösa tid på onödiga tvister och ovisshet, eftersom gräl blir dyrt för förvaltningen.
Kommunerna och välfärdsområdena kommer i framtiden att ha mycket samarbete och gemensamma kontaktytor, till förmån för invånarna i områdena. Organisationsgränser får inte hindra genomförandet av betydande gemensamma intressen, varken nu eller i framtiden.
IKT, upphandlingar, avtal och stödtjänster väcker diskussion i samband med förändringen
De mest akuta och betydande utmaningarna i beredningen av välfärdsområdena gäller i synnerhet genomförandet av och upphandlingen av ändringar i informationssystemen samt ordnandet av ekonomi- och personalförvaltningen och andra stödtjänster. Under de senaste veckorna har också lägesbilden av de avtal som ska överföras preciserats. Det har visat sig vara svårare än väntat att reda ut alla avtal.
Välfärdsområdenas signaler om bristen på kompetenta beredare har väckt oro under den senaste tiden. Kunniga förändringsberedare behövs inte enbart i välfärdsområdena, utan också t.ex. i kommuner och samkommuner, in-housebolag, företag som tillhandahåller IKT-tjänster samt vid den nationella beredningen.
Det finns rikligt med jobb, risker och gemensamma problem i beredningen. Tidsplanen är stram men möjlig att genomföra med hjälp av god beredning. Framgångsreceptet är att man koncentrerar sig på det väsentliga, är måttfull, samarbetar och har en gemensam lägesbild av riskerna i beredningen och reagerar snabbt på dem.
Ville-Veikko Ahonen
Förändringsledare, finansministeriet
Teemu Eriksson
finansråd, finansministeriet
Antto Korhonen
konsultativ tjänsteman, finansministeriet