Familjecenterverksamheten främjar barns, ungas och familjers delaktighet
Barnets rätt till delaktighet är en grundläggande och mänsklig rättighet som tryggas såväl i grundlagen som i FN:s konvention om barnets rättigheter. Trots detta genomförs delaktigheten och hörandet fortfarande i varierande grad. Man måste säkerställa att alla barn och unga har en genuin möjlighet att delta och påverka.
Syftet med den nationella barnstrategin, som publicerades i februari, är att bygga upp ett barn- och familjevänligt Finland och trygga ett målinriktat genomförande av de grundläggande och mänskliga rättigheterna för barn. Ett bättre genomförande av barnens delaktighet hör till barnstrategins centrala mål. Barns delaktighet, rätt att bli hörda och tillgång till information ska beaktas systematiskt i allt beslutsfattande och all verksamhet som gäller barn.
Barn, unga och familjer med vid utvecklingen av familjecenterverksamheten
Arbetet med att utveckla familjecenter som främjar barns, ungas och familjers välfärd och hälsa och som samlar tidiga stöd- och vårdtjänster fortsätter i hela Finland både som regionernas egen verksamhet och som utvecklingsarbete inom LAPE-programmet. Ett familjecenter erbjuder en struktur för att samordna den offentliga sektorns social-, hälso- och bildningstjänster för barnfamiljer samt organisationernas och församlingarnas tjänster och verksamhet.
I THL:s nationella riktlinjer för barn- och familjetjänster betonas att barn, unga och familjer deltar i utvecklingen, utvärderingen och uppföljningen av familjecenterverksamheten. Barns, ungas och familjers delaktighet ska stärkas i familjecenterverksamheten såväl i ledningen (t.ex. familjecentrets styrgrupp) som i samarbetet mellan yrkesutbildade personer (t.ex. utvecklingsteam) och i klientarbetet.
I verksamheten ska man ta i bruk gemensamt överenskomna strukturer, verksamhetsmodeller och metoder som stöder ett starkare genomförande av barns, ungas och familjers delaktighet. Till exempel organisationernas mötesplatser erbjuder goda möjligheter att stärka delaktigheten, och i utvecklingen av Birkalands familjecenter funderar man på en gemensam helhetsbild och målbild för hur delaktigheten ska förverkligas i familjecentret. Det har konstaterats att man med ett systematiskt arbetssätt kan bygga upp verksamheten genom klientorientering och delaktighet samt ett dialoginriktat arbete. Det behövs också en stark gemensam vilja och förmåga och strävan att agera på ett nytt sätt.
I kommunerna används ungdomsfullmäktige och elevkårer i stor utsträckning som en struktur som möjliggör barns och ungas delaktighet. Vid sidan av dessa representativa strukturer behövs kanaler som möjliggör alla barns och ungas direkta delaktighet både i kommunerna och i välfärdsområdena. Kanalerna bygger på barnens och de ungas verksamhetsvillkor. Särskild uppmärksamhet bör fästas vid säkerställandet av barns och ungas delaktighet, då deras åsikter nu får mindre uppmärksamhet.
När man ser på barns och ungas delaktighet i tjänsterna kan man strukturera möjligheterna till delaktighet i uppväxtgemenskaper, såsom daghemmets barngrupp eller skolklass, klientarbetet inom social- och hälsovården samt utvecklingen och ledningen av tjänsterna.
Barn och unga med i produktionen av information
I verksamheten och beslutsfattandet som gäller barn och unga ska man utnyttja barnkonsekvensanalys, där även barn och unga deltar i produktionen av information. Barn och unga håller viktig information med tanke på beslutsfattandet och utvecklingen av verksamheten, som man inte får kännedom om på annat sätt än genom att fråga dem. Familjecentren ska ha gemensamma verksamhetsmodeller och praxis för att samla in klienternas behov och erfarenheter så att barn, unga och deras föräldrar lätt kan delta i produktionen av information.
Inkluderande uppgifter om välbefinnande kan produceras till exempel genom att samla in barnens tankar och erfarenheter. När man gör enkäter för barn och unga ska man också förbinda sig att följa upp och behandla enkäternas resultat tillsammans med dem. I varje kommun och skola vore det bra att fundera på ett gemensamt verksamhetssätt för hur resultaten av Hälsa i skolan-enkäterna behandlas tillsammans med barn och unga. Informationsdelning är en central del av delaktigheten. Man måste säkerställa att familjecenterverksamheten är så transparent som möjligt. För det första måste man fundera på hur barn, unga och familjer får information om tjänster som berör dem och för det andra hur barn, unga och familjer har verkliga möjligheter att påverka utvecklingen, uppföljningen och utvärderingen av tjänsterna.
Författare
Eveliina Heinonen
Koordinator
Birkalands projekt för framtidens social- och hälsocental (PirSOTE)
Esa Iivonen
ledande expert, barns rättigheter och barn- och familjepolitik
Mannerheims Barnskyddsförbund
Arja Hastrup
ledande expert, THL
Hanne Kalmari
ledande expert, THL
________________________
Läs mer
Familjecenter
Den nationella barnstrategin