Finländarna uppskattar högt den offentliga social- och hälsovården och räddningsväsendet

Välfärdsområdena får organiseringsansvar för två samhälleligt ytterst viktiga sektorer som befolkningen värdesätter högt, skriver Pasi Ryynänen och Sirkku Pikkujämsä.

Flera undersökningar visar att hälsa är det viktigaste personliga värdet för finländarna. Så gott som tre av fyra finländare litar på hälso- och sjukvårdstjänsterna och 60 procent på socialtjänster-na. Nästan alla är villiga att använda minst lika mycket skattemedel för hälso- och sjukvården som i dag. När vi talar om säkerhetsmyndigheterna litar finländarna mest på räddningsväsendet: nästan 100 procent litar väldigt mycket eller ganska mycket på räddningsväsendet.

Med tanke på trygghetskänslan upplevde människorna att räddningsverket är viktigare än hälso- och sjukvårds-tjänsterna eller polisen. Bland de tjugo mest uppskattade yrkena finns det flera yrken inom hälso- och sjukvården och räddningsväsendet (källor: Finsote 2020, Polisbarometern 2020, enkäten Tur-vassa 2019, Suomen Kuvalehti 2018).

Befolkningen litar alltså mycket på de offentliga tjänsterna inom social- och hälsovården och räddningsväsendet. Detta innebär ansvar och incitament för välfärdsområdena att även i fortsätt-ningen så väl som möjligt tillhandahålla tjänster inom vardera sektorn. Välfärdsområdenas mål är att säkra befolkningens och omvärldens säkerhet, välfärd och hälsa. Detta lyckas bäst när sek-torerna sköter sin egen del och samarbetar sinsemellan. 

Social- och hälsovården och räddningsväsendet är två självständiga parallella sektorer i ett väl-färdsområde. Staten styr i fortsättningen de båda sektorerna i samarbete mellan ministerierna. Sektorstyrningen gäller också separat såväl för social- och hälsovården som för räddningsväsen-det, såsom man också ska göra i fråga om innehållet. Med tanke på ledningen och styrningen på hela landets nivå finns det skillnader mellan sektorerna.

Räddningsväsendet har målet att för-bättra enhetligheten och jämlikheten i fråga om tjänsterna genom att stärka ledningen och styr-ningen på hela landets nivå. Syftet är att se till att räddningsväsendets system fungerar på samma sätt i hela landet vid störningar, storolyckor och undantagsförhållanden. Inom social- och hälso-vården fokuserar den statliga styrningen på framför allt styrningen av organiseringen på strategisk nivå. Välfärdsområdena avgör sättet att genomföra social- och hälsovårdsfunktionerna enligt den egna befolkningens behov och förhållanden. 

Ett välfärdsområde är en juridisk person och dess verksamhet och ekonomi leds som en helhet. Trots det finns det i organiseringen och tjänsteproduktionen inom vardera sektorn separata sek-torspecifika frågor som ska beaktas. Inrikesministeriet har därför gett de temporära berednings-organen ett förslag till en förvaltningsmodell för välfärdsområdets räddningsväsende. Modellen är ett exempel på hur räddningsväsendet kan organiseras som en del av välfärdsområdet. 

Välfärdsområdet bestämmer själv hur det organiserar sig internt och hur det drar nytta av syner-gierna mellan sektorerna bland annat inom förvaltningen och stödtjänsterna (t.ex. IKT), organise-ringsuppgifterna (t.ex. upphandling, kunskapsbaserad ledning), tjänsterna och tjänsteproduktionen (t.ex. prehospital akutsjukvård, säkerhet och förebyggande av olyckor och produktionseffektivitet). Sektorerna ska också finna balans i de ekonomiska resurserna så att de är kapabla att bevara och utveckla servicenivån i enlighet med reformens mål. Behovet av medel fastställs och bedöms se-parat för vardera sektorn. Ingendera sektorn får tynas bort på den andras bekostnad om välfärds-områdena tänker lyckas med sina uppgifter. 

Välfärdsområdena har ett stort ansvar. Befolkningens förtroende och uppskattning för de offent-liga tjänsterna måste kunna hållas kvar. En öppen, inkluderande och konfidentiell förvaltningskul-tur, lika stor uppskattning för båda sektorerna och samarbete redan under beredningen bidrar till att uppnå målet.   

Pasi Ryynänen och Sirkku Pikkujämsä arbetar vid sekretariatet för beredningsgruppen för ordnande av tjänster.