Förordningen om minimiinformationsinnehållet stöder kunskapsbaserad ledning
Målet med social- och hälsovårdsreformen är att öka jämlikheten i välfärdsområdena och producera bättre tjänster för invånarna. Målet är dessutom att förnya styrningen av social- och hälsovårdssystemet mot effektivitetsbaserad styrning. Detta kan inte göras utan nationellt jämförbar information. Enligt 29 § i lagen om ordnande av social- och hälsovård säkerställer man genom förordningen om minimiinformationsinnehåll att välfärdsområdets uppgifter är jämförbara samt att det regionala och nationella informationsunderlaget är kompatibelt.
Med minimiinformationsinnehåll avses den minimiinformation som välfärdsområdena behöver för att kunna ordna social- och hälsovårdstjänster i sitt område på bästa möjliga sätt i förhållande till de tillgängliga resurserna. Förordningen om minimiinformationsinnehåll fastställer gemensamma indikatorer och sätt att producera indikatorer för alla områden. Områdena ska följa upp och rapportera om dessa indikatorer.
När indikatorerna är gemensamma för välfärdsområdena kan deras prestationer och verksamhet jämföras sinsemellan. Denna jämförelseinformation kan välfärdsområdena använda för att utveckla sin egen verksamhet, till exempel genom att ta lärdom av verksamheten i ett välfärdsområde som iståndsatts inom något delområde.
Social- och hälsovårdsministeriet styr och stöder den kunskapsbaserade ledning som behövs i välfärdsområdenas uppgift att ordna social- och hälsovård. Förordningen om minimiinformationsinnehåll garanterar också att inget välfärdsområde självt behöver utveckla indikatorer och strukturer för kunskapsbaserad ledning. En enhetlig helhet av information möjliggör en resultatrik ledning av välfärdsområdet.
Genomförandet av indikatorerna garanterar kvaliteten
I nuläget är det svårt eller omöjligt att jämföra kommunernas och samkommunernas verksamhet och kostnader. Social- och hälsovårdsreformen är en möjlighet att på riksnivå utveckla förmågan till kunskapsbaserad ledning i välfärdsområdena samt förbättra kvaliteten på olika serviceproducenters och myndigheters verksamhet.
Förordningen innehåller en tillämpningsanvisning som beskriver hur indikatorerna ska produceras. Samma siffror kan ge olika resultat beroende på hur indikatorerna har producerats. När indikatorerna har producerats på samma sätt säkerställer man att informationen är jämförbar mellan områdena. Bra sätt ger hög kvalitet!
Ett steg i taget och samarbete
Förordningen om minimiinformationsinnehållet bereds stegvis och den träder också i kraft stegvis. Arbetet med att definiera minimiinformationsinnehållet har utförts i samarbete med välfärdsområdena inom projektet Virta. Man har utgått från vilken information om verksamheten och ekonomin välfärdsområdena mest akut och minst behöver när ordnandet av social-, hälso- och räddningsväsendets tjänster övergår till välfärdsområdena den 1 januari 2023. Genom gemensamma specifikationer säkerställer man att minimiinformationsinnehållet grundar sig på nationella informationsstrukturer, specifikationer och anvisningar.
Social- och hälsovårdsministeriet (SHM) har tillsatt en arbetsgrupp för beredningen av förordningen för åren 2022–2024. I arbetsgruppen deltar SHM, Institutet för hälsa och välfärd (THL), Finansministeriet (FM), Valvira, FPA, DigiFinland Oy, Kommunförbundet, Helsingfors stad, HUS och representanter för välfärdsområdena enligt samarbetsområde. Undertecknad ansvarar för koordineringen av arbetet i arbetsgruppen och sekretariatet som stöder arbetsgruppen.
Välfärdsområdena lägger fram ett förslag om minimiinformationsinnehållet i Projektet Virta i Toivo-programmet. Utifrån detta förslag utfärdar arbetsgruppen en förordning. Målet med den första delen av förordningen som träder i kraft är att få med behovet av social- och hälsovård, tillgången till social- och hälsovårdstjänster och kostnaderna för social- och hälsovården samt minimiinformationsinnehållet i kommunernas och välfärdsområdenas välfärdsberättelse och välfärdsplan i uppgifterna om ledningen av välfärdsområdet.
Remisstiden för utkastet till förordningen är hösten 2022 och den första versionen av förordningen träder i kraft den 1 januari 2023. Arbetsgruppen beslutar om en eventuell övergångsperiod för ikraftträdandet. Den blir alltså inte färdig på en gång och det vore inte heller ändamålsenligt. Genom fasningen har man bland annat velat göra det möjligt för alla välfärdsområden att producera den minimiinformation som krävs redan när förordningen träder i kraft.
Bättre tjänster med information
Informationen produceras inte enbart för informationens skull eller för glädjen med rapporteringen. THL utnyttjar en omfattande indikator för kostnadseffektivitet (KUVA) i de årliga expertutvärderingarna av social- och hälsovårdstjänsterna. Dessa utvärderingar är en del av social- och hälsovårdsministeriets styrning, vars mål är att säkerställa jämställdhet inom social- och hälsovården och tillräcklig finansiering på riksnivå.
KUVA-indikatorerna utvecklas och uppdateras under de närmaste åren för att bättre än tidigare beskriva kostnadseffektiviteten hos social- och hälsovårdstjänsterna. Målet är att KUVA-indikatorerna och indikatorerna för välfärdsområdenas minimiinformationsinnehåll ska vara kompatibla och komplettera varandra.
THL:s årliga expertutvärderingar ger en bild av tillgången till offentligt ordnade social- och hälsovårdstjänster, tjänsternas kvalitet, effektivitet, kostnader och ett jämlikt genomförande. Dessa utvärderingar är en del av social- och hälsovårdsministeriets styrning, vars mål är att säkerställa jämställdhet inom social- och hälsovården och tillräcklig finansiering på riksnivå.
På längre sikt är det fråga om effektivitetsbaserad styrning. Att man utifrån informationen kan allokera resurser på ett ändamålsenligt sätt medför att vi alla får högklassiga och jämlika tjänster oberoende av var vi bor.
Mer information:
Minna Klemettilä, specialist
social - och hälsovårdsministeriet