Har du som arbetar med elevhälsa provat att ta på dig klientglasögonen?
Hittade du klientens, elevens, den studerandes eller familjens glasögon i samband med ordnandet av elevhälsotjänster i ditt välfärdsområde?
Vad ser du med dem?
• Ser du organisationsscheman och förvaltningsstrukturer?
• Eller ser du tjänster som utgår från klienten?
• Har tjänsterna fler luckor än en adventskalender eller bildar de en intakt helhet?
Klienten önskar sig lättillgängliga tjänster där olika yrkespersoner samarbetar för att främja välbefinnande, lösa problem och ordna stöd och vård vid behov. Har glasögonen rätt skärpa för att se detta?
Blev glasögonen immiga av allt organisationsarbete?
Förhoppningsvis inkluderande organiserandet av elevhälsotjänsterna i välfärdsområdet en fördomsfri översyn av de administrativa strukturerna. Här medför förändringen en möjlighet. Administrativa silor har rivits för att ge plats för nya strukturer som tillåter en smidigare integration av tjänsterna. Genom detta skapas ett tjänstepaket som gynnar klienterna.
En liknande djärv integrering av tjänster har genomförts t.ex. i modellen Elämä edessä (Livet framför oss) som skapades för Esbos studerandehälsovård. I den erbjuds unga redan i första linjen multiprofessionell hjälp som ges genom ett nätverkssamarbete.
Du ser väl inte dubbelt?
Elevhälsan är en omfattande verksamhet som i fortsättningen kommer att genomföras i ett samarbete mellan välfärdsområdet och utbildningsanordnarna. När det gäller elevhälsotjänsterna har ett gott samarbete med undervisningspersonalen och den övriga personalen på skolorna och läroanstalterna lyckligtvis aldrig varit beroende av förvaltningsenhet eller löneutbetalare. Skol- och studerandehälsovården har flera årtionden av erfarenhet av detta.
Det lönar sig dock ändå att fundera på hur samarbetet skulle kunna göras ännu tätare, särskilt om det har funnits brister i det. Lokala samarbetsstrukturer mellan lärare och elevhälsan bör stärkas.
Framstår tjänsterna som enskilda punkter eller som en klart definierad helhet?
Lagstiftningen och lokala förutsättningar kommer även i fortsättningen att utgöra grunden för arbetsuppgifterna och ansvaret hos elevhälsopersonalen. Ett tjänstepaket som motsvarar klientens behov ska vara ledstjärnan för elevhälsotjänsterna.
I välfärdsområdet skulle arbetet kunna inledas genom att skapa ett gemensamt servicelöfte för elevhälsan, i stället för att varje yrkesgrupp definierar sina egna uppgifter. Efter detta kan man fundera på hur de gemensamma uppgifterna fördelas och precisera arbetsfördelningen mellan yrkesgrupperna. På så sätt kommer det inte att finnas några uppgifter som ingen utför eller ansvarar för.
Torka av glasögonen. Ser du tydligare nu?
Har du redan tänkt på vad du kan göra för att främja samarbetet inom elevhälsan? Vad kan just du göra för att stärka teamsamarbetet och förhindra fragmentering av tjänsterna?
Enligt resultaten av uppföljningen av elevhälsotjänsterna OPA 2022 angav alla yrkesverksamma inom elevhälsan varandra som sina viktigaste samarbetspartner. Det är toppen, men ännu finns det utrymme för att stärka praxis och gemensamma rutiner och för ett mer systematiskt samarbete.
För att betona att elevhälsotjänsterna erbjuds som en helhet av ett team skulle man t.ex. kunna presentera alla som arbetar med elevhälsa för eleverna, de studerande, vårdnadshavarna och lärarna i början av läsåret och säga ”Kontakta vem som helst av oss så tar vi reda på hur vi kan hjälpa dig på bästa sätt”.
Det är alltså inte så viktigt vem i teamet man vänder sig till för att få hjälp med något visst problem. Efter detta sätts eleven eller den studerande i kontakt med en eller flera teammedlemmar på ett naturligt sätt. Genom att fundera och diskutera tillsammans går det snabbare att lösa problemen och sätta in stöd.
Bra att du hittade klientglasögonen och tog på dig dem. Snart är det dags att räcka över dem till eleven eller den studerande som är varmt välkommen att beundra elevhälsans nya landskap.
Marke Hietanen-Peltola, överläkare, THL
Johanna Jahnukainen, utvecklingschef, THL