Kanta-uppgifterna ger bättre hälsa i välfärdsområdena
Patientdataarkivet och Klientdataarkivet för socialvården i Kanta-tjänsterna är våra nationellt viktigaste datalager inom social- och hälsovården. Uppgifterna i Kanta-tjänsterna utvecklas kontinuerligt för att de ska kunna utnyttjas allt mångsidigare i utvecklingen av social- och hälsovårdstjänsterna. Välfärdsområdena kan för sin del säkerställa att de uppgifter som dokumenterats i Kanta-tjänsterna kan användas till exempel för att förbättra vårdkvaliteten.
De uppgifter som dokumenterats i tjänsterna har länge använts för primära användningsändamål, det vill säga i samband med att klienter tillhandahålls tjänster och patienter får vård. I databasen Kanta sparas de uppgifter som dokumenterats inom hälso- och sjukvården och delvis även till exempel inom socialvården och den prehospitala akutsjukvården.
Den information som samlas i Kanta-tjänsterna har numera en viktig roll även då social- och hälsovårdstjänsterna utvecklas. För att informationen på ett tillförlitligt sätt ska vara tillgänglig för kunskapsbaserad ledning behövs enhetliga datastrukturer, enhetlig dokumentationspraxis och fungerande gränssnitt för dataöverföring mellan olika aktörer.
För närvarande kan inte all information som samlas in i Kanta-tjänsterna helt och hållet utnyttjas för sekundär användning såsom kunskapsbaserad ledning eller forskning. Orsaken till detta är att uppgifterna inte har dokumenterats i enlighet med de datastrukturer som Institutet för hälsa och välfärd (THL) fastställt nationellt eller att informationen har en form som inte är strukturerad när serviceanordnarens datasystem sparar informationen i Kanta.
Välfärdsområdena ska säkerställa att social- och hälsovårdspersonalen kan dokumentera uppgifter strukturerat
Välfärdsområdet ska säkerställa att personalen inom social- och hälsovården kan dokumentera uppgifter i enlighet med de nationella specifikationerna och anvisningarna. Fel och inexaktheter i dokumentationen gör att uppgifternas användbarhet försämras.
”Social- och hälsovårdspersonalen har en nyckelroll när det gäller att få de uppgifter som samlats in från olika områden nationellt tillgängliga och jämförbara sinsemellan. Därför är det viktigt att utbilda och stöda personalen i hur man gör en lyckad dokumentation”, säger Mika Keinänen, projektchef vid THL.
Dessutom ska välfärdsområdena se till att de datasystem som används stöder strukturerad dokumentation och att informationen lagras i rätt form i Kanta-tjänsterna. En del av de uppgifter som enligt lagen ska samlas in från välfärdsområdena för sekundär användning fås direkt från Kanta-tjänsterna. Det lönar sig för välfärdsområdena att beakta detta i planeringen och utvecklingen av datasystemen.
Äänekoski exempel på utveckling av diabetesvården
Den sekundära användningen av Kanta-tjänsternas omfattande datalager utvecklas till exempel i projektet Valtava inom ramen för Toivo-programmet. Laboratorieuppgifter för diabetespatienter i Patientdataarkivet har för första gången överförts till THL. Laboratorieuppgifterna utnyttjas i det nationella diabeteskvalitetsregistret och de har redan kunnat användas för att utveckla diabetesvården.
Under referensutvecklingsdagarna för det nationella diabeteskvalitetsregistret i början av 2021 upptäckte man att varannan person med typ 2-diabetes i Äänekoski kommun hade sämre LDL-kolesterolvärden än rekommenderat och att uppföljningen av värdena var bristfällig. Efter att problemet upptäckts beslöt man i Äänekoski att systematiskt förbättra diabetikernas kolesterolvärden.
Tack vare att vården blev bättre förbättrades diabetikernas kolesterolvärden avsevärt. I augusti 2021 hade endast var tredje diabetiker i området högre kolesterolvärden än rekommenderat.
Behandlingen av diabetiker och utvecklingen av resultaten följs upp i Äänekoski även i fortsättningen. Målet är att laboratorieresultaten med anknytning till diabetesvården i framtiden ska kunna utnyttjas nationellt.
”Kanta-tjänsternas styrka och nytta ligger i att informationen kan utnyttjas nationellt. I stället för att informationen skulle vara tillgänglig till exempel endast i tre kommuner kan man producera jämförelseuppgifter om diabetes för alla kommuner i Finland och i fortsättningen för alla välfärdsområden. Genom gott samarbete som engagerar alla aktörer lyckas man förbättra omfattningen av informationen och dess kvalitet”, konstaterar Keinäinen.
Produktionen av Kanta-information utvecklas genom nationellt samarbete
Produktionen av Kanta-information utvecklas i projektet Valtava inom ramen för programmet Toivo i samarbete mellan THL, FPA och Valvira. I Valtava-projektet förnyas den nationella informationsproduktionen inom social- och hälsovården så att den betjänar myndigheternas uppföljnings-, utvärderings-, styrnings- och övervakningsuppgifter.
FPA utvecklar kontinuerligt Kanta-informationen för THL, som omvandlar den till nationellt jämförbar information.
”Vi förädlar och strukturerar Kanta-informationen så att den kan utnyttjas så bra som möjligt”, säger Anni Taanila, projektchef vid FPA.
”Genom samarbete och gemensamma mål kan vi använda informationen sekundärt för att uppnå betydande steg i utvecklingen, som redan tagits vad gäller diabetesvård”, konstaterar Taanila.
Ytterligare information:
Mika Keinänen
projektchef
THL
[email protected]
Anni Taanila
projektchef
FPA
[email protected]
Diabetesregistret banar väg för användning av Kanta-uppgifter i forskning och informationsledning