Hoppa till innehåll

Kontaktytorna i social- och hälsovårdsreformen och reformen av räddningsväsendet

Utgivningsdatum 1.6.2021 13.25
Kolumn

En viktig fråga som gäller uppgiftsfördelningen mellan kommunerna och de framtida välfärdsområdena är hur väl kontaktytan mellan kommunen och välfärdsområdet fungerar. Med kontaktyta avses ett funktionellt samband eller ett gränssnitt mellan två eller flera organisationer där betydelsen av att arbeta tillsammans framhävs. Även om kontaktytorna på grund av social- och hälsovårdsreformen och reformen av räddningsväsendet fått en mer framträdande roll än tidigare, är detta ingen ny uppfinning. Det finns redan nu kontaktytor både inom kommunorganisationerna och mellan regionala aktörer och kommuner. Funktionella kontaktytor uppstår också i välfärdsområdets och samarbetsområdets tredje sektor och i privata producenters verksamhet.

Ur innehållsmässig synvinkel har kontaktytorna identifierats bland annat i främjandet av välfärd och hälsa, skötseln av sysselsättningen, integrationen och främjandet av säkerheten i vardagen. Det är därför viktigt att granska kontaktytorna bland annat ur ledningens, förvaltningens, servicens och invånarens synvinkel. Ur invånarens perspektiv är det viktigast att servicen fungerar, medan det är viktigt att man inom ledningen uppnår gemensamma mål för utförandet samt avtalar om verksamhets- och uppföljningsmodeller. 

Under de senaste åren har det gjorts flera utredningar om kontaktytorna, från lite olika synvinklar. Som en del av social- och hälsovårdsministeriets beredningsarbete gjordes ett sammandrag av utredningarna om kontaktytorna. Som resultat av sammanfattningen identifierades synpunkter som bör ägnas särskild uppmärksamhet i detta arbete. Sådana är bland annat styrstrukturer och förvaltningsmodeller i anslutning till lagstiftningen, avtal och resurser, ledning och beslutsfattande, informationsledning inklusive system samt kundorienterad kommunikation och delaktighet. Dessa teman har redan behandlats och kommer att behandlas vid mötena i beredningsgruppen för kontaktytorna. Gruppen har ett nära samband med den regionala beredningen och den sektion för regional beredning som styr beredningen. 

Lagstiftningen en ram för verksamheten

Lagstiftningen skapar vissa skyldigheter och möjligheter för den praktiska verksamheten. För att möjligheterna ska kunna utnyttjas i allt högre grad behövs det mer information och målet är att ta fram lösningar till stöd för beredningen av kontaktytorna. Arbetet med kontaktytan förutsätter att ansvaret fastställs, att man avtalar om samarbetsmekanismer samt nätverksledarskap och att man bygger upp förtroende. I kontaktytorna ska informationen vid behov också röra sig över organisationsgränserna, vilket medför utmaningar också med tanke på informationsledningen och utvecklingen av informationssystemen. Därför deltar praktiska aktörer från kommunerna, de organisationer som bereder reformen och organisationerna i arbetet med social- och hälsovårdsreformens kontaktytor. 

Även framtidens kommuner reformeras

I och med social- och hälsovårdsreformen och reformen av räddningsväsendet accentueras bety-delsen av kontaktytorna redan på grund av den administrativa strukturen. Kommunen och välfärdsområdet är båda jämlika juridiska aktörer och är inte underställda varandra. I arbetet med kontaktytorna bör det beaktas att framtidens kommun inte är samma kommun som den nuvarande kommunen. Kommunernas olikheter och att kommunerna allt mer omvandlas till kommunkoncerner påverkar kontaktytorna och kommunernas verksamhet. Regionerna har mycket olika utgångspunkter beroende på den nuvarande verksamhetsmodellen och beredningsläget. På vissa håll har det redan skapats goda strukturer för kontaktytorna som det inte finns anledning att ändra på. På annat håll uppstår nya kontaktytor och behov som kräver nya strukturer. 

I frågor som gäller kontaktytorna är en kontinuerlig dialog och informationsutbyte en nödvändig förutsättning för en lyckad verksamhet och vi kommer därför att utvidga dialogen med beredarna och intressentgrupperna i regionerna under hösten 2021. 

Heli Hätönen,
konsultativ tjänsteman, social- och hälsovårdsministeriet

Virve Jokiranta
medlem av sekretariatet, NHG