Hoppa till innehåll

Kontaktytorna inom räddningsväsendet i välfärdsområdet

inrikesministeriet
Utgivningsdatum 29.11.2021 13.32 | Publicerad på svenska 29.11.2021 kl. 14.38
Kolumn

Att kontaktytorna mellan kommunen och välfärdsområdet fungerar bra när uppgifterna organiseras är ytterst viktigt. Med kontaktyta avses en funktionell koppling eller förbindelse mellan två eller flera organisationer som påverkas av hur samarbetet fungerar.

Kontaktytorna kan granskas ur olika perspektiv, till exempel ledningens, administrationens, tjänsternas eller invånarnas. Förberedelserna och det praktiska genomförandet varierar beroende på nivån. Ur invånarens perspektiv är det viktigaste att servicen fungerar och fortsätter fungera utan störningar även efter förändringarna.

Relationen mellan kommunen och välfärdsområdet är således en av de viktigaste frågorna med tanke på en lyckad reform. Kommunerna och välfärdsområdena bedriver verksamhet parallellt och måste sköta sina uppgifter i nära samarbete med varandra och hålla samma riktning. Kommunernas uppgifter inverkar på hur räddningsväsendet fungerar, och om de inte sköts på rätt sätt är det svårt för välfärdsområdena att klara av sina serviceuppgifter.  

Välfungerande samarbetsstrukturer

I samband med att de nya välfärdsområdena inleder sin verksamhet kommer kommunerna och de övriga aktörerna att ansvara för att skapa välfungerande kontaktytor och samarbetsstrukturer där invånarnas och serviceanvändarnas behov beaktas. 
De centrala uppgifter inom räddningsväsendet som finns på kontaktytorna gäller bland annat byggande och detaljplanering. Konkret kan det till exempel handla om ärenden i anknytning till utlåtanden om byggnadstillsyn och skyddsrum. Ur kundens eller invånarens synvinkel är det viktigaste att få bästa möjliga service. Kontaktytorna inom räddningsväsendet i dag och i framtiden finns till exempel mellan:

  • Välfärdsområdet och kommunerna
  • Välfärdsområdet och serviceproducenter, t.ex. producenter av vatten- och sotningstjänster
  • De regionala aktörerna och organisationer, i synnerhet avtalsbrandkårer, räddningstjänster till havs och till sjöss samt Röda korset. 

Samarbetsskyldigheten och avtalsbaserat samarbete

Enligt lagstiftningen gäller samarbetsskyldigheterna till exempel släckvattenplaneringen, planeringen och samarbetet inom räddningsväsendet vid olyckor, handräckningen, befolkningsskyddsberedskapen, beslutsfattandet i fråga om byggande av befolkningsskydd samt fastställandet av säkerhetskrav för byggnader. 
Utöver detta bedrivs det också avtalsbaserat samarbete för att ha beredskap för störningssituationer och undantagsförhållanden, dvs. inom beredskapsplaneringen. Situationen kommer att förändras i och med att det kommer att krävas att alla kommuner behandlas lika när samarbetet och tjänsterna ordnas. Tidigare kunde tjänstens innehåll och omfattning variera ganska mycket beroende på kommunen. 

Samarbetsnätverk och god praxis

I flera års tid har Kommunförbundet varit en paraplyorganisation för ett samarbetsnätverk inom räddningsväsendet. Nätverket är en bra källa när man samlar in information om god praxis för arbetet på kontaktytorna mellan de olika verksamheterna. Syftet med samarbetsnätverket är att det ska definiera kontaktytorna mellan kommunerna och välfärdsområdena och att det på basis av de exempel som fungerar bra för närvarande ska föreslå en modell för hur verksamheten skulle kunna organiseras i respektive välfärdsområde. Vid genomförandet ska man få stöd av beredningsgrupperna för genomförandet av social- och hälsovårdsreformen och reformen av räddningsväsendet. I grupperna finns många representanter för olika myndigheter både från välfärdsområdena och från centralförvaltningen. Även organisationer finns representerade i grupperna. 

Räddningsråd Janne Koivukoski