Hoppa till innehåll

Kunde vi jobba bättre?

Social- och hälsovårdsministeriet
20.4.2021 9.26 | Publicerad på svenska 27.4.2021 kl. 9.02

Jag utexaminerades som läkare inför recessionen på 1990-talet. Under min resa har jag arbetat i många olika arbetsmiljöer och arbetsgemenskaper och lärt mig mycket kliniska färdigheter. När jag funderar på insikter i min karriär är dock de mest betydande av dem andra än kliniska färdigheter. En insikt är att jag inte behöver lösa allt själv.

 Tanken om att klara sig ensam är kopplad till finländsk sisu och ihärdighet. Förmågan att lösa frågor är en uppskattad och nödvändig färdighet. Vi agerar ofta ensamma och utan att fråga råd – eller åtminstone av andra än kolleger inom samma område.

De färdigheter, ansvar och verksamhetsmodeller som hör ihop med yrkesrollerna inom social- och hälsovården definierar vårt sätt att agera. Ibland kan våra roller också binda oss och sätta orimlig press på oss själva. I synnerhet om kundens problem inte följer gränserna för vår kompetens. Då kan värnandet om yrkesmässig självständighet vända sig mot att hjälpa klienten. 

Vår yrkeskunskap mäts också av hur bra vi som yrkespersoner kan samarbeta för kundens bästa. Ett exempel på detta är en äldre person som kommer upprepade gånger till jouren på grund av lågt blodtryck. Patienten får vårdanvisningar och återvänder hem. Detta sker tiotals gånger. Vi gör många undersökningar och fokuserar oss på medicin. Slutligen görs en orosanmälan på jouren i enlighet med socialvårdslagen. Det visar sig att patientens bror har betalat patientens räkningar och fört matkassar bakom patientens dörr i åratal utan att komma in i bostaden, men har ansett att detta endast är en normal verksamhet för en anhörig med stark vilja. Det framgår att åldringen tagit och ätit läkemedel lite hur som helst. Hen har gått ner i vikt och vardagen är kaotisk. Småningom ger åldringen tillstånd att besöka hemmet och hjälpa till att reda ut saker.

Diagnosen minnessjukdom bekräftas och åldringen börjar godkänna hemvårdshjälp. Jourbesöken upphör, levnaden förbättras och broderns oro blir lättare. För allt detta behövs omfattande kompetens inom social- och hälsovården och yrkesutbildade personer. 

Integration innebär samordning av tjänster

Syftet med vårt yrkesarbete är att lösa kundens problem och skapa hälsofördelar. Arbetsglädjen produceras av en kund som klarar sig bra. Om kunden har branschövergripande servicebehov löser en yrkesutbildad person sällan alla dessa behov. Kan vi då utnyttja varandra på rätt ställen? Gör vi flera saker samtidigt så att kunden faller i servicesystemets luckor eller blir cirkulerande i systemet utan att få hjälp? Stannar vi upp för att fundera varför kunden återvänder, gång på gång? 

Samordningen av tjänsterna, det vill säga integrationen, är en färdighet att identifiera och sköta saker så att klienten upplever att han eller hon får hjälp och klarar sig i vardagen. Det har varit en lättnad att se att någon kan vissa saker mycket bättre än jag och genom att arbeta tillsammans kan vi uppnå bättre resultat.  Det tog mig över tio år att inse detta. Jag uppskattar verkligen alla de kompetenta proffs som jag har fått arbeta och uppleva så många framgångar med.

En lyckad integration påverkas av att man känner till varandras arbete, uppskattar det, har ett gemensamt språk samt vill och kan lära av varandra. Allt utgår från att klargöra det gemensamma målet och värdegrunden. Den borde sträcka sig över sektorsgränserna och genom kundens serviceväg. I verksamhetsmodellerna behövs gemensamt överenskomna kund- och servicevägar, aktuella uppgifter och lyckad kundrelationssegmentering.

Kundrelationen ska ses som ett samarbete där vi i bästa fall tillsammans hittar något nytt och värdefullt. Att upprepade gånger skicka kunden från en lucka till en annan är en grotesk bild av integrationen och berättar om vår oförmåga till en smidig service.

När verksamhetsmodellerna har valts börjar resan

Samordnade, smidiga och tjänster i rätt tid uppstår inte av sig själva. Utöver gemensamma värderingar, gemensam vilja och attityd behövs information om nuläget, planering, arbete och förmåga till förändring. Det finns ingen genväg. Man måste eventuellt avstå från något som inte fungerar och pröva på något nytt.

Vi yrkesutbildade inom social- och hälsovårdsbranschen har den bästa kunskapen, färdigheten och kompetensen för att utveckla vårt eget arbete, eftersom vi känner till vårt eget område och våra kunder. De bästa idéerna föds i vardagen. Endast vardagen visar hur den nya modellen fungerar. Med hjälp av systematisk uppföljning och analys förädlas och utvecklas modellerna.
I och med programmet för framtidens social- och hälsocentral och strukturreformprojektet har resan till utvecklingen av integrerade tjänster inletts. Välkommen på resan!

Heli Mattila
överläkare, THL
__________________
Att främja integrationen av tjänsterna är temat i programmet Framtidens social- och hälsocentral på den nationella nätverksdagen 5.5. Bekanta dig med programmet och kom med