Kunskapsbaserad ledning möjliggör reformen av social- och hälsovårdssystemet
Den nya lagen om ordnandet av social- och hälsovården förpliktar till att framtida välfärdsområden leds utifrån bästa möjliga information. Målet är att man med hjälp av beslutsfattande som baserar sig på högklassig information kan ordna tjänsterna bättre än i nuläget och garantera invånarna jämlika social- och hälsovårdstjänster oberoende av bostadsort. Utmaningen är stor och det finns mycket att utveckla både när det gäller kunskapshantering inom välfärdsområdena och när det gäller att säkerställa aktuell och nationellt jämförbar information.
Enkelt uttryckt innebär kunskapsbaserad ledning ett beslutsfattande som grundar sig på aktuell och högklassig information. Inom kunskapsbaserad ledning spelar information och beslutsfattande en lika viktig roll, och båda måste utvecklas sida vid sida. Lika viktiga är informationssystemen, som måste anpassas till kraven på såväl insamling av information som ledning.
Utbildning och enhetliga modeller stöder välfärdsområdena i förändringen
Beredskapen för kunskapsbaserad ledning varierar avsevärt mellan olika kommuner och sjukvårdsdistrikt – i vissa sjukvårdsdistrikt kan man redan ha hunnit långt. Situationen förändras dock när man bildar välfärdsområden som inkluderar många olika organisationer med varierande utgångsläge. Då kan det redan bli ett stort arbete för välfärdsområdet att uppnå en viss grundnivå i kunskapsbaserad ledning. Utbildning och enhetliga modeller för kunskapshantering och datainnehåll stöder välfärdsområdena i utvecklingen av den kompetens som behövs.
Å andra sidan kan ledningen utvecklas endast till en viss punkt, om det tillgängliga kunskapsunderlaget inte är tillräckligt bra. Som mått kan betraktas bl.a. informationens jämförbarhet, dvs. att datainnehållet alltid är detsamma och kan utnyttjas för många användningsändamål. För att man ska kunna samla in högklassig information måste informationshanterings- och ICT-systemen utvecklas omsorgsfullt. Endast då kan man uppnå ett kunskapsunderlag som betjänar såväl välfärdsområdenas kunskapshantering som myndigheternas uppföljnings-, utvärderings-, styrnings- och tillsynsuppgift så bra som möjligt.
Genom samarbete säkerställs insamlingen av jämförbar och högklassig information
Social- och hälsovårdsuppgifter uppkommer alltid när vårdpersonal arbetar med en klient eller patient: han eller hon registrerar vissa uppgifter och överenskomna anteckningar om besöket i ett informationssystem. På så sätt skapas det informationsunderlag som används både i patient- och klientarbetet och i både det regionala och det nationella beslutsfattandet.
Utifrån registreringar som gjorts av vårdpersonal är det möjligt att bedöma hur en enskild serviceproduktionsenhet, eller ett välfärdsområde och hela social- och hälsovårdssystemet, fungerar. När de datastrukturer som används vid registreringen harmoniseras nationellt räcker det med en registrering, och det behövs inte längre separat statistik som sväljer resurser.
För att genomförandet av informationshanteringen ska lyckas lönar det sig att dela upp helheten i etapper samt samarbeta så brett som möjligt på nationell nivå. Långsiktighet behövs om man vill få en jämförbar uppfattning om hur servicesystemet för social- och hälsovården i Finland fungerar, eftersom välfärdsområdenas utgångslägen varierar. Man måste tålmodigt söka enhetliga sätt att strukturera den information som samlas in och göra nationella definitioner. Förordningen om minimikrav för innehåll anger i sinom tid vilka uppgifter alla ska kunna producera på ett jämförbart sätt.
Välfärdsområdets perspektiv på ordnandet av service avviker avsevärt från nuläget, där varje kommun eller sjukvårdsdistrikt ser på saker via sin egen serviceproduktion – till exempel vad som händer på ett ålderdomshem, en hälsovårdscentral eller en barnskyddsenhet. I fortsättningen måste ärenden utvärderas och beslut fattas utifrån en bredare grund som granskar hela området och olika kundgrupper som en helhet. Förändringen är stor – och man klarar det inte utan kunskapsbaserad ledning, högklassig social- och hälsovårdsinformation och samarbete över regiongränserna.
Kunskapsbaserad ledning inom social- och hälsovården och förnyelse av den nationella kunskapsbasen för social- och hälsovården bereds i Toivo-programmet som startats av SHM.
Mikko Huovila, specialsakkunnig, social- och hälsovårdsministeriet
Relaterade webbplatser:
Toivo-programmet
Social- och hälsovårdsreformen: Kunskapsbaserad ledning
Projektet Virta i Toivo-programmet
THL: Informationshantering inom social- och hälsovården