Hoppa till innehåll

Kunskapsbaserad ledning stöder utvecklingen av jämlika och effektiva social- och hälsovårdstjänster

30.11.2021 13.06

Ett av målen med social- och hälsovårdsreformen är att trygga jämlika och effektiva social- och hälsovårdstjänster för alla medborgare. Vad förändras i det nya servicesystemet för social- och hälsovården och hur säkerställer man att ovan nämnda mål uppfylls?

Informationen har en central roll i ledningen, tillsynen, bedömningen och styrningen av social- och hälsovårdssystemet. På bilden nedan beskrivs med hjälp av ett exempel hur det uppstår information inom social- och hälsovården och hur social- och hälsovårdsuppgifterna kan användas sekundärt av såväl välfärdsområdena som myndigheterna.  

 

1. En invånare får prehospital akutsjukvård och tas in på sjukhus

I vårt exempel hamnar Jenny på sjukhus och får både social- och hälsovårdstjänster. Uppgifter om patientens hälsa, funktionsförmåga och vårdhändelse börjar samlas redan inom den prehospitala akutsjukvården. Den information som registrerats inom social- och hälsovården utnyttjas vid planeringen av patientens och klientens vård och tjänster (primär användning) samt vid de nationella myndigheternas tillsyns-, bedömnings- och styrningsuppgifter samt statistikföring och i samband med kunskapsbaserad ledning (sekundär användning). Vid sekundär användning är uppgifterna anonymiserade, det vill säga personen kan inte identifieras i de uppgifter som behandlas.

 

2. Yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården dokumenterar klient- och patientuppgifter på ett strukturerat sätt

De yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården som vårdar och betjänar invånaren dokumenterar uppgifter om invånarens vård och tjänster på ett strukturerat sätt enligt principen om att information behöver registreras endast en gång i de regionala klient- och patientdatasystemen, där de kan utnyttjas av välfärdsområdena i realtid för primära och sekundära ändamål. Uppgifterna sparas också i FPA:s Kanta-tjänster. Vissa uppgifter, såsom uppgifter inom den prehospitala akutsjukvården, registreras direkt i det nationella informationsunderlaget för social- och hälsovården.

Tack vare harmoniseringen av informationsstrukturerna är den information som registrerats jämförbar oberoende av vem som dokumenterat den. Kvaliteten på den information som yrkesutbildade inom social- och hälsovården dokumenterar har stor betydelse för hur väl informationen kan utnyttjas för primära och sekundära ändamål.

 

3. Välfärdsområdet leds med social- och hälsovårdsuppgifter

Serviceanordnaren utnyttjar informationen i den regionala klient- och patientdatabasen i den dagliga ledningen. Utifrån informationen kan man till exempel säkerställa att personalen är tillräcklig, förutse servicebehovet, mäta hur effektiv vården och servicen är samt hur vård- och servicekedjan i sin helhet fungerar. Kunskapsbaserad ledning ger nya möjligheter till operativt och strategiskt beslutsfattande inom välfärdsområdet.

Serviceanordnaren utnyttjar också det nationella informationsunderlaget för social- och hälsovården i sin kunskapsbaserade ledning. Enligt 29 § i den nya lagen om ordnande av social- och hälsovård ska välfärdsområdena följa befolkningens välfärd och hälsa samt utnyttja denna information då de ordnar social- och hälsovårdstjänster.

Välfärdsområdet har i uppgift att årligen utarbeta en redogörelse för social- och hälsovården i välfärdsområdet och för välfärdsområdets ekonomiska läge. Uppgiften stöds av tillförlitlig, nationellt jämförbar och aktuell information samt verktyg för kunskapsbaserad ledning. I den förordning om minimiinformationsinnehållet som social- och hälsovårdsministeriet senare kommer att utfärda fastställs vilken minimiinformation välfärdsområdet behöver för sin kunskapsbaserade ledning.

 

4. Det nationella informationsunderlaget för social- och hälsovården skapar förutsättningar för likvärdiga tjänster

Det nationella informationsunderlaget för social- och hälsovården stöder en kunskapsbaserad ledning bland såväl social- och hälsovårdspersonalen som serviceanordnarna samt de nationella myndigheternas tillsyns-, bedömnings- och styrningsarbete. Det förnyade nationella informationsunderlaget för social- och hälsovården innehåller information som är mer täckande än tidigare, nationellt jämförbar och aktuell.  Informationsunderlaget omfattar nya områden för informationsproduktion, till exempel uppgifter om socialvården, den prehospitala akutsjukvården, ekonomin, verksamheten, personalen, kvalitetsregister, personaldimensioneringen inom äldreomsorgen, minimiinformationsinnehåll och tillsyn.

Då socialvårdsuppgifter införs i Kanta-tjänsterna och det nationella informationsunderlaget för social- och hälsovården kan de kombineras med till exempel hälso- och sjukvårdsuppgifter. Reformen är betydande och kommer att öppna nya möjligheter inte bara vad gäller utvecklingen av social- och hälsovårdstjänsterna utan också för utvecklingen av kommunernas och samkommunernas verksamhet för främjande av hälsa och välfärd.

 

5. Tillsynsmyndigheterna ansvarar för tillsynen över servicesystemet inom social- och hälsovården

Valvira och regionförvaltningsverken utnyttjar det nationella informationsunderlaget för social- och hälsovården i sin uppgift att övervaka servicesystemet inom social- och hälsovården. Valviras och regionförvaltningsverkens mål är att utveckla processerna för databaserad tillsyn samt att producera information om social- och hälsovården för andra myndigheters och välfärdsområdenas behov. Den databaserade tillsynen bidrar till att effektivisera tillsynen och rikta de prioriterade områdena för tillsynen enligt behov.

 

6. THL ansvarar för bedömningen av servicesystemet inom social- och hälsovården samt för statistikföringen och registreringen av social- och hälsovårdsuppgifter

Institutet för hälsa och välfärd samlar in och producerar information för forskningsbehov samt för statistikföring av och register över social- och hälsovårdsuppgifter samt utarbetar årligen expertbedömningar av servicesystemet inom social- och hälsovården. Bestämmelser om denna uppgift finns i 30 § i lagen om ordnande av social- och hälsovård.

I expertbedömningarna granskas bland annat befolkningens tillstånd i fråga om hälsa och välfärd enligt befolkningsgrupp, tillgången på tjänster, tjänsternas verkningsfullhet och jämlikhet samt kostnaderna för tjänsterna. Syftet med granskningen är att stöda de styrande ministerierna och välfärdsområdena i att minska ojämlikheten mellan olika befolkningsgrupper och i planeringen av tjänster för specialgrupper. I sin bedömning utnyttjar THL bland annat den information som producerats genom Valviras och regionförvaltningsverkens tillsyn.

 

7. SHM ansvarar för den strategiska styrningen av servicesystemet inom social- och hälsovården

Social- och hälsovårdsministeriet (SHM) ansvarar för den allmänna styrningen, planeringen och utvecklingen av verksamheten inom social- och hälsovården i Finland. Ministeriet förhandlar årligen med varje välfärdsområde om genomförandet av de uppgifter som organiseringsansvaret omfattar. Under förhandlingarna följer och bedömer man hur välfärdsområdets organiseringsansvar förverkligas bland annat med hjälp av THL:s expertbedömningar.

I SHM:s årliga riksomfattande utredning bedöms jämlikheten i genomförandet av social- och hälsovården och om finansieringen är tillräcklig.

 

8. Jämlika och effektiva social- och hälsovårdstjänster genomförs med hjälp av högklassig information och kunskapsbaserad ledning

Den information som yrkesutbildade inom social- och hälsovården dokumenterat skapar förutsättningar för såväl kunskapsbaserad ledning inom välfärdsområdena som för myndigheternas tillsyns-, bedömnings- och styrningsuppgifter. Genom nationellt jämförbar information får man en helhetsbild av hur servicesystemet inom social- och hälsovården fungerar och hur effektivt det är. När välfärdsområdena leder sin verksamhet med hjälp av information och ordnar sina tjänster enligt invånarnas behov får vi alla bästa möjliga hjälp när vi behöver det.

 

Med social- och hälsovårdsuppgifter avses patient- och klientuppgifter inom den offentliga och privata hälso- och sjukvården samt uppgifter om servicehändelser. Med social- och hälsovårdsuppgifter avses också uppgifter som myndigheter och regionala personuppgiftsansvariga producerar och upprätthåller i regionala eller nationella register om social- och hälsovårdens tjänster eller verksamhet samt uppgifter om ekonomi, verksamhet och personal i anslutning till dessa.