Hoppa till innehåll

Livskraftiga välfärdsområden genom samarbete

social- och hälsovårdsministeriet
Utgivningsdatum 2.6.2022 13.56
Kolumn
Antti Hautaniemi och Terhi Tevameri

Beredningen av välfärdsområdenas verksamhet framskrider i snabb takt och de nya strukturerna börjar ta form. Samtidigt är det många i välfärdsområdenas verksamhetsomgivning – kommuner, företag, högskolor och andra aktörer – som funderar hur den nya förvaltningsnivån och aktören kommer att påverka den egna verksamheten och hur samarbetet ska se ut.

Diskussionerna om förvaltningen gäller främst förändringens givna och direkta inverkan på organiseringsansvaret för social- och hälsovården och räddningsväsendet och på de nya strukturer och system som krävs för det. Genom att fokusera på de gemensamma målen i stället för de separata förvaltningarna öppnas det nya möjligheter. Ett av de gemensamma målen gäller att främja den regionala livskraften jämsides med befolkningens välfärd. Livskraft kan avse till exempel områdets förutsättningar att stärka olika aktörers verksamhetsmöjligheter, förnyelseförmågan, konkurrenskraften, samarbetet och områdets dragnings- och hållkraft. 

Den regionala livskraften förutsätter invånare som mår bra, har bra arbets- och funktionsförmåga och är delaktiga i samhället. Såväl ekonomiskt som socialt ligger det i allas intresse, kommunernas, städernas och välfärdsområdenas, att satsa på livskraften, om än med olika verktyg.  

Betydelsen av de ekonomiska verkningar och möjligheter som är förknippade med livskraften accentueras under reformen. I och med den statliga allmänna finansieringen på över 20 miljarder är välfärdsområdena viktiga arbetsgivare, utvecklare, tjänsteupphandlare och samarbetspartner.  

Det är också viktigt att förstå välfärdsområdenas roll i de regionala och nationella samarbetsstrukturerna inom forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamheten. Många FUI-ekosystem på områdena välfärd och hälsa har koncentrerats till de stora och medelstora stadsregionerna, där de också haft en stor politisk betydelse för livskraften. 

FUI-verksamheten är ett viktigt verktyg med tanke på främjandet av kostnadseffektivitet och tryggandet av tillgången till tjänster, eftersom arbetet för att uppnå dessa mål och den gemensamma utvecklingsverksamheten, försöken, testandet och spridningen av nya innovationer öppnar nya möjligheter också för ett mångsidigt samarbete.  
 

Möjligheterna att öka livskraften och olika samarbetsformer i samarbetet med företag och i arbetskraftsfrågor 
 

Även social- och hälsovårdssystemet med den offentliga, privata och tredje sektorn är i sig en viktig helhet som främjar livskraften. Som helhet och i samverkan bidrar de olika sektorerna till att förbättra sjukvården och befolkningens hälsa och funktionsförmåga. Det är ytterst viktigt att förstå och främja denna systemhelhet och det värde den har. 

Cirka 18 200 av företagen i Finland finns inom social- och hälsovårdsbranschen, och dessa sysselsätter över 90 000 människor. Företagen inom social- och hälsovårdsbranschen är små företag. Cirka 94 procent av företagen är mikroföretag med mindre än 10 anställda. På regional nivå betyder detta hundratals eller tusentals verksamhetsställen. Således är det klart att också företagen inom social- och hälsovårdsbranschen är viktiga för livskraften och har stor inverkan på den. Inom branschen finns också teknologiföretag, företag inom motion och idrott och organisationer som har en mycket viktig roll till exempel med tanke på innovativa servicelösningar och främjandet av välfärden och hälsan. I vid bemärkelse är företagen inom social- och hälsovården därmed en ytterst viktig källa för livskraft.  

Även frågorna om tillgången till kunnig arbetskraft är mycket aktuella inom social- och hälsovården, eftersom det råder en otroligt stor brist på arbetskraft inom branschen. Tillgången till arbetskraft är ett livsvillkor inte bara för social- och hälsovårdstjänsterna, utan också för företagens verksamhetsförutsättningar och tillväxten. Tillgången till och matchningen av arbetskraften påverkas mycket av arbetsplatsernas dragnings- och hållkraft, men också av den regionala livskraften när det gäller boende-, transport-, utbildnings- och hobbymöjligheter. Man måste också beakta de som söker jobb inom social- och hälsovården. Genom möjligheter till flexibla arbetstider och distansarbete kan man undanröja några av alla hinder för sysselsättning.  

Företagssamarbetet för livskraften är dock inte en separat enskild samarbetsform, utan innehåller många olika roller och ansvar beroende på situationen. Den offentliga sektorn är även inom social- och hälsovårdstjänsterna en viktig aktör för främjandet av livskraften. Välfärdsområdenas beslut och upphandlingar tillsammans med ramvillkoren i lagstiftningen skapar affärsmiljön för de social- och hälsovårdsföretag som verkar på den offentligt finansierade marknaden så som till exempel producenter av köpta tjänster eller servicesedeltjänster. Vad innebär företagssamarbete i detta sammanhang? Åtminstone upphandlingskompetens, tydliga spelregler, transparens, stabilitet och kunskapsbaserat beslutsfattande samt förståelse för hur marknaden fungerar. Det är också viktigt att förstå hur man genom besluten inom den offentliga sektorn kan skapa en affärsmiljö som särskilt uppmuntrar aktörer att eftersträva innovation, effektivitet och kvalitet och som står i samklang med de samhälleliga målen. Detta kräver dock ett forskningsbaserat kunskapsunderlag, att man delar med sig av god praxis, att man förstår de olika rollerna och ansvaren och att man samarbetar på bred front.  

Samarbetet kan ökas också på andra sätt, till exempel genom att erbjuda aktörer bättre möjligheter att mötas över sektors- och verksamhetsgränserna, att tillsammans utveckla verksamheten och att identifiera värdeskapande effektkedjor mellan de olika aktörerna. I bästa fall kan innovationerna växa till internationella service- och produktinnovationer som kan exporteras och samtidigt också effektivt lösa problem i vårt eget servicesystem. Social- och hälsovårdsbranschen är en bransch som helt klart kommer att växa internationellt i takt med framstegen inom teknologin. Finland strävar efter att profilera sig som föregångare för utvecklandet av hållbara och välfungerande lösningar. För att detta ska lyckas måste vi samarbeta. 


Antti Hautaniemi, Konsultativ tjänsteman, social- och hälsovårdsministeriet
Terhi Tevameri, koordinator för social-, hälso- och välfärdssektorn, Egentliga Finlands arbets- och näringsbyrå