Hoppa till innehåll

Mot en effektivitetsbaserad social- och hälsovård

Utgivningsdatum 25.3.2022 14.25 | Publicerad på svenska 7.4.2022 kl. 16.56

En av de viktigaste reformerna inom informationshanteringen inom social- och hälsovården inom den närmaste framtiden gäller sammanslagningen av ekonomi-, personal- och verksamhetsuppgifter i den nationella databasen. Rapporteringen av ekonomi-, personal- och verksamhetsuppgifter på nationell nivå utvecklas som bäst i Toivo-programmets projekt Valtava inom social- och hälsovårdsministeriet, där det nationella dataunderlaget för social- och hälsovården förnyas för myndigheternas utvärderings-, styrnings- och tillsynsuppgifter.

Reformen skapar en grund för utvecklingen av en effektivitetsbaserad hälso- och sjukvårdsmodell och förutsättningar för jämlika och effektiva tjänster i enlighet med målen för social- och hälsovårdsreformen. Målet är att styrningen av social- och hälsovården ska grunda sig på mer omfattande och noggrannare uppgifter om hur ekonomi- och personalresurserna har riktats och vilka resultat de har gett.

Den nationella ekonomiska databasen stöder bedömningen av social- och hälsovårdssystemets effekter

I Valtava-projektets projekt Ekonomi-, personal- och verksamhetsuppgifter (TAHTO) utvecklas en kombinerad databas som gör det möjligt att rapportera ekonomi-, personal- och verksamhetsuppgifter som en helhet. I den kombinerade databasen utnyttjas ekonomisk rapportering till Statskontoret enligt välfärdsområdenas AURA-klassificering.

Institutet för hälsa och välfärd ansvarar i enlighet med 30 § i den nya lagen om ordnande av social- och hälsovård för välfärdsområdets expertutvärderingar som utnyttjas i den nationella styrningen av social- och hälsovårdssystemet. Nationell enhetlig ekonomisk data är en central del av utvärderingen av social- och hälsovårdssystemets effekter.

KUVA-mätarna förnyas

I expertutvärderingarna granskas bland annat genomförandet av samordningen av social- och hälsovårdstjänsterna, kostnaderna, deras utveckling, produktivitet och behovet av investeringar.

Ett centralt verktyg i expertutvärderingen av social- och hälsovårdssystemet är mätarna för kostnadseffektivitet inom social- och hälsovården (KUVA-mätarna), som omfattar över 500 mätare. KUVA-mätarna förnyas också för de ekonomiska uppgifternas del, så att man bättre än tidigare kan bedöma social- och hälsovårdssystemets resultat och effektivitet. KUVA-mätarna för ekonomisk data utvecklas i TAHTO-projektet så att de motsvarar den nationella styrningens behov. Med hjälp av en kombination av ekonomiska uppgifter och verksamhetsdata får man för första gången information om kostnadseffekterna av social- och hälsovårdssystemet på risknivå.

Myndigheternas ansvar vid rapportering av ekonomiska uppgifter

I och med reformen preciseras myndigheternas roller och ansvar så att de motsvarar de lagstadgade skyldigheterna. Statskontoret ansvarar i fortsättningen för insamlingen av data om ekonomin som samlas in automatiskt och Statistikcentralen och Valvira ansvarar för insamlingen av personaldata. THL:s nya uppgift är att producera personal- och ekonomirapporter om social- och hälsovården genom att kombinera prestationsuppgifterna i vårdanmälningsregistret (Hilmo) med Statskontorets ekonomiska uppgifter om social- och hälsovården.

Lagen om Institutet för hälsa och välfärd ger THL möjlighet att behandla och kombinera social- och hälsovårdsdata som producerats av välfärdsområden och olika myndigheter för att bedöma hur servicesystemet inom social- och hälsovården fungerar och hur effektivt det är. Målet är att skapa en ny slags rapporteringshelhet för social- och hälsovårdsekonomin som ger information om kostnadseffektiviteten hos social- och hälsovårdssystemet på nationell nivå.

Tidtabell för utvecklingen av den nya ekonomiska rapporteringen om social- och hälsovården

För att ekonomi-, verksamhets- och personaluppgifter i framtiden ska kunna kombineras måste datahanteringshelheten utvecklas från datainsamling till databehandling och rapportering. Det väsentliga är att alla data dokumenteras med en enhetlig struktur, vilket gör den jämförbar och användbar för olika aktörer.

Avsikten är att den nya ekonomi- och verksamhetsdatabasen ska vara klar 2022. I det första skedet omfattar databasen endast ekonomi- och verksamhetsdata. Ekonomisk data fås från Statskontoret, dit kommunerna och samkommunerna rapporterar sina årliga ekonomiska uppgifter (uppgifter för statistiskåret 2021) i april-maj från och med 2022. THL publicerar förhandsuppgifter om social- och hälsovårdsekonomin i juni. Målet är att publicera de slutliga uppgifterna från början av hösten 2022.

År 2024 börjar man också samla in data från välfärdsområdena. Personaldata hämtas till databasen senast 2025.

Att kombinera ekonomi- och verksamhetsdata i samma databas kräver mycket samarbete mellan myndigheterna och välfärdsområdena. Utvecklingen stärker myndigheternas samarbete och ökar möjligheterna att utnyttja information.  Framför allt möjliggör den social- och hälsovårdsreformens mål om effektiva och jämlika social- och hälsovårdstjänster för alla invånare.

Bekanta dig också med: 

Granskningen av ekonomi-, verksamhets- och personaluppgifter som helhet underlättar utvecklingen av framtida social- och hälsovårdstjänster

Petra Kokko
Utvecklingschef, Projektet för produktion av ekonomi-, personal- och verksamhetsuppgifter
Valtava-projektet

Merja Kemppainen
Projektchef, Projektet för produktion av ekonomi-, personal- och verksamhetsuppgifter
Valtava-projektet