Nya möjligheter för social- och hälsovårdsuppgifter

Det är intressant att granska rollen och betydelsen av information i samband med social- och hälsovårdsreformen. I dagens värld grundar sig framgången på informationsdelning istället för centralisering av information. I slutet av oktober anordnade social- och hälsovårdsministeriet ett nationellt nätverksmöte ”Vad sker när verksamheten inom social- och hälsovård genomförs genom kunskapsbaserad ledning”. Mötet intresserade över 300 beslutsfattare inom kommunen och social- och hälsovården, social- och hälsovårdspersonal samt myndigheter i hela Finland.

Kunskapsbaserad ledning är en förutsättning för att social- och hälsovårdsreformen ska lyckas

Under mötet gavs information om innehållet och syftet med kunskapsbaserad ledning inom social- och hälsovård, programmet för ledning och övervakning (Toivo) och dessutom diskuterades betydelsen av det nationella och regionala samarbetet i samband med beredningen av strukturreformen inom social- och hälsovården.

Mötet öppnades av kanslichef Kirsi Varhila och avdelningschef Kari Hakari från SHM, som gav bakgrund till social- och hälsovårdsreformen och tog social- och hälsovårdsreformen till sammanhanget kunskapsbaserad ledning: varför behövs kunskapsbaserad ledning och varför är det bra om välfärdsområden betonar utvecklingen av kunskapsbaserad ledning?

Social- och hälsovårdsreformen medför nya behov av information för såväl personer som har organiseringsansvar för välfärdsområden som för myndigheter som utövar ledning, övervakning och utvärdering.  Välfärdsområdena och de nationella myndigheterna behöver information om befolkningens välfärd och hälsa samt om kostnaderna för och effekten av social- och hälsovårdstjänsterna som erbjuds.

Det tillgängliga kunskapsbaserade underlaget inom hälsa- och välfärd är för smalt för att stödja ledningsuppgiften och beslutsfattandet inom de bildade välfärdsområdena. Organiseringsansvaret för social- och hälsovårdstjänsterna skulle komma att överföras till välfärdsområdena i samband med social- och hälsovårdsreformen. 

Det förekommer även utmaningar i avseende på informationens kvalitet och användbarhet. Informationen är utspridd i regionala och nationella register och den är inte enhetlig och jämförbar mellan regionerna.

Det nya kunskapsbaserade underlaget inom social- och hälsovård är en nyckel till likvärdiga tjänster av hög kvalitet.

Programmet Toivo har indelats i projekten Valtava och Virta. Båda projekten har en central roll i hur pålitlig och aktuell den tillgängliga informationen är för utvecklingen av social- och hälsovårdstjänsterna.

I projektet Valtava reformeras nationell informationsproduktion inom social- och hälsovård för att tjäna myndigheternas lednings-, uppföljnings-, utvärderings- och övervakningsuppgifter. Arbetet som görs inom projektet Valtava gagnar hela befolkningen: med hjälp av information av hög kvalitet är det möjligt att tillhandahålla enhetliga tjänster och utvärderingen och ledningen av tillgång är möjlig inom hela landet.

Ett av resultaten från projektet Valtava är att det nationella kunskapsbaserade underlaget inom social- och hälsovård utvidgas. Information kan erhållas genom sju nya linjer för kunskapsproduktion inom social- och hälsovård vari ingår bland annat kunskapsbaserat underlag från prehospital akutsjukvård och socialvårdens register samt nationella kvalitetsregister.

Dessutom förbättras kvaliteten för de existerande registren tack vare harmoniseringsarbetet inom projektet Valtava. Målet är att social- och hälsovårdsuppgifterna kan jämföras på såväl regional som nationell nivå. Den nationella IT-infrastrukturen som måste byggas i projektet Valtava möjliggör utvecklingen av automatiserad informationsförvaltning och utnyttjandet av social- och hälsovård via offentliga användargränssnitt.

Kunskapsbaserad ledning inom välfärdsområdena ökar jämförbarheten mellan regionerna

Målet för projektet Virta är att möjliggöra ledningen av framtida välfärdsområden med trygg och aktuell information. DigiFinland Oy stödjer regionerna med att öka förmågan inom kunskapsbaserad ledning särskilt i organiseringsuppgifter inom social- och hälsovård och till dem anknytande kunskapsbaserad ledning.

Välfärdsområdena befinner sig i olika faser i att utnyttja information. Södra Karelens social- och hälsovårdsdistrikt, Eksote har mycket praktisk erfarenhet om behovet av ändring. Enligt utvecklingsdirektör Merja Tepponen vid Eksote är det viktigt att regionerna och social- och hälsovårdfunktionärerna är medvetna om möjligheten som ges genom att avstå från det gamla.

Regional och nationell diskussion i centrum

Kunskapsbaserad ledning skapar möjligheter för olika aktörer inom social- och hälsovård. Upprätthållandet av en dialog mellan regionerna och inom dem erbjuder en möjlighet till informationsdelning. Ändringen förutsätter nya funktionssätt och etablerade tankemodeller ifrågasätts samt att ny kunskap. För att hitta nya fungerande samarbetsformer kräver ändringen en områdesöverskridande dialog.

På SHM:s webbmöte betonade överdirektör för informationstjänsterna Pekka Rissanen vid THL att information insamlas för välfärdsområdenas behov, inte för THL:s eller andra myndigheter behov. Myndighetens roll vid kunskapsbaserad ledning är att säkerställa att de regionala och nationella aktörerna har tillgång till samma information och att den insamlade informationen motsvarar den kunskapsbaserade ledningens behov. I en regional och nationell dialog säkerställs att de regionala och nationella utvärderingsindikatorerna är desamma.

Juhana Valo
programdirektör, programmet Toivo
social och hälsovårdsministeriet

en sammanfattning av webbmötet finns på adressen: https://videonet.fi/stm/20201028/