Ilpo Helismaa:
Syftet med reformen av räddningsväsendet är förbättrad service
I samband med social- och hälsovårdsreformen reformeras också förvaltningen, styrningen och finansieringen av räddningsväsendet. Det är med andra ord inte enbart fråga om ett projekt som gäller social- och hälsovårdsväsendet.
Enligt regeringsprogrammet för statsminister Marins regering ska två ansvarsområden överföras till landskapen: social- och hälsovårdsväsendet och räddningsväsendet. Räddningsväsendet kommer att vara ett separat, parallellt och jämlikt ansvarsområde i landskapet, inte en del av social- och hälsovårdsväsendet.
De viktigaste orsakerna till att räddningsväsendet reformeras som en del av social- och hälsovårdsreformen är utvecklingen av systemet för styrning av räddningsväsendet och tryggandet av synergifördelarna inom den prehospitala akutsjukvården.
Finland nu indelat i 22 räddningsområden
I den nuvarande modellen är det kommunerna som ansvarar för ordnandet av räddningsväsendet. För detta ändamål har landet delats in i 22 räddningsområden. De kommuner som hör till respektive räddningsområde har ett avtal om ordnande av räddningsväsendet. Inrikesministeriet har till uppgift att leda, styra och utöva tillsyn över räddningsväsendet samt tillgången till och nivån på dess tjänster.
Räddningsväsendets nuvarande organisationsmodell bidrar inte i tillräcklig utsträckning till en så effektiv resursanvändning som möjligt och inte heller till nödvändig verksamhetsutveckling. En stark kommunal självstyrelse begränsar den statliga styrningen, och kommunernas frivilliga samarbetsstrukturer har inte resulterat i riksomfattande eller tillräckligt enhetliga verksamhetsmodeller, gemensamma informationssystem eller ett enhetligt serviceutbud. Systemet för räddningsväsendet har blivit splittrat och det klarar inte tillräckligt bra av att genomföra de riksomfattande reformer som behövs.
Räddningsväsendet är utöver den närservice som det producerar en riksomfattande organisation som bereder sig på att vara verksam inom ett större område än sitt eget. Detta förutsätter enhetliga operativa arrangemang samt effektiv riksomfattande styrning och ledning.
Räddningsväsendet kvarstår som närservice
Enligt regeringsprogrammet säkerställs kapaciteten och resurserna hos räddningsväsendet och nödcentralerna med beaktande av nationella och regionala behov av service. Uppgiften att ordna räddningsväsendet överförs till landskapen. Överföringen av organiseringsansvaret på landskapet - med beaktande av landskapssjälvstyret - gör det möjligt att effektivisera den riksomfattande styrningen av räddningsväsendet.
Reformen inverkar inte på räddningsväsendets närservice, som i regel bevaras oförändrad och åtminstone på nuvarande nivå. I överensstämmelse med regeringsprogrammet ser regeringen till att det finns ett rikstäckande nät av brandstationer. Det är också viktigt att se till att tjänsterna är tillräckliga inom glesbygdsområden (HARVA).
Avtalsbrandkårerna är redan av ekonomiska skäl en minst lika väsentlig och nödvändig del av räddningsväsendets system som de i nuläget är för kommunerna.
Räddningsväsendet och den prehospitala akutsjukvården bör inte skiljas åt
Räddningsväsendet producerar för närvarande merparten av den brådskande prehospitala akutsjukvården. Räddningsväsendets möjlighet att även i fortsättningen producera prehospital akutsjukvård är livsviktig med tanke på tillgången till brådskande hjälp inom många områden i Finland.
Ett gemensamt beredskapssystem för räddningsväsendet och den prehospitala akutsjukvården medför kostnadsbesparingar men också bättre beredskap inför storolyckor.
I regeringsprogrammet anges det att den synergifördel som det nära sambandet mellan räddningsväsendet och den prehospitala akutsjukvården för med sig tryggas i social- och hälsovårdsreformen. Detta genomförs säkrast genom att den prehospitala akutsjukvården inom social- och hälsovårdsväsendet och räddningsväsendet organiseras utifrån en enhetlig områdesindelning.
I upphandlingsrättsligt hänseende och med beaktande av EU-stöd och statliga stöd utgör lösningar, där organiseringen och tillhandahållandet av prehospital akutsjukvård inte förverkligas genom en enhetlig områdesindelning, en risk. I värsta fall kan detta leda till att räddningsväsendets möjligheter att på samma nivå som för närvarande producera tjänster i fråga om prehospital akutsjukvård och första insatsen går förlorad.
Därför bör till exempel särlösningen för Nyland beredas på ett omsorgsfullt sätt så att det säkerställs att även landskapens räddningsväsende i Nyland har möjlighet att sköta uppgifter i anknytning till den prehospitala akutsjukvården för landskapssammanslutningen HNS.
Finansieringsmodellen ska trygga servicenivån
Räddningsväsendets finansieringslösning står i en synnerligen central ställning. En kontrollerad anpassning av finansieringen förutsätter en tillräckligt lång och stegvis övergångsperiod.
Den nuvarande finansieringen möjliggör inte i alla räddningsområden en servicenivå som motsvarar riskerna. Därför är målet att få till stånd en finansieringsmodell som möjliggör en servicenivå som motsvarar riskerna.
Ilpo Helismaa
regeringsråd, inrikesministeriet
@IlpoHelismaa