Socialservice en central del av social- och hälsovårdsreformen

I januari har vi det första välfärdsområdesvalet framför oss. En ny säsong i social- och hälsovården inleds av de välfärdsområdesfullmäktige som väljs. I fortsättningen ansvarar välfärdsområdet för ordnandet och produktionen av socialvårdstjänster.
Det centrala nyckelordet för social- och hälsovårdsreformen i sin helhet är integration. I social- och hälsovårdsreformen genomförs en horisontell integration av social- och hälsovården och en vertikal integration av bas- och specialnivån. Inom socialservicen har man redan under en längre tid genomfört en funktionell extern integration till exempel med olika organisationer och myndighetsaktörer, såsom FPA. Samordningen av tjänsterna gagnar i synnerhet de kunder som använder en stor mängd tjänster eller multiprofessionella tjänster.
Genom integrationen strävar man efter att kundgrupperna ska erbjudas tjänstehelheter och servicekedjor som motsvarar deras behov. Detta kommer att ske om man i välfärdsområdena kan identifiera kundernas servicebehov och bygga upp servicestigar enligt dessa behov. Vid välfärdsområde-nas arbetsplanering bör man beakta mångfalden av sociala frågor, och också kundperspektivet ska beaktas vid tillhandahållandet och planeringen av tjänsterna.
Ibruktagandet av modeller för identifiering av multiprofessionella servicebehov samt överens-kommelser om enhetliga arbetssätt är ett första steg mot en lyckad integration i de framtida välfärdsområdena. Att säkerställa tillgången till rätt slags vård och omsorg är en viktig del av den framtida social- och hälsovårdens funktion och genomförandet av reformen. Utvecklingen av verksamheten, arbetspraxisen och arbetsmetoderna stöder både tillgången till vård och omsorg och tjänsternas verkningsfullhet.
Arbetet med utvecklingsprogrammet för socialvården i enlighet med regeringsprogrammet har inletts. Genom utvecklingsprogrammet för socialvården skapas en långsiktig strategisk verksamhetsmodell och en väg som stöder utvecklandet och utvecklingen av socialvården. Viktiga frågor är bl.a. utvecklandet av särskilt krävande socialtjänster och servicestrukturen, en granskning av basfinansieringen av serviceverksamheten och projektfinansieringen, utvecklandet av en effektivi-tetsbaserad styrning, tryggandet av tillräcklig personal och kompetens, stärkandet av regionut-vecklingsarbetet med expertis inom socialvården samt säkerställandet av funktionella strukturer och resurser för forskning och utveckling.
Socialvården bör i sin verksamhet allt starkare förankra sig i den nya praxis som baserar sig på kunskap och forskning. Helheten forskning, utbildning, utveckling och innovation inom socialvår-den spelar en nyckelroll i dagens värld som befinner sig i ständig förändring. Ett bra mål för ut-vecklingen av socialvården är en forsknings- och kunskapsbaserad socialvård.
Jag hoppas att experter på socialvård tillsammans med beslutsfattare, forskare samt kommuner och organisationer aktivt deltar i diskussionen om socialvården som en del av social- och hälsovårdsre-formen.
Familje- och omsorgsminister Krista Kiuru