Hoppa till innehåll

Socialtjänsterna är kärnverksamheten vid framtidens social- och hälsovårdscentraler

Utgivningsdatum 16.8.2021 12.00
Kolumn
Heidi Muurinen ja Eeva Liukko

När livet kör ihop sig kan en socialarbetare, sjuksköterska, läkare eller fysioterapeut och de tjänster de erbjuder förebygga att problem uppstår. Ofta behövs samarbete. För att få flexibel hjälp i rätt tid måste tjänsterna fungera ihop, och därför bygger framtidens social- och hälsovårdscentraler på ett jämställt partnerskap mellan socialvården och hälso- och sjukvården.

Socialtjänsterna är kärnverksamheten vid framtidens social- och hälsovårdscentraler. Socialarbete och social handledning löser sociala problem och de konsekvenser de har för klienterna, såsom arbetslöshet, svårigheter att hantera ekonomin, problem i föräldraskapet, våld i familje- och nära relationer, utsatthet, ensamhet och bostadslöshet.

Den effekt socialvårdens tjänster har främjas av flexibelt samarbete med hälso- och sjukvården och andra aktörer. 

Egen kontaktperson och multiprofessionellt team stöder klienten 

Målet med social- och hälsovårdsreformen är att intensifiera det multiprofessionella samarbetet. Det är meningen att tjänsterna ska ordnas snabbt och sömlöst för klienten så fort han eller hon tar kontakt med det multiprofessionella team som verkar vid social- och hälsovårdscentralen. 

De multiprofessionella teamen vid social- och hälsovårdscentralerna har kompetens både inom socialvård och hälsovård samt exempelvis rehabiliteringstjänster. Teamets multiprofessionella kompetens utnyttjas för att bedöma klienternas servicebehov, sätta ihop en lämplig servicehelhet samt i servicehandledningen. 

Med teamets stöd går det också bättre än tidigare att identifiera de personer som har särskilda svårigheter att söka och få de social- och hälsovårdstjänster de behöver. Dessa särskilda svårigheter kan till exempel bero på en kognitiv eller psykisk skada, en sjukdom, missbruk av alkohol eller droger eller flera stödbehov samtidigt.

I det multiprofessionella arbetet behöver klienten en kontaktperson som stöd och som ansvarar för att tjänsterna förverkligas på överenskommet sätt. För socialvårdens klienter är denna person den egna kontaktperson som avses i socialvårdslagen. När man upptäcker att en klient har behov av särskilt stöd, ska den egna kontaktpersonen eller den person han eller hon jobbar med vara en legitimerad socialarbetare.

Delad expertis ger lösningar på många frågor

Socialvårdens och hälso- och sjukvårdens delade expertis behövs i många typer av frågor. Kan till exempel en arbetslös persons funktionsförmåga främjas genom att stärka personens delaktighet?

Skulle en ung persons rehabilitering stödas av gruppverksamhet, nära stöd från en socialhandledare, träffar med en psykiatrisk sjuksköterska eller rehabiliteringspsykoterapi? Behöver en minnessjuk person intressebevakning? Hur kan man förbättra befolkningens välfärd och hälsa genom att motverka utsatthet? 

Det multiprofessionella teamarbetet kan stödas genom strukturer i arbetet, såsom smidig konsultationspraxis, gemensamt överenskomna serviceprocesser och verksamhetsmodeller samt gemensamma arbetsutrymmen. En klientplan som utarbetats genom multiprofessionellt samarbete skulle hjälpa till att planera klientens situation, skräddarsydda tjänster och det ansvar som olika aktörer ska ha. 

THL stöder utvecklingen av multiprofessionell och effektiv socialvård 

Som en del av programmet Framtidens social- och hälsovårdscentral genomförs ett utvecklingsprogram för socialvården. Det har som syfte att stärka verksamhetsförutsättningarna för multiprofessionell och effektiv socialvård. THL erbjuder projektstöd för tre teman inom ramen för utvecklingsprogrammet. 

Först stöds utvecklingen av multiprofessionell och effektiv socialvård. THL gör pilotförsök på nio projektområden för att skapa en ny plan för klienter i arbetsför ålder inom socialvården och utnyttja den när man bedömer effektiviteten. Dessutom förtydligar man tillsammans med projektområdena den roll den egna kontaktpersonen inom socialvården har i den multiprofessionella klient- och servicestyrningen.

För det andra stöder THL projektområden i den metodiska utvecklingen av socialvården. Målet är att strukturera arbetspraxis som kan användas för att identifiera de servicebehov klienter inom socialvården som behöver multiprofessionellt stöd har och även klienter som är i behov av särskilt stöd. Dessutom stöder THL pilotområdena i att införa verksamhetsmodeller och metoder i socialarbetet som gör klienterna delaktiga och stöder funktionsförmågan. 

För det tredje försöker THL förenhetliga sättet strukturellt socialarbete utförs på samt stärka ledningen och utvecklingen av informationsbaserad socialvård. Kommunernas sätt att definiera och förverkliga strukturellt socialarbete kartläggs. Utifrån kartläggningen görs en modell för hur det skulle vara bra att utföra strukturellt socialarbete i de framtida välfärdsområdena och hur sättet man utför det på kan förenhetligas.

Utvecklingen av socialvården har försvårats av det splittrade organiseringsansvaret för socialvården och av lokala avvikelser i praxis. Dessutom har det varit besvärligt att samla in information om hur socialvården har genomförts i andra kommuner. Tack vare utvecklingsprogrammet för socialvården fungerar kamratstödet och den inbördes utvecklingen allt bättre. Samtidigt stärks socialvårdens kunskapsunderlag och de riktlinjer och den praxis som styr verksamheten börjar förenhetligas.
 

Heidi Muurinen, utvecklingschef, THL
Eeva Liukko, specialist, THL