Språket en röd tråd som genomsyrar allt

Ring ring! Hej, du har ringt till kommun A. Tryck 1 om du vill ha service på finska, tryck 2 om du vill ha service på svenska. Milla trycker 2. 

- Kunnan hyvinvointipalvelu, hyvää päivää.
- Hej, det är Milla, jag skulle vilja beställa en mottagningstid. 
- Öhmm…voidaanko puhua suomea?
- Öh, joo. Haluaisin varata vastaanottojan, mielellään ruotsin kielen taitoiselle.
- Oletko varma, että haluat ajan ruotsinkieliselle?
- Kyllä olen. 
- Siinä tapauksessa soittaisitko tähän toiseen numeroon.

Så här kan verkligheten ibland se ut för de svenskspråkiga invånarna. Man bollas mellan olika telefonnummer och tjänster, och enhetliga servicestigar saknas. 

Hur den svenska servicen fungerar varierar stort från kommun till kommun. Fallet ovan hör till sällsyntheterna. Man har inte medvetet planerat det klumpigt, man har ju trots allt öppnat en svenskspråkig telefonlinje. Problemet är att man inte har funderat på processen till slut eller på hur servicen i verkligheten ter sig för den svenskspråkiga kunden. Det är just här som skon ofta klämmer.

Jag tror att alla kommuner vill ge bra service för alla invånare oberoende av språk. Men det kräver att språket beaktas under hela planeringsskedet. I det kommande välfärdsområdet Västra Nyland lovar vi likvärdig kundnära service som ges självmant på två språk, och i mån av möjlighet även på fler språk. 

Rätt inställning och noggrann beredning

Språkfrågan ska inte enbart ses som en lagstadgad fråga som måste beaktas, utan språket ska beaktas som ett kvalitetskriterium. Att få kommunicera på sitt känslospråk inverkar på hur bra vården lyckas, och bra vård strävar vi alla efter.

I Västra Nylands beredningsarbete är språkfrågan med som en röd tråd i alla våra projekt. Det är nu vi ser till att de digitala systemen fungerar lika oberoende av språk, att datasystemen beaktar kundens servicespråk och personalens språkkunskaper, att språket är en av våra kvalitetsmätare och att det skapas både fysiska och digitala enhetliga servicestigar även på svenska. Då språkaspekten är med i grunden, finns det garanti för att det svenska inte glöms bort då servicen utvecklas och förbättras.

Västra Nyland har dessutom fått specialuppdraget att ansvara för utvecklingen av den svenska servicen i hela landet. Det här uppdraget stärker språkets ställning i området, och arbetet kring uppdraget kommer så småningom att sätta i gång.

Hur ser den svenska servicen ut i praktiken? 

För de flesta tjänsterna är målsättningen två- eller flerspråkiga lösningar. Servicen ser alltså likadan ut oberoende av språk, men det viktiga är att kunna styra kunderna enligt språkönskemål. 
För att kunna garantera alla tjänster, och speciellt specialtjänster på svenska, behöver vi dock fundera på särlösningar. Som exempel kan nämnas psykiatrisk vård, viss socialvård och stödtjänster för barnfamiljer och unga, eller minnesvård för äldre. Det är tjänster som i dag är svåra att tillgodose på svenska, oftast för att den svenskspråkiga kundgruppen är rätt liten. 

Med tio kommuner från Esbo till Hangö får vi ett större svenskspråkigt befolkningsunderlag. Genom samarbete och genom att erbjuda tjänster på ett mer mångsidigt sätt, kan vi bygga upp enhetliga servicestigar även på svenska. Vi kan utnyttja personalens språkkunskaper maximalt, istället för att strida om den svenskkunniga personal som finns att tillgå. Samarbetet med tredje sektorn och övriga tvåspråkiga vårdområden spelar också en viktig roll. 

Målsättning är bättre och mer jämlik service på båda inhemska språken i hela välfärdsområdet. Utmaningarna är många, men viljan och attityderna är rätt. Och med det kommer man redan långt. 

Kia Leidenius
specialsakkunnig, Västra Nylands social- och hälsovårdsprogram