Strategin fastställer välfärdsområdets mål

Beredningen av välfärdsområdena är i full gång. Hur genomförandet av reformen av social- och hälsovården och räddningsväsendet lyckats kan studeras med miniminivån för kapaciteten och uppnåendet av målen som utgångspunkt.

Med tanke på kapaciteten är det viktigt att verksamheten fortsätter smidigt över övergångsperioden. Tillgången till tjänster och smidigheten i personalens arbete ska tryggas när ordnandet av tjänster överförs från kommunerna till välfärdsområdena 2023.

Att uppnå miniminivån för kapaciteten är dock endast en bit av reformen. Det andra perspektivet betonar att man enbart genom överföringen av tjänster till en annan anordnare inte bidrar till att uppnå reformens mål om jämlika, högklassiga och kostnadseffektiva tjänster. Vi behöver göra saker på ett nytt sätt och strategiskt fundera på hur målen för reformen ska uppnås i varje område.
För reformen har uppställts riksomfattande mål som statsrådet fastställer vart fjärde år. Varje välfärdsområde konkretiserar målen och den gemensamma visionen för sitt område genom regionalt strategiarbete. Den regionala aspekten är det främsta rättesnöret vid utarbetandet av strategin.

Kärnan i det strategiska tänkandet är att skapa en gemensam vision för området, inte enbart att koppla samman kommunernas och andra aktörers synpunkter. Strategin baserar sig på befolkningsstrukturen och invånarnas servicebehov i området. Som grund för fastställandet av de strategiska målen behövs information om tillståndet för invånarnas välfärd och en uppfattning om hur situationen kommer att förändras under de närmaste åren.

Information som sammanställts om nuläget gör det möjligt att i strategin fastställa konkreta prioriterade områden som ska styra verksamheten. Med tanke på strategin är det också centralt med prognostisering som bygger på kunskap om förändringarna i servicebehovet. Att besluten har sin grund i fakta är strategiarbetets andra centrala rättesnöre.

Det tredje rättesnöret vid utarbetandet av strategin är tydlighet. Välfärdsområdesstrategin samlar områdets långsiktiga mål med beaktande av välfärdsområdets ekonomiska ramvillkor. Samtidigt styr strategin den ekonomiska planeringen. Som en del av välfärdsområdesstrategin ska området utarbeta en servicestrategi för social- och hälsovården, vars primära mål är att fastställa hur tjänsterna ska tillhandahållas i välfärdsområdet. För räddningsväsendets del är beslutet om servicenivån ett motsvarande dokument. 

Det är viktigt att invånarna och personalen i området deltar i strategiprocessen – att jobba tillsammans ökar engagemanget för välfärdsområdet, dess mål och verksamhet. För att delaktigheten ska kunna säkerställas måste strategin vara tillräckligt enkel och konkret.

Välfärdsområdesfullmäktige drar upp de strategiska riktlinjerna. Trots detta bör man redan nu göra förberedelser för strategiarbetet, såsom kartläggningar av nuläget. Politiska beslutsfattare tas redan nu med i beredningen på områdena, till exempel i form av politiska uppföljningsgrupper. På detta sätt vill man säkerställa att beredningen är öppen och fortgående, även om de välfärdsområdesfullmäktige som valts genom val fattar de slutliga besluten.

Strategisk verksamhet är kärnan för ordnandet. Om strategin 1) sammanfattar den regionala visionen, 2) grundar sig på fakta och tack vare detta är konkret 3) skapar en begriplig och tydlig strategikarta, har anordnaren möjlighet att vara stark och föra sina strategiska mål vidare.
I områdena kan man med hjälp av både egna planer och den nationella färdplanen säkerställa en tillräcklig kompetens i överförandet av organiseringsansvaret för tjänsterna för att kunna inleda verksamheten.

Helena Tolkki och Eveliina Pöyhönen