THL stödjer utvecklingen av framtidens social- och hälsocentraler även med hjälp av bedömning
Vid THL bedömer vi det regionala utgångsläget för projekten inom programmet Framtidens social- och hälsocentral. Vi sammanställde också de regionala uppgifterna till en gemensam riksomfattande lägesbild.
Bedömningen gäller situationen innan de regionala projekten inom programmet inleds och ger därför regionerna viktig bakgrundsinformation som stöd för utvecklingsarbetet.
Bedömningen av utgångsläget är en omfattande analys av vilka utgångslägen de olika regionerna startar från. THL:s roll i bedömningen är inte att förundra sig över saker och ting på avstånd, utan syftet är att med alla medel stödja utvecklingsverksamheten kring projekten. Bedömningen görs i växelverkan med projektområdena och den självutvärdering som projekten gör en gång per halvår spelar en viktig roll i den.
Vi granskade bland annat väntetiderna för icke-brådskande klienter till läkarens och socialarbetarens mottagning.
Vi utnyttjade indikatoruppgifter från THL:s statistikdatabaser och genomförde en enkät i områdena. Vi bad också områdena om en självutvärdering.
Uppgifterna från utvärderingen används för uppföljning och bedömning av genomförandet av programmet. Bedömningen fortsätter regelbundet två gånger per år under hela programperioden, det vill säga fram till 2023.
Det viktigaste är att gå förändringens väg mot målen
Arrangemangen kring bedömningen är exceptionella såtillvida att man i Finland knappast någonsin har gjort en så omfattande programbedömning som granskar utvecklingsverksamheten inom social- och hälsovården i hela landet och den förändring som den medför.
Utmaningarna kring bedömningen anknyter till just denna förändring och de faktorer som skapar förändringen: programmet Framtidens social- och hälsocentral är ett av Marins regerings många utvecklingsprogram som pågår samtidigt. Dessutom påverkar andra faktorer, särskilt coronapandemin, förändringen.
Det kan också vara svårt att identifiera vilka utvecklingsåtgärder som har lett till vilka förändringar. Det väsentliga är dock att åstadkomma en förändring mot målen, även om flera olika faktorer har påverkat den.
Självutvärderingen är arbetsam men givande
Självutvärderingen och det systematiska genomförandet av den som en del av utvecklingsverksamheten är krävande. Utvärderingen hjälper dock projektområdena att analysera och rikta sin verksamhet.
Projekten har lyckats relativt bra med sina bedömningar av utgångsläget. Bedömningarna blir säkert ännu bättre då följande självutvärdering görs redan denna vår.
Låt oss i bedömningen av utgångsläget lyfta fram det viktigaste förändringsmålet i programmets första skede: att säkerställa klientens tillgång till icke-brådskande vård inom 7 dygn från bedömningen av vårdbehovet samt säkerställa klientens tillgång till en individuell bedömning av servicebehovet inom socialservicen genast efter att klienten tagit kontakt.
Coronaviruset överraskade – och rörde till statistiken om tillgången till vård
Cirka 50–60 procent av de icke-brådskande patienterna var tvungna att vänta på en tid till hälsocentralläkarens mottagning i mer än sju dagar under 2018–2019. På sommaren var väntetiden något kortare.
Effekterna av coronaviruset syntes genast i väntetiderna – köerna blev kortare. I april 2020 hade endast 26 procent väntat i mer än sju dagar.
Detta torde bero på att klienterna annullerade eller sköt upp sina besök för icke-brådskande vård. Samtidigt omplacerade hälsocentralerna resurser för att bekämpa coronapandemin och inhiberade icke-brådskande vård.
Icke-brådskande patienter får snabbare mottagningstid till en sjukskötare eller hälsovårdare. I början av 2018 hade cirka 20 procent väntat i mer än sju dagar på en tid för ett icke-brådskande besök.
Efter juli 2018 började andelen öka. I oktober 2019 låg den på den 27 procent, men efter utbrottet av coronaepidemin minskade andelen till 17,8 procent i april 2020.
Bedömningen ger ett större kunskapsunderlag
I bedömningen av utgångsläget frågade vi också hur snabbt klienten kunde boka en icke-brådskande tid till en socialarbetare eller socialhandledare i september 2020. I regel ordnades en icke-brådskande besökstid på mindre än sju vardagar.
Det finns dock utrymme för förbättring: som längst var personer i arbetsför ålder tvungna att vänta ett par veckor på tjänster. Väntetiden för tjänster för äldre personer var som längst nio vardagar och för tjänster för barnfamiljer tio vardagar.
I det stora hela ser situationen dock ganska bra ut på riksnivå. Det är emellertid bra att komma ihåg att lägesbilden grundar sig på en bedömning och att man har kunnat göra bedömningar på olika sätt. Lägesbilden är alltså riktgivande.
En bedömning av utgångsläget är dock ett viktigt försök att utveckla kunskapsunderlaget inom socialvården, och den lokala tvärsnittsenkäten ger projekten en fingervisning om hur tillgången utvecklas.
Den nationella bedömningen av programmet Framtidens social- och hälsocentral framskrider i fortsättningen i ett halvt års cykler åtminstone till slutet av 2023. Följande bedömning görs redan våren 2021.
Ta del av
- bedömningsrapporten (på finska)
Läs mer om
forskningschef Juha Koivisto
utvecklingschef Heidi Muurinen
projektplanerare Laura Parviainen
Enheten för kunskapsledning och medskapande, THL