Upprättandet av kontaktytor i Birkaland framskrider i samarbetets tecken

28.9.2021 14.33
Kolumn
Kuvassa Oskari Auvinen ja taustalla kesäistä Suomen luontoa.

Birkaland börjande snabbt bygga upp välfärdsområdet. Också det temporära organet hade sitt första sammanträde endast några timmar efter att lagen hade trätt i kraft. Enligt min åsikt förklaras det goda tempot i Birkaland av att kontakten mellan kommunerna och beredningen varit nära också i tidigare skeden av social- och hälsovårdsreformen. Även om antagandet av lagstiftningspaketet om social- och hälsovårdsreformen inte väckte hurrarop överallt i Birkaland, såg man värdet av ett fungerande samarbete redan i utgångsläget, skriver stadsdirektör i Kangasala Oskari Auvinen.

Kommunernas högsta ledning, såväl förtroendevalda som tjänsteinnehavare, har regelbundet samlats och upprätthållit en gemensam lägesbild av beredningens framskridande. Vi kommer att fortsätta att använda det här tillvägagångssättet även framöver: ett brett deltagande och möjlighet att påverka är ett effektivt sätt att bygga upp ett framtida samarbete.

Det har också uppstått ett stort förtroende mellan olika aktörer i Birkaland. Det här samlade förtroendekapitalet kommer att utnyttjas igen när förberedelserna för välfärdsområdet fortskrider. I Birkaland är beredningen uppdelad i fem större helheter, av vilka samarbetet mellan olika kontaktytor utgör ett delområde. De övriga delområden som bereds är social- och hälsovårdstjänster, förvaltning och organisering, Icmt-tjänster samt räddningsväsendets tjänster.

Birkaland - som Finland i miniatyr

I sektionen för beredning av kontaktytor har aktörer från olika områden i Birkaland tagits med. Med hänsyn till byggandet av välfärdsområden kan Birkaland konstateras vara som ett Finland i miniatyr. Det finns kommuner av olika storlekar, både stora som små, korta och långa avstånd, kommuner med egen serviceproduktion och kommuner som lagt ut social- och hälsovårdstjänsterna. Hela spektrumet av beredning kan alltså hittas i Birkaland.

En förutsättning för att arbetet framskrider är väldefinierade uppgifter och en plan för arbetsmomenten. Som en del av social- och hälsovårdsreformen i Birkaland har vår sektion till uppgift att planera samarbetet mellan olika kontaktytor, definiera och modellera kritisk verksamhet för kontaktytor för samarbetet mellan välfärdsområdet och kommunerna, att tillsammans med övriga sektioner och arbetsgrupper delta i att bygga upp välfärdsområdet, sörja för sammankopplingen av samarbetet mellan olika kontaktytor till den övriga beredningen för Birkalands välfärdsområde och delta i att genomföra öppen och föregripande kommunikation till kunder och personal vid ändringen. Med tanke på den begränsade tid som står till förfogande för förberedelserna finns det alltså ett stort antal uppgifter.

Utnyttjande av den riksomfattande beredningen

Birkaland har deltagit aktivt också i det riksomfattande samarbetet mellan olika kontaktytor. För att skapa kontaktytor är det är viktigt att samma idéer och åsikter används på nationell nivå. Därför har vi då vi förberett vår egen plan haft den riksomfattande färdplanen för regionalt genomförande för kontaktytor på skrivbordet. För att spara och allokera resurser måste man kunna dra nytta av befintliga material, nätverk och det arbete som redan har utförts. Kontaktytor har planerats redan under flera olika förberedande perioder, alltid med något olika namn men alltid utifrån samma tema: hur kan det bästa och effektivaste samarbetet genomföras mellan social- och hälsovårdstjänster och andra tjänster? Gränsytor, eller kontaktytor, uppstår alltid någonstans, det kan vi inte undvika. Genom att skapa fungerande modeller och strukturer för samarbete kan vi dock bidra till att kunderna får tillgång till tjänsterna på ett enkelt, smidigt och ändamålsenligt sätt även framöver. Personligen anser jag att det slutliga målet för det inledda samarbetet mellan kontaktytor inte kan vara något annat än ett djupt partnerskap som bygger på horisontalitet och jämlikhet.

Viktiga kontaktytor utformas

I Birkaland har beredningen av kontaktytor – i praktiken samarbetet mellan kommunerna och de övriga aktörerna samt det framtida välfärdsområdet – delats upp i åtta olika arbetspaket. Arbetspaketen hänför sig till organiseringen av förvaltningen, de viktigaste kontaktytorna till exempel inom småbarnspedagogik och undervisningstjänster, lösningar inom sysselsättningen, fungerande stödservicearrangemang, att göra främjandet av välbefinnande och hälsa till en gemensam uppgift för alla aktörer, verksamhetssätt i fritids- och kulturtjänster som skapar välfärd, lösningar inom markanvändning och infrastruktur som främjar välfärd på egna villkor och beredningen av modeller för samarbete som utarbetas tillsammans med sammanslutningar. 

Birkaland till föregångare inom strategisk kompetens

Den gamla grundläggande tesen om ledarskap är att en organisation behöver två saker för att lyckas: strategisk kompetens och operativ effektivitet. Även för närvarande funderar jag själv mycket på till exempel potentiella modeller för ett gemensamt, strategiskt tänkande, om inte rentav fastställande av gemensamma strategiska mål för kommunerna och välfärdsområdena. Tänk om vi skulle utforma framtiden på ett helt nytt, innovativt sätt, som skulle göra samarbetet mer än vad vi nu har tänkt oss, och lägga grunden till ett partnerskap mellan välfärdsregionen och de olika aktörerna som medför hälsofördelar. Detta arbetsmoment är därför mycket inspirerande på många sätt och ger möjlighet att tänka på ett helt nytt sätt.

Blicken på det väsentliga

Det finns en enorm mängd detaljer och synpunkter som måste preciseras, och därför anser jag att det är nödvändigt att man i detta skede av arbetet fokuserar på att identifiera de centrala kontaktytorna och på att skapa grundläggande strukturer och arkitektur för ett smidigt samarbete mellan dem. Det finns visserligen tid för framtida byggande, för när ansvaret för organiseringen övergår till välfärdsområden, börjar de sitt historiska arbete som byggare av nya strukturer. Enligt min mening finns det tid från nu till framtiden, och det lönar sig att ta det lugnt och behålla ett tillräckligt tidsperspektiv. Kommunerna skötte social- och hälsovårdstjänsterna i drygt 150 år, nu är det dags och tur för välfärdsområdena. Vi ska alltså ge dem tid att inleda sin verksamhet och börja den kontinuerliga utvecklingen av verksamheten. Vi ska tillsammans bära ansvaret som de som överlåter uppgifterna, fokusera på en noggrann överföring och på alla möjliga sätt stödja välfärdsområdena då de inleder sin värdefulla verksamhet.

Gemensamma kunder – den viktigaste utgångspunkten för samarbetet

Den största länken mellan kommunerna och välfärdsområdena är en gemensam invånare eller kund, helt hur vi vill definiera det. Det bygger också grunden för ett gemensamt intresse för oss alla aktörer för att fortsätta, utveckla och skapa bästa möjliga arbetsmetoder. Inte heller denna reform kommer att genomföras för dess egen skull, utan för att trygga jämbördiga, tillgängliga och åtkomliga tjänster nu och i framtiden. Därför uppmanar jag oss alla till ett konkret, framsynt och effektivt arbete för att hitta bästa möjliga samarbetslösningar. 

Vi har alla ett gemensamt, odelbart ansvar för att invånarna från och med år 2023 ska kunna leva i en vardaglig, miljö som främjar och stödjer välfärd på egna villkor, och har tillräckligt snabb tillgång till nödvändiga högklassiga social- och hälsovårdstjänster, oavsett var de bor. För detta krävs ett smidigt samarbete mellan kommunerna, välfärdsområdena och alla andra aktörer.

Oskari Auvinen, stadsdirektör i Kangasala, ordförande för Birkalands sektor för kontaktytor