Utsikterna för Södra Karelens genomförande av skolpsykolog- och skolkuratortjänsterna i organisationerna inom social- och hälsovården

I regeringens proposition om social- och hälsovårdsreformen föreslås det att psykologerna och kuratorerna ska överföras i anställning hos välfärdsområdena. Södra Karelens social- och hälsovårdsdistrikt (Eksote)a ansvarar för ordnandet av de offentliga social- och hälsovårdstjänsterna i Södra Karelen i hela landskapet. Enligt den förvaltningsmodellen ingår redan helheten av elevhälsans tjänster i familjecentrens basservice för barn och unga. Vår erfarenhet är att både samarbetet mellan aktörerna inom elevhälsan och samarbetet med övriga social- och hälsovårdstjänster har ökat genom den här organisationsmodellen, och att elevhälsan inte har distanserats från skolmiljön så som man befarade. Man har lyckats fördela personalresurserna jämnt på tjänsterna inom elevhälsan i alla kommuner i landskapet. På det sättet kan man sörja för att tjänsterna för barn och unga genomförs på ett jämlikt och rättvist sätt.

I familjecentren har aktörerna inom elevhälsan möjlighet att samarbeta med barnskyddet, socialvården för barnfamiljer samt den specialiserade sjukvården. När förvaltningen är en paraplyorganisation har arbetstagarna lätt att få hjälp och stöd eller hitta en arbetspartner för att lösa sektorsöverskridande problem. Många verksamhetsmodeller är redan bekanta och gemensamma för alla. I den landskapsbaserade organisationen har skolpsykologerna och skolkuratorerna också möjlighet att få kollegialt stöd över kommungränserna, och stödet når också dem som arbetar i de minsta kommunerna. Familjecentrens ideologi går ut på att det ska finnas både vilja och kompetens att känna igen barns och familjers problem i ett tidigt skede, och att hjälpen ska erbjudas innan problemen hinner bli allvarligare. Målen för det förebyggande arbetet och främjandet av välbefinnandet liknar mycket de innehållskrav som man har på de psykolog- och kuratortjänster inom elevhälsan som baserar sig på lagen. I Södra Karelen har man gjort ett bra förebyggande arbete, och det kan vara en betydande orsak till att de totala kostnaderna för barnskyddet i regionen har minskat.  

Gemenskap  uppstår genom förtroende och växelverkan mellan människor och genom konkreta gärningar med gemensamma mål. Ett kontinuerligt samarbete mellan de vuxna som arbetar i skolorna är viktigt för att kunna hjälpa barn och unga med deras problem. Samarbetet måste fungera och vara transparent också på ledningsnivå. I Södra Karelen har vi en styrgrupp för elevhälsan i landskapet, som behandlar aktuella frågor vid regelbundna möten. Till landskapets styrgrupp hör representanter för medlemskommunernas bildningssektorer och representanter för Eksote bland annat från skolpsykolog- och skolkuratortjänsterna. För närvarande arbetar vi med landskapets årsklocka för det generellt inriktade arbetet inom elevhälsan och med en modell för ingripande i skolfrånvaro. Bildningsväsendet och familjecentret samarbetar också för att skapa verksamhetsmodeller för processen för läsutvärdering, barns och ungas rusmedelsmissbruk och ADHD-servicekedjan. Det sägs att en grupp är smartare än gruppens smartaste individ, vilket betyder att olika människor med olika bakgrund får bättre resultat än när frågan granskas snävt ur endast en människas synvinkel.  
  
I lagen om elev- och studerandehälsovård prioriteras den generellt inriktade elevhälsan framom individens arbete. Med tanke på det arbete som skolpsykologerna och skolkuratorerna gör i välfärdsområdena är det viktigt att alla de instanser inom social- och hälsovårdsorganisationen som ordnar  tjänster för barn och unga är överens om vad elevhälsans primära uppgift är. Samarbetet mellan de olika aktörerna och tydliga verksamhetsmodeller är viktiga särskilt i de situationer där olika tjänster ansluter till varandra. En dimensionering av skolpsykolog- och skolkuratortjänsterna som bygger på elevantalen skulle kunna bidra till att garantera en god kvalitet på de sektorsövergripande tjänsterna för elever och läroanstalter. Dessutom borde man utreda hur man skulle kunna få tillräckligt många skolpsykologer och skolkuratorer till elevhälsan. För närvarande är det på flera ställen i Finland svårt att tillsätta tjänster särskilt för skolpsykologer. Inom elevhälsan finns det dessutom sådana utvecklingsbehov som inte direkt gäller den administrativa strukturen. De aktuella behoven gäller till exempel att utveckla smidigare informationssystem, att kunna mäta resultaten och att tillämpa evidensbaserade psykosociala interventioner.  
 
Som helhet är våra erfarenheter av att ordna elevhälsan som en del av verksamheten vid familjecentren dock i huvudsak positiva. Organisationen ger skolpsykologerna och skolkuratorerna bra möjligheter att arbeta i skolorna nära eleverna, att samarbeta och att utföra sina lagstadgade uppgifter. Särskilt i dessa tider när vi lever med en pandemi är det ytterst viktigt för barn och unga att få stöd i ett tidigt skede i den egna bekanta skolan. Speciellt det förebyggande arbetet och det arbete som främjar välbefinnandet är kärnan i skolpsykologernas och skolkuratorernas arbete.  
 
Kaisa Kivistö 
MD, överläkare inom familjetjänster 
  
Heidi Pietinen 
Socionom (högre YH), chef för enheten för skolpsykolog- och skolkuratortjänsterna 
 
Södra Karelens social- och hälsovårdsdistrikt 
Familjecentret, Basservicen för barn och unga