Vad berättar social- och hälsovårdsreformens projektansökningar om kommunernas arbete för att främja välfärd och hälsa?

Jag sökte beskrivningar av strukturer och åtgärder som främjar välfärd och hälsa snarare än förteckningar över effektiva verksamhetsmodeller.

Jag jobbade på distans under juli månad. I såväl regnväder som i hetta läste jag igenom högen med projektansökningar. Jag gick igenom alla social- och hälsovårdsområdens samt Helsingfors (i fortsättningen talar jag enbart om områden) projektansökningar inom programmet Framtidens social- och hälsocentral såväl som projektansökningarna som gällde stöd för strukturreformer. Jag sökte framför allt efter beskrivningar av strukturer och åtgärder som främjar välfärd och hälsa snarare än förteckningar över effektiva verksamhetsmodeller.

Så vad lärde jag mig under hösnuvans tid?

I korthet kan man säga att skillnaderna mellan områdena är stora. Om ansökningarna genomförs enligt områdenas planer kommer det i olika delar av Finland inte att finnas likvärdiga möjligheter för invånarna att förbli friska och välmående. Tjänster för stöd av välfärd och för tidig identifiering samt förebyggande tjänster är i en del områden mer splittrade eller mindre kunskapsbaserade än i andra områden. 

Tre olika högar av ansökningar

Under läsningen gladdes jag över områden som redan i många år haft en organisation som stöttat kommunerna, producerat områdesvis information om välfärd och hälsa samt påverkat utvecklingen av förebyggande och främjande tjänster inom ramarna för social- och hälsovårdstjänsterna. 

I ansökningarna för dessa områden har man nämnt strukturer för främjande av hälsa och välfärd, haft ett sektorsövergripande och nätverksbaserat arbetssätt samt funktioner för främjande av hälsa och välfärd som kan vidareutvecklas. I ansökningarna kan man utveckla verksamheten så att den blir mer ingående och effektiva eller konstatera att det inom området nu är nödvändigt att fokusera på att utveckla vissa andra, mer bristfälliga innehåll. 

Mitt åldrande hjärta gladde sig också över att läsa ansökningar från områden där det inte tidigare har funnits regional verksamhet eller regionala strukturer för främjande av hälsa och välfärd, men där de nu framgick tydligt ur ansökningarna. På så sätt kan projektfinansieringen i bästa fall skapa något nytt och bra för området – vilket ju också var tanken! 

De mest oroväckande ansökningarna var sådana där främjandet av välfärd och hälsa beskrivs som ett förenhetligande och en effektivering av social- och hälsovårdens interna tjänster eller som till exempel enbart en utveckling av den digitala egenvårdspraxisen. Det multiprofessionella och sektorövergripande arbetet har ännu inte samordnats, även om man kanske redan har identifierat utvecklingsbehoven. Områdena är eventuellt ännu under uppbyggnad och samordningen är i sin linda, och därmed har betydelsen av det sektorsövergripande arbetet för främjande av hälsa och välfärd ännu inte kunnat dokumenteras inom den strikta sjukvårdsorienteringen. Men även i dessa områden har effektiva verksamhetsmodeller skrivits in i planerna.

Den tredje ansökningshögen kom från områden där formuleringarna för främjandet av hälsa och välfärd fortfarande kan vara vacklande, även om flera delar av strukturerna inom främjande av hälsa och välfärd nämns i ansökningarna och man har förstått vikten av samordning. I den här högen hamnade även de områden där hela infrastrukturen inom social- och hälsovården eventuellt redan existerar, men där strukturerna för främjande av välfärd och hälsa ännu håller på att utvecklas. I en del områden vet jag att det redan finns strukturer för främjande av hälsa och välfärd, men det syns inte i ansökningarna. Kanske har experterna på främjande av välfärd och hälsa inte deltagit i beredningen av ansökningarna? 

Områdena erbjuder åtminstone välfärdsfrämjande verksamhetsmodeller för sina invånare

Alla områden planerar att ta i bruk eller utveckla åtminstone några verksamhetsmodeller som är viktiga för området och som kan gälla till exempel tidig identifiering eller livsstilshandledning. Social- och hälsovårdsaktörerna beaktar också organisationer eller till exempel instanser som arbetar med kommunens barn och unga som samarbetsparter inom produktionen av tjänster. 
De digitala lösningarna för främjande av hälsa och välfärd verkar fokusera på egendiagnos- och egenvårdslösningar för invånarna, på servicebrickor för dem som jobbar inom branscherna samt de möjligheter som datasjöarna erbjuder ledarskapet inom främjandet av hälsa och välfärd.  

Förebyggande åtgärder dämpar kostnaderna

Det är lättast för områdena att kvitta kostnadsökningen genom att konstatera att tjänsterna produceras effektivt eller att behovet av tunga tjänster har minskat. 

Dämpningen av kostnaderna diskuteras i ansökningarna också på ett mer mångsidigt och trovärdigt sätt, till exempel i serviceproduktionen: "I servicekoncepten som utvecklas kommer man att erbjuda identifierade riskgrupper tjänster med låg tröskel för att förebygga ett växande behov av tjänster i framtiden." 

På strukturell nivå kan sambandet mellan dämpande av kostnader och områdets välfärd också uttryckas så här vackert: "Om områdena lyckas med samarbetet för främjande av välfärd och hälsa samt med organisationssamarbetet kan invånarna få mångsidigare serviceinnehåll och vid behov kan det ske en övergång från de tyngsta tjänsterna till lättare tjänster."

Social- och hälsovårdsområden i olika skeden behöver olika slags stöd för att genomföra reformen. För de områden som uppgett att de är i stort behov av att klä främjandet av välfärd och hälsa i ord skulle stödet till exempel kunna bestå av peer-to-peer-utveckling, andra kunde återigen behöva uppmuntras till att sammanföra områdets sakkunskap för främjande av välfärd och hälsa samt att strukturera och allokera resurser för verksamhetsplaneringen utgående från exempel från andra områden.