Vår, er eller allas social- och hälsovårdsreform?

Den reform av social- och hälsotjänsterna som för närvarande är under beredning kommer då den genomförs att ha en betydande inverkan på den lokala och regionala verksamheten. Inrättandet av nya välfärdsområden förändrar kommunernas roll och uppgiftsfält avsevärt. I detta reformarbete är det viktigt att inte endast beakta utan även utgå från att kommunerna och regionerna ser olika ut. Goda resultat kan uppnås på många olika sätt i regionerna.

Under de senaste årtiondena har man aktivt strävat efter att förnya den offentliga förvaltningen med hjälp av olika strukturella reformer. En del av reformerna är omfattande reformer som leds på nationell nivå medan andra är reformprocesser som uppstår och genomförs lokalt och regionalt. Det behövs strukturella reformer, och dessa skapar grunden för reformen av den offentliga sektorn.

Jag vågar dock påstå att det inte räcker med en strukturförändring för att genomföra en genuin reform. När det gäller att åstadkomma förändringar är nyckeln att förnya verksamhetskulturen. Att oavsett struktur börja göra saker på ett nytt sätt i det dagliga arbetet. 

Undersökningar har visat att väsentligt i förnyelserna är ett reformarbete som utgår från lokala utgångspunkter och bygger på regionernas särdrag, en genuint regionfokuserad utveckling. Kärnan i detta reformarbete är de olika aktörerna i regionen och samarbetet mellan dem. Det är viktigt att utnyttja sakkunskapen hos inte enbart lokala tjänsteinnehavare, anställda och förtroendevalda i olika uppgifter utan även bland annat invånare, organisationer och företag. Detta förutsätter ett nytt slags kunnande av chefer och personer som arbetar med olika uppgifter i reformprocesserna.  

När förnyelseprocessen är genuint gemensam medverkar olika aktörer i allt från idé- och beredningsskedena till det praktiska genomförandet och utvärderingen. De nya verksamhetssätten uppstår därmed som ett resultat av gemensamt arbete, då olika perspektiv och sakkunskaper förenas. Nya innovationer får ofta sin början just på kontaktytorna mellan olika funktioner. Detta har bevisats i de många workshoppar som jag har fått delta i tillsammans med experter inom olika områden som funderat på ett gemensamt tema. 

Framtidsmöjligheter och nya lösningar

Experternas förmåga att identifiera olika framtidsmöjligheter och hitta nya lösningar på de problem som uppstår har visat sig vara central för att en reform ska lyckas. Det är också viktigt att kunna ifrågasätta invanda sätt att agera och skapa situationer där man vågar pröva på nya saker.

Inom den offentliga sektorn har man traditionellt utnyttjat förvaltningens interna expertis. I dagsläget samarbetar man i större utsträckning än tidigare med aktörer inom olika sektorer, men samarbetet organiseras fortfarande ofta genom hörande, begäran om utlåtande och till exempel i form av responsenkäter. Samarbetet inleds tyvärr ofta först när beredningen är långt framskriden. Detta kallar vi att delaktiggöra och involvera andra i ”vår” utveckling. 

Inom den offentliga sektorn behövs strukturer och verksamhetssätt som möjliggör växelverkan mellan olika aktörer. Dessutom behövs en ny slags dialogisk verksamhetskultur där inte endast tjänsteinnehavare och förtroendevalda utan också bland annat invånare, företagare samt anställda och frivilliga inom organisationer står i centrum för utvecklingen. Dialogen syns som en jämlik diskussion: i stället för att bara höra olika aktörers synpunkter lyssnar, vill och har man som mål att förstå olika tankesätt och söka gemensamma lösningar.  

Landskapets gemensamma strategi för social- och hälsotjänsterna

För närvarande bygger vi grunden för Norra Österbottens gemensamma strategi för social- och hälsotjänster. Detta arbete med strategin för social- och hälsotjänsterna är en del av det nationella reformprojektet för social- och hälsotjänsterna och i vårt landskap ingår det i projekthelheten POPsote. Enligt vår verksamhetsprincip byggs strategin för social- och hälsotjänsterna upp genom omfattande partnerskap och utgångspunkten för strategin är att den ska vara människonära samt beakta invånarnas behov och de regionala särdragen. 

I praktiken innebär detta att vi har berett en strategi för social- och hälsotjänsterna i landskapets olika regioner tillsammans med olika aktörer. Vi har träffat unga i kommunernas ungdomsfullmäktige samt medlemmar i äldreråd och råd för personer med funktionsnedsättning och besökt kommunernas och samkommunernas organ och ledningsgrupper samt ordnat workshoppar för organisationer.  

Vi har grundat ett sparrningsnätverk för företagare och fört diskussioner med personalorganisationerna. Dessutom har vi genomfört och genomför enkäter för partner, invånare och personal. Samarbetet utvecklas hela tiden utifrån de idéer och behov som kommer fram.

I slutet av våren kommer vi att ha ett omfattande material om invånarnas behov, särdragen hos de olika regionerna i landskapet samt partnernas synpunkter. Detta material – alltså olika aktörers effektiva delaktighet – skapar en grund för fastställandet av de långsiktiga målen för social- och hälsovården i Norra Österbotten.

Liisa Jurmu
delaktighetsexpert
servicestrategiprojektet POPsote/Oulunkaari samkommun