Ändringar i kommunernas statsandelssystem

I de ändringar som föreslås i statsandelssystemet är utgångspunkten såväl principerna för ett bra finansieringssystem som att jämka de stora ekonomiska konsekvenser som social- och hälsovårdsreformen medför.  De grundläggande kriterierna i systemet reagerar också i fortsättningen på förändringar i kommunens behov och förhållanden. 

Avsikten är också att bevara den grundläggande logiken i utjämningen av statsandelarna på basis av skatteinkomsterna, även om utjämningstillägget och utjämningsavdragsprocenten ändras så att de bättre lämpar sig för den nya situationen. Dessutom inkluderas fastighetsskatten med en andel på 50 procent i de skatteinkomster som beaktas vid utjämningen. 

I fråga om kraftverk beaktas vid utjämningen endast kärnkraftverk och vid beräkningen av utjämningen används som skatteprocentsats den allmänna (genomsnittliga) procentsatsen för fastighetsskatten.

Utjämningstilläggsprocenten höjs från nuvarande 80 procent till 90 procent, vilket gagnar de kommuner som lider av sänkningen av utjämningsgränsen, dvs. den genomsnittliga kalkylerade skatteinkomsten. Utjämningsavdraget föreslås vara en fast procentsats om 10 procent, vilket i sin tur gagnar de kommuner från vilka det proportionellt sett överförs mest skatteinkomster till välfärdsområdena. För närvarande är utjämningsavdragsprocenten minst 30 procent och ökar uppåt något progressivt.

Utjämningsgränsen är fortfarande 100 procent av landets genomsnittliga kalkylerade skatteinkomst. Med kalkylerad skatteinkomst avses skatteinkomsterna och intäkterna av samfundsskatten beräknade enligt de genomsnittliga kommunal- och fastighetsskattesatserna i hela landet.

När social- och hälsovårdsuppgifterna överförs från kommunerna till välfärdsområdena, bestäms största delen av de medel som delas ut via statsandelssystemet för basservice enligt åldersklasserna under 16 år. Eftersom kommunerna efter ändringen fortfarande har en viktig roll också i främjandet av välfärd och hälsa samt i förebyggandet av social- och hälsovårdsutgifter, föreslås i statsandelssystemet som ett nytt kriterium en tilläggsdel för främjande av välfärd och hälsa. Som ett nytt kriterium föreslås också ett tillägg som baserar sig på ökningen av invånarantalet och som kompenserar för det ökade servicebehovet på grund av det ökade invånarantalet. Utöver dessa ändras beräkningssättet för vissa av de nuvarande kriterierna i någon mån, och vissa tidigare utjämningsarrangemang förenhetligas eller slopas.

Dessutom föreslås i statsandelssystemet en tills vidare permanent begränsning av den förändring som överföringen av social- och hälsovårdskostnader och social- och hälsovårdsinkomster medför. I begränsningen beaktas inte de egentliga nya kriterierna i statsandelssystemet, utan endast de ekonomiska förändringar som följer av överföringen av specifikt social- och hälsovårdsuppgifter. Med andra ord fastställs begränsningen så att säga ”vid tvärsnittstidpunkten” när organiseringsansvaret överförs vid årsskiftet 2022 –2023. Begränsningens storlek är symmetriskt 60 procent, vilket innebär att kommunen ansvarar för 40 procent av både den positiva och den negativa förändringen.