Hoppa till innehåll

Ledningsgruppen för social- och hälsovårdsreformen diskuterade finansieringsfrågor

Social- och hälsovårdsministeriet 4.2.2020 9.08
Nyhet

Vid sitt möte den 27 januari behandlade ledningsgruppen för social- och hälsovårdsreformen bland annat frågor som gäller finansiering, lån och planeringen av landskapsvalet. Ledningsgruppen fick ta del av en lägesrapport om personalsektionens verksamhet.

Finansiering: Koefficient för främjande av hälsa och välfärd ska ingå i statsandelskriterierna

Jenni Jaakkola, som är specialsakkunnig, och Ville Salonen, som är konsultativ tjänsteman vid finansministeriet, Heli Hätönen från social- och hälsovårdsministeriet och Unto Häkkinen från Institutet för hälsa och välfärd presenterade förslag till hur kommunernas och landskapens finansiering ska ordas, till en koefficient för att främja hälsa och välfärd och en studie om ersättningskriterier. Genom reformen överförs uppskattningsvis 19,2 miljarder euro social- och hälsovårdsfinansiering från kommunerna till landskapen.

När kriterierna för landskapens finansiering fastställs är det viktigt att uppmuntra effektiv produktion av tjänster. Alla regioner ska ha förutsättningarna att klara av sina lagstadgade uppgifter, och invånarnas rätt till likvärdig service bör tryggas.

När kommunernas statsandelar fastställs finns ett system för utjämning av inkomster för att förändringarna i kommunernas finansiering ska hållas inom en rimlig nivå. 

I enlighet med en modell som ingick i beredningen av den förra reformen ska det införas en koefficient för hälsa och välfärd i kriterierna för statsunderstöd. Syftet med koefficienten är att uppmuntra och stödja kommunerna och landskapen att genomföra åtgärder som främjar invånarnas hälsa och välfärd. Genom koefficienten kan man också påverka förebyggandet av folksjukdomar och marginalisering samt främjandet av den åldrande befolkningens funktionsförmåga och sysselsättningen.

När koefficienten för hälsa och välfärd räknas ut utnyttjas information om befolkningens servicebehov som Institutet för hälsa och välfärd (THL) har tagit fram. I THL:s projekt Korvauskriteerit ja maakuntien arviointi har man också undersökt kriterier för behovsprövad fördelning av finansiering och grunder för ersättningar åt tjänsteproducenter. Målet är bland annat att säkerställa invånarnas likvärdiga behandling och att utveckla de nationella registren så att de innehåller omfattande information till stöd för finansieringskriterierna. Projektets slutrapport offentliggörs inom en snar framtid.

Landskapsval kan ordnas samtidigt som kommunalval

Valdirektör Arto Jääskeläinen vid justitieministeriet presenterade planerna inför landskapsvalet, som grundar sig på beredningen under den föregående valperioden. Varje landskap ska enligt planen vara en egen valkrets och kommunerna ska inte ha kvotplatser i fullmäktige. Storleken på landskapsfullmäktige fastställs på basis av invånarantalet, men den ska bestå av minst 59 personer. Landskapet ska själv kunna fatta beslut om att ha en större fullmäktige. Rösträtt och valbarhet ska fastställas på samma sätt som i kommunalval. Man ska kunna ställa upp som kandidat i såväl kommunalval, landskapsval, riksdagsval som Europaparlamentsval.

Tidpunkten för det första landskapsvalet är ännu öppen, men tanken är att det i framtiden ska förrättas samtidigt som kommunalvalet. Rösterna i landskapsvalet ska räknas i kommunerna, men ett nytt organ, landskapsvalnämnden, ska svara för myndighetsuppgifter och fastställa valresultatet.

Det har också lagts upp planer för rådgivande folkomröstningar i landskapen. Det ska vara möjligt att ordna en folkomröstning enbart som brevröstning.

Lån som överförs till landskapen behöver statsborgen

Ville Koponen, som är specialsakkunnig vid finansministeriet, föredrog frågan om statsborgen för lån som överförs till landskapen och behovet av att ändra lagstiftningen kring Kommunfinans Abp.

Under beredningen av social- och hälsovårdsreformen har man redan fastslagit att sjukvårdsdistriktens och specialomsorgsdistriktens tillgångar, ansvar och skyldigheter ska överföras direkt till landskapen. Landskapen ska också överta samkommunernas skulder och förbindelser. Kommunernas skulder ska inte överföras.

När lånen överförs måste det fogas nya bestämmelser till lagstiftningen om statsborgen och beviljandet av lån. Lagändringen gäller bara de lån och andra förbindelser som i reformens övergångsskede överförs till landskapen.

Statsborgen behövs med tanke på samkommunernas lån eftersom grunden för deras lån varit deras beskattningsrätt. Landskapen har inte beskattningsrätt. En annan ändring behövs med tanke på lån som beviljas av Kommunfinans Abp. Enligt gällande lagstiftning kan Kommunfinans endast bevilja lån till kommuner och samkommuner. Ändringen gör det möjligt att överföra lån och andra förbindelser av Kommunfinans Abp från kommuner och samkommuner till landskapen.  

Personalsektionen har inlett sitt arbete

Sari Ojanen, som är förhandlingsdirektör vid finansministeriet, berättade om personalsektionen för social- och hälsovårdsreformens beredning som inledde sitt arbete i januari.

Det kommer att överföras 200 000 anställda från kommunerna till landskapen, vilket bland annat kräver en harmonisering av löner och att det byggs upp nya lönesystem i landskapen.

Ytterligare information

Kirsi Varhila, kanslichef, ledningsgruppens ordförande, tfn 0295 163 338, [email protected]