Det blir lättare att jämföra regionala skillnader i hälsa och välfärd
Nya välfärdsområden åläggs att leda kunskapsbaserat och att jämföra sitt eget välfärdsområde med andra områden. De data som ledningen använder uppstår då personalen registrerar levererade social- och hälsovårdstjänster och som finns tillgängliga i myndigheternas datalager och i Kanta-tjänsterna för lagstadgade användningsändamål.
Förordningen om minimiinformationsinnehållet stöder kunskapsbaserad ledning
Målet med social- och hälsovårdsreformen är att öka jämlikheten i välfärdsområdena och producera bättre tjänster för invånarna. Målet är dessutom att förnya styrningen av social- och hälsovårdssystemet mot effektivitetsbaserad styrning. Detta kan inte göras utan nationellt jämförbar information. Enligt 29 § i lagen om ordnande av social- och hälsovård säkerställer man genom förordningen om minimiinformationsinnehåll att välfärdsområdets uppgifter är jämförbara samt att det regionala och nationella informationsunderlaget är kompatibelt.
Mot en effektivitetsbaserad social- och hälsovård
En av de viktigaste reformerna inom informationshanteringen inom social- och hälsovården inom den närmaste framtiden gäller sammanslagningen av ekonomi-, personal- och verksamhetsuppgifter i den nationella databasen. Rapporteringen av ekonomi-, personal- och verksamhetsuppgifter på nationell nivå utvecklas som bäst i Toivo-programmets projekt Valtava inom social- och hälsovårdsministeriet, där det nationella dataunderlaget för social- och hälsovården förnyas för myndigheternas utvärderings-, styrnings- och tillsynsuppgifter.
Granskningen av ekonomi-, verksamhets- och personaluppgifter som helhet underlättar utvecklingen av framtida social- och hälsovårdstjänster
Välfärdsområdena kommer i fortsättningen att ge noggrannare och högklassigare uppgifter om hur deras ekonomi- och personalresurser har riktats och vilka resultat åtgärderna har lett till. Datainsamlingen automatiseras och i framtiden samlas uppgifter in från välfärdsområdena med enhetliga strukturer, så att uppgifterna kan jämföras sinsemellan. Målet med TAHTO-projektet är att skapa en kombinerad databas där ekonomi-, personal- och verksamhetsuppgifter rapporteras och kan utnyttjas som stöd för beslutsfattande.
Ny dataproduktionshandbok uppmuntrar myndigheterna till samarbete och bidrar till att utveckla dataproduktionen för hälso- och sjukvården
I framtiden kommer THL, Valvira och Fpa att samarbeta ännu närmare kring dataproduktionen för att uppfylla informationsbehoven som social- och hälsovårdsreformen medför. Handboken Tietotuotantomalli (Dataproduktionsmodell) som publicerades i oktober fungerar som färdplan för förändringen och standardiseringen av dataproduktionspraxis.
.jpg/09604698-4caf-3d57-e563-e6a46113f260?version=1.0&t=1639557062750&width=300)
Kvalitativ dokumentation och fungerande patientdatasystem stöder snabbare tillgång till vård
Små ändringar i dokumentationen av uppgifter om tillgången till vård inom primärvården och munhälsovården har stor betydelse för förverkligandet av jämlik tillgång till vård. Med hjälp av kvalitativ dokumentation följer man förverkligandet av tider till vård och synliggör utvecklingsbehov. Patientdatasystemen ska också stödja strukturerad dokumentation.
Kunskapsbaserad ledning stöder utvecklingen av jämlika och effektiva social- och hälsovårdstjänster
Ett av målen med social- och hälsovårdsreformen är att trygga jämlika och effektiva social- och hälsovårdstjänster för alla medborgare. Vad förändras i det nya servicesystemet för social- och hälsovården och hur säkerställer man att ovan nämnda mål uppfylls?
THL samlar in information för att utveckla rådgivningarnas tjänster och mun- och tandvårdstjänsterna med hjälp av klientrespons
I november 2021 samarbetar THL med kommunerna och samkommunerna för att genomföra en klientenkät om mödra- och barnrådgivningarna och enheterna för mun- och tandvård. Genom enkäten utreds hur nöjda klienterna är med den vård och service som de fått.
Den systemiska modellen är ett helhetsmässigt beaktande av klienten, familjen och nätverket
Merja Heinonen, direktör för Ekstotes familje- och socialtjänster, satte sig ner för att bli intervjuad lagom inför nätverksdagen för utveckling av tjänster för barn, unga och familjer den 27 september, där hon talar om en systemisk ledning av servicesystemet.
Förutsättningarna för kunskapsbaserad ledning uppstår inom hälso- och sjukvård
En högklassig dokumentation av uppgifter är idag en väsentlig del av patientarbetet och underlättar både social- och hälsovårdspersonalens vardag och skapar en grund för kunskapsbaserad ledning. Ändringen i registreringen av patientuppgifter vid Tavastkyro hälsovårdscentral har snabbat upp experternas arbete. Vårdpersonalens arbete har blivit lättare och det finns mer tid för möten med patienten då det går att få en snabb överblick över tidigare diagnoser tack vare strukturerad dokumentation.
Uppföljningen av personaldimensioneringen inom äldreservicen utvecklas
Uppföljningen av personaldimensioneringen inom äldreservicen i välfärdsområdena utvecklas. Målet är att testa de begrepp och beräkningsregler som behövs för att beräkna personaldimensioneringen inom serviceboende med heldygnsomsorg och institutionsvård. Dessutom bedöms om de är tillräckliga för att genomföra en jämförbar uppföljning av nationella och regionala aktörer. Avsikten är att information som producerats utifrån samma underlag kan användas i välfärdsområdet, jämföras mellan olika områden och förmedlas till nationella aktörer.
Deltidsutvärdering om projekten inom programmet Framtidens social- och hälsovårdscentral: Resultaten syns i statistiken med fördröjning men det går åt rätt håll
Inom Institutet för hälsa och välfärd (THL) gjorde vi våren 2021 en nationell deltidsutvärdering om genomförandet av målen inom programmet Framtidens social- och hälsocentral. Vid utvärderingen använde vi oss av nationella mätare och egenutvärderingar som programprojekten hade gjort.
Nationell uppföljning av kontinuiteten i primärvården inleds
De nationella KUVA-indikatorerna har utökats med indikatorer för kontinuitet i vården. Tack vare dem kommer vi inom kort att få nationell registerinformation om vårdens kontinuitet. Informationen kan användas för uppföljning och utvärdering av servicesystemets funktion, men också som stöd för den operativa ledningen av social- och hälsotjänsterna.
Första stegen av kunskapsbaserad ledning inom den prehospitala akutsjukvården
Den prehospitala akutsjukvården är precis som namnet avslöjar ofta den första och mest kritiska delen av hälso- och sjukvårdens servicehelhet. I jourvården av patienten och beslutsfattandet kring denna deltar yrkesutbildade personer och serviceproducenter inom social- och hälsovården, till exempel nödcentralsoperatörer, Jourhjälpen 116 117, personal inom den prehospitala akutsjukvården, arbetstagare som tillhandahåller socialjour, personal inom hemvården och vården dygnet runt, personal vid hälsostationerna samt jourenheter som är öppna dygnet runt.
.jpg/e9cead82-d52c-97e7-5e96-6d251d580a25?version=1.0&t=1619681542202&width=300)
Vård utan köer – uppdaterad Bra mottagning-utbildning som en del av programmet Framtidens social- och hälsocentral
Kaste-projektet hette Bra mottagning i början av 2010-talet. Bra mottagning är också ett systematiskt arbetssätt och en systematisk utbildningsmetod genom vilken tiotals finländska hälsovårdscentraler och andra enheter förkortade väntetiderna och förbättrade tillgängligheten.
