Bestämmande av finansieringsnivån och årlig justering

Finansieringen av vårdlandskapen grundar sig till stor del på statlig finansiering och delvis på kund- och användaravgifter. Initialt har vårdlandskapen ingen beskattningsrätt. Beskattningsrätten utreds av en parlamentarisk kommitté.

Finansieringen till vårdlandskapen är kalkylerad och allmän. Den allmänna finansieringen består av finansieringsmodeller för social- och hälsovårdsuppgifter och räddningsväsendets uppgifter. På riksnivå utgörs grunden för finansieringen av de kostnader för uppgifter inom social- och hälsovården och räddningsväsendet som överförs från kommunerna. 

I finansieringsmodellen för vårdlandskapen höjs vårdlandskapens finansieringsbas årligen enligt en kalkylerad ökning av servicebehovet och kostnadsnivån. I finansieringsmodellen för räddningsväsendet höjs finansieringsbasen enligt ökningen av kostnadsnivån. I kostnadsnivån beaktas dessutom också eventuella uppgiftsändringar i vårdlandskapen.

Ökningen av servicebehovet och prisutvecklingen beaktas i finansieringen

Den årliga ökningen av servicebehovet inom social- och hälsovården beaktas i enlighet med en prognos av ökningen av social- och hälsovårdsutgifterna som gjorts utifrån en modell som Institutet för hälsa och välfärd utvecklat. Den beräknade ökningen av servicebehovet enligt analysmodellen för socialutgifter beaktas helt och hållet i finansieringsnivån för det år då reformen träder i kraft och det därpå följande året. Därefter beaktas ökningen av servicebehovet till 80 procent. Detta sporrar vårdlandskapen till effektivitet vid ordnandet av social- och hälsovårdstjänsterna.

Analysmodellen för socialutgifter uppdateras med jämna mellanrum, varvid dess prognos över utvecklingen av social- och hälsovårdsutgifterna så noggrant som möjligt beskriver förändringen i befolkningens åldersstruktur och lagstadgade uppgifter i kostnaderna för social- och hälsovården.

Prisutvecklingen för social- och hälsovårdsuppgifter och räddningsväsendets uppgifter justeras enligt kostnadsindexet för vårdlandskapen. I vårdlandskapsindexet är förtjänstnivåindexets viktning 60 procent, konsumentprisindexets viktning 30 procent och förändringen i viktningen för landskapsarbetsgivarens socialskyddsavgift 10 procent.

Utöver en förhandsgranskning av den årliga finansieringsbasen för vårdlandskapen justeras finansieringsnivån på riksnivå i efterhand. På detta sätt säkerställs att de kalkylerade kostnaderna inte skiljer sig från de faktiska kostnaderna.

Tilläggsfinansiering kan fås för att trygga tjänsterna

Vårdlandskapet har dessutom rätt att få tilläggsfinansiering för att trygga social- och hälsovårdstjänsterna och räddningsväsendets tjänster, om nivån på den beviljade finansieringen annars skulle äventyra ordnandet av tillräckliga social- och hälsovårdstjänster och tillgången till räddningsväsendets tjänster i landskapet.

Ett beslut om tilläggsfinansiering kan förenas med villkor som gäller tjänsternas verkningsfullhet, kvalitet, mängd eller effektivitet när det gäller ordnandet. Tilläggsfinansieringen höjer inte finansieringen för det följande året för det vårdlandskap som fått den. Tilläggsfinansieringen påverkar inte heller direkt nivån på finansieringen till vårdlandskapen på riksnivå under det följande året, men den höjer för sin del landskapens faktiska kostnader som ska beaktas vid justeringen av kostnaderna i efterhand.

Tilläggsfinansiering kan beviljas på ansökan av vårdlandskapet eller på initiativ av finansministeriet, social- och hälsovårdsministeriet eller inrikesministeriet. Återkommande tilläggsfinansiering (två gånger under tre på varandra följande räkenskapsperioder) kan leda till ett utvärderingsförfarande för landskapet.