Kommunernas och välfärdsområdenas finansieringskalkyler

Alla kalkyler är fortfarande preliminära. Kalkylerna kommer att uppdateras ännu flera gånger före den slutliga beräkningen. Den slutliga beräkningen görs på nivån för året innan social- och hälsovårdsreformen trädde i kraft.

Kommunernas finansieringskalkyler

De kostnader för social- och hälsovården och räddningsväsendet som överförs till välfärdsområdena har kalkylerats utifrån kommunernas preliminära bokslutsprognoser för 2021 och budgetuppgifterna för 2022. Kommunernas inkomstuppgifter har uppdaterats till 2022 års nivå enligt finansministeriets senaste uppgifter och uppskattningar.

Närmare beräkningsgrunder samt kommunvisa och kommungruppsspecifika konsekvenser för kommunernas ekonomi framgår av kalkyltabellen nedan.

Senaste kalkylerna

Gamla kalkylerna

Finansieringskalkyler för välfärdsområden

Kalkylerna har gjorts på basis av de preliminära bokslutsprognoserna för 2021 och uppgifterna i statsbudgeten för 2022 om nettokostnaderna för kommunernas social- och hälsovårdsuppgifter och räddningsväsendet. 

De social- och hälsovårdskostnader som överförs från kommunerna uppgår på 2022 års nivå till sammanlagt ca 20,7 miljarder euro. Kostnaderna för kommunernas räddningsväsende uppgår enligt 2022 års nivå till 485 miljoner euro. Den allmänna finansieringsbasen för välfärdsområdena är således 20,2 miljarder euro. 

Kalkylerna uppdateras två gånger om året. Kostnadsbasen samt bestämningsfaktorerna uppdateras under våren. Vid uppdateringen som görs under hösten beaktas uppdateringarna i det material som ligger till grund för kalkylerna.

De slutliga finansieringskalkylerna och den tills vidare permanenta övergångsutjämningen fastställs utifrån bokslutsuppgifterna för 2021 och 2022.

Senaste kalkylerna

Gamla kalkylerna

Uppskattning av finansieringen av välfärdsområdena 2023–2030

Utvecklingen av finansieringen av välfärdsområdena från 2023 framåt har beskrivits genom en tryckkalkyl för finansieringen. Syftet med kalkylen är att med den information som finns att tillgå beskriva hur finansieringen utvecklas regionvis. Det är nödvändigt med ett stort antal antaganden, så man måste förhålla sig reserverat till resultaten. 

Grunden för kalkylen utgörs av de kostnader som överförs från kommunerna (enligt nivån 2022), fastställandet av finansieringen i tvärsnittsläget samt finansieringen under övergångsperioden. I kalkylen ökar finansieringen på riksnivå enligt det servicebehov och de prisförändringar som uppskattats i enlighet med finansieringslagen. I kalkylen har man dessutom beaktat den temporära ökning av servicebehovet med 0,2 procentenheter för åren 2023–2029 som ingår i finansieringen. Från och med 2025 beaktas 80 procent av den uppskattade ökningen. 

Kalkylen beaktar inte eventuella efterhandsjusteringar av finansieringen eller regionala behov av tilläggsfinansiering, och inte heller eventuella framtida uppgiftsändringar. 

Den riksomfattande finansieringen har riktats till regionerna genom att utnyttja THL:s bedömningar av regionala förändringar i servicebehovet, vilka baserar sig på den nuvarande användningen av tjänster samt prognoserna för den framtida befolkningsstrukturen. Kalkylen kan dock ännu inte i detta skede i väsentlig grad beakta faktorer som påverkar finansieringen, såsom tvåspråkigheten eller andelen personer med främmande språk, eller förändringar i sjukfrekvensen.

De långsiktiga tryckkalkylerna kommer att preciseras senare våren 2022. En central faktor som definierar kalkylerna är Statistikcentralens regionala befolkningsprognos. 

Undersök social- och hälsovårdsreformens konsekvenser för din kommun med hjälp av statsandelssimulatorn

Kommun- och regionförvaltningsavdelningen vid finansministeriets har till stöd för tolkningen av de kommunspecifika bedömningskalkylerna för social- och hälsovårdsreformen skapat en fil med hjälp av vilken man kan granska social- och hälsovårdsreformens konsekvenser för en enskild kommuns ekonomi i reformens olika skeden. Syftet med detta är att underlätta planeringen av kommunens ekonomi och skapa öppenhet i fråga om ändringar, utjämningselement och beräkningsgrunder i det nya statsandelssystemet.

  • Statsandelssimulator (excel) (Uppdateringen publiceras under våren 2022.)

Ytterligare information

Kommunernas finansiering

Markku Nissinen, finansråd, finansministeriet, tfn 02955 30314, markku.nissinen(at)gov.fi
Unna Heimberg, finansexpert, finansministeriet, tfn 02955 30280, unna.heimberg(at)gov.fi

Välfärdsområdenas finansiering

Antti Väisänen, konsultativ tjänsteman, finansministeriet, tfn 02955 30618, antti.vaisanen(at)gov.fi
Jenni Jaakkola, konsultativ tjänsteman, finansministeriet, tfn 02955 30570, jenni.jaakkola(at)gov.fi