Kommunernas och välfärdsområdenas finansieringskalkyler

Finansieringskalkylerna uppdateras nästa gång våren 2023, när uppgifterna om nettokostnaderna för social- och hälsovårdstjänsterna och räddningsväsendet enligt bokslutsprognoserna för 2022 finns tillgängliga.

Kommunernas kalkyler justeras i sin slutliga form i efterhand under 2023. Kalkylen uppdateras då med uppgifterna enligt boksluten för 2022 om de kostnader och inkomster som överförs. Den ökning eller minskning av statsandelen som föranleds av granskningen i efterhand beaktas i statsandelen till kommunerna från och med 2024.

Välfärdsområdenas slutliga finansiering för 2023 justeras ännu i efterhand utifrån bokslutsuppgifterna för 2022, på basis av vilka välfärdsområdenas finansiering justeras engångsmässigt i början av 2024. Kommunernas slutliga bokslutsuppgifter för 2022 påverkar således också korrigeringsposten av engångsnatur i välfärdsområdenas finansiering. Storleken på den områdesspecifika engångsposten uppskattas våren 2023 på basis av kommunernas bokslutsprognoser. 

Kommunernas finansieringskalkyler

De kostnader för social- och hälsovården och räddningsväsendet som överförs till välfärdsområdena har i det skede så reformen träder i kraft kalkylerats utifrån kommunernas bokslut för 2021 och de ekonomiska uppgifterna för 2022. Kommunernas skatteuppgifter baserar sig på prognoser som finansministeriet gjort i mars 2022.

Av analysen nedan framgår social- och hälsovårdsreformens kommunspecifika effekter på kommunernas ekonomi enligt nivån 2022, liksom även de element som jämnar ut effekterna. Utjämningselementen består av en begränsning av förändringarna och en utjämning av ändringen i statsandelssystemet, vilka ingår i statsandelen för kommunal basservice från och med 2023.

Senaste kalkylerna

Gamla kalkylerna

Finansieringskalkyler för välfärdsområden

Beräkningarna har gjorts på basis av de slutliga bokslutsuppgifterna för 2021 och nettokostnaderna för kommunernas social- och hälsovårdsuppgifter och räddningsväsendets nettokostnader enligt uppgifterna i statsbudgeten för 2022. 

De kommunala social- och hälsovårdskostnader som överförs uppgår på 2022 års nivå till sammanlagt ca 20,7 miljarder euro. Kostnaderna för det kommunala räddningsväsendet uppgår enligt 2022 års nivå till 485 miljoner euro. Den allmänna finansieringsbasen för välfärdsområdena är således 21,2 miljarder euro. När man i finansieringen av välfärdsområdena beaktar det ökade servicebehovet, välfärdsområdenas prisindex samt de nya och utvidgade uppgifterna, uppgår finansieringen för 2023 till ca 22,5 miljarder euro på riksnivå. 

Senaste kalkylerna

Gamla kalkylerna

Bedömning av välfärdsområdenas finansiering  2023–2030

Kalkylen över utgiftstrycket i välfärdsområdenas finansiering beskriver utvecklingen av den regionspecifika finansieringen 2023–2030. 

Grunden för kalkylen utgörs av välfärdsområdenas finansiering för 2023, i enlighet med budgeten för 2023. De nya uppgifter som gäller 2023 har beaktats i finansieringsnivån för hela landet. I kalkylen har dessutom beaktats den temporära höjning av servicebehovet med 0,2 procentenheter åren 2023–2029 som ingår i finansieringen. 

Från och med 2025 beaktas 80 % av den beräknade ökningen av servicebehovet. Effekten av efterhandsjusteringar av kostnaderna, välfärdsområdenas behov av tilläggsfinansiering eller eventuella kommande nya uppgifter beaktas inte i kalkylen. Fördelningen av finansieringen per välfärdsområde 2023 har beräknats utifrån bestämningsfaktorerna enligt finansieringslagen.  

I kalkylen per välfärdsområde beaktas dessutom den områdesspecifika övergångsutjämningen. För prognosåren 2024–2030 används prisprognosen för hela landet enligt välfärdsområdesindexet och den välfärdsområdesspecifika tillväxtprognos för servicebehovet som Institutet för hälsa och välfärd har gjort upp. 

Uppskattningarna av de regionspecifika ändringarna i behovet av social- och hälsovårdstjänster baserar sig på nuläget med användningen av service samt på prognosen för den framtida befolkningsstrukturen. Kalkylen över utgiftstrycket beaktar emellertid inte faktiska faktorer som påverkar finansieringen per område, såsom förändringar i sjukfrekvensen, utvecklingen av tvåspråkighet eller inslaget av personer med ett främmande språk som modersmål.

Ytterligare information

Kommunernas finansiering

Markku Nissinen, finansråd, finansministeriet, tfn 02955 30314, markku.nissinen(at)gov.fi
Unna Heimberg, finansexpert, finansministeriet, tfn 02955 30280, unna.heimberg(at)gov.fi

Välfärdsområdenas finansiering

Jenni Jaakkola, konsultativ tjänsteman, finansministeriet, tfn 02955 30570, jenni.jaakkola(at)gov.fi
Jussi Lindgren, ledande specialsakkunnig, finansministeriet, tfn 02955 30293, jussi.lindgren(at)gov.fi