Samarbetet och arbetsfördelningen mellan utbildningsanordnarna och välfärdsområdet
Från och med den 1 januari 2023 är välfärdsområdet arbetsgivare för elevhälsans kuratorer och psykologer. Således är det välfärdsområdet som ansvarar för bland annat rekryteringen av kuratorer och psykologer, organiseringen av arbetet, arbetsredskapen och organiseringen av chefsarbetet.
Enligt lagen ska elevhälsotjänsterna ordnas som närservice, också i glesbygden och vid små läroanstalter. Tjänsterna ska i första hand ordnas vid läroanstalten eller i läroanstaltens omedelbara närhet. Studerandehälsovård på andra stadiet kan också ordnas centraliserat vid ett verksamhetsställe för studerandehälsovård. Även då ska tjänsterna vara lättillgängliga för de studerande. (9 § i lagen om elev- och studerandevård 1287/2013 och regeringens proposition RP 19/2022 rd)
Utbildningsanordnaren är skyldig att ställa lämpliga lokaler till förfogande för välfärdsområdets elevhälsopersonal. Elevhälsotjänsterna ska i första hand ordnas vid läroanstalten. Om det vid läroanstalten inte finns lokaler som är lämpliga för ändamålet, ska tjänsterna ordnas i läroanstaltens omedelbara närhet. Välfärdsområdet betalar till utbildningsanordnaren för användningen av lokalerna. (9 § i lagen om elev- och studerandevård 1287/2013 och regeringens proposition RP 19/2022 rd)
Elevhälsotjänsterna ska vara lättillgängliga för eleverna och de studerande. Om läroanstalten inte har lokaler för elevhälsotjänsterna, ska tjänsterna ordnas i läroanstaltens omedelbara närhet. Utbildningsanordnaren är skyldig att ställa lämpliga lokaler till förfogande för välfärdsområdets elevhälsopersonal. (9 § i lagen om elev- och studerandevård 1287/2013 och regeringens proposition RP 19/2022 rd)
Personalärenden
Enligt lagen övergår alla de inom kommunerna och samkommunerna som sköter arbetsuppgifter inom social- och hälsovården och räddningsväsendet samt elevhälsans kuratorer och psykologer till välfärdsområdena med sina uppgifter. De som utför annat arbete än det som omfattas av social- och hälsovårdslagstiftningen och som kommunen eller samkommunen anställt för undervisningsväsendet bir kvar i anställning hos undervisningsväsendet om kommunen inte avtalar något annat med välfärdsområdet (Lagen om genomförande av reformen av social- och hälsovården och räddningsväsendet och om införande av den lagstiftning som gäller reformen 616/2021, 18 §)
Statsandelarna överförs till välfärdsområdet när det gäller alla lagstadgade social- och hälsovårdstjänster, inklusive elevhälsan. Kommunen kan använda sin egen finansiering för att anställa personal för sina behov.
Lagstiftningen om social‐ och hälsovårdsreformen omfattar inga sådana situationer där social- och hälsovårdsanställda blir kvar i anställning hos kommunen. I princip kan kommunen på grundval av sin allmänna behörighet anställa till exempel psykiatriska sjukskötare till skolorna, men då är det viktigt att överväga till vilka uppgifter det behövs personal. Kommunen bär också själv ansvar för att utreda vilka bestämmelser som ska tillämpas på arbetet. Dessutom måste man bestämma hur arbetet ska samordnas med välfärdsområdets lagstadgade social- och hälsovårdstjänster. Det är också ytterst viktigt att se till att tjänsterna håller hög kvalitet och att säkerställa elevernas och de studerandes ställning och rättsskydd. Frågor som gäller styrning, ledning och till exempel bokföring av arbetet bör också lösas. Om kommunen alltså anställer en psykiatrisk sjukskötare till en skola eller läroanstalt, ska kommunen se till att alla bestämmelser som gäller social- och hälsovårdstjänsterna iakttas, t.ex. lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården, lagen om patientens ställning och rättigheter och lagen om elektronisk behandling av kunduppgifter inom social- och hälsovården.
Dimensioneringen av psykologer träder i kraft den 1 augusti 2023. Syftet med personaldimensioneringarna är att göra psykologarbetet attraktivt, och detta torde underlätta rekryteringen. Rekryteringen underlättas antagligen också till exempel av att det yrkesmässiga stödet till arbetstagarna är starkare i större enheter inom välfärdsområdena. På längre sikt torde ökningen av psykologutbildningen underlätta situationen.
Tjänsternas innehåll
Utbildningsanordnaren ansvarar för att elevhälsan bildar en fungerande helhet. Detta förutsätter att utbildningsanordnaren och välfärdsområdet kommer överens om gemensamma tillvägagångssätt. Det har konstaterats att samarbetet mellan utbildningsanordnarna ökar i de områden där samkommunerna har haft organiseringsansvaret för elevhälsotjänsterna. Detta har också gjort det möjligt att gemensamt utveckla det generellt inriktade arbetet i området.
Utbildningsstyrelsen kommer på samma sätt som hittills att tillsammans med Institutet för hälsa och välfärd utifrån lagstiftningen bereda bestämmelser om de centrala principerna och målen för elevhälsan samt om utarbetandet av en elevhälsoplan på alla utbildningsnivåer.
Informationshantering
Kuratorerna kommer i fortsättningen att registrera uppgifterna inom den individuellt inriktade elevhälsan i socialvårdens klientregister och psykologerna i patientregistret inom hälso- och sjukvården. Personuppgiftsansvarig för dessa register är välfärdsområdet. Den personuppgiftsansvariga bestämmer vilka användar- och åtkomsträttigheter som ska gälla för varje uppgift i ett visst register. Bestämmelser om utbyte av information mellan olika register (inom social- och hälsovården) finns i lagstiftningen. I praktiken innebär detta bestämmelser om sektorsövergripande registrering samt utbyte av information med klientens/patientens samtycke.
Nödvändiga uppgifter som gäller den sektorsövergripande expertgruppen för individuellt inriktad elevhälsa antecknas även i fortsättningen i den elevhälsojournal som utbildningsanordnaren för (20 § i lagen om elev- och studerandevård).
Om eleven också omfattas av elevhälsotjänster, registreras de nödvändiga uppgifterna också i informationssystemet för social- och hälsovården, på samma sätt som andra uppgifter som är viktiga med tanke på det individuellt inriktade elevhälsoarbetet.
Det finns inga bestämmelser om bokföring av det generellt inriktade elevhälsoarbetet. Utbildningsanordnaren beslutar i vilket system planeringen, genomförandet och uppföljningen av det generellt inriktade arbetet bokförs vid läroanstalten.
Hur planeringen och uppföljningen av arbetstiden i fråga om anställda inom elevhälsan ska genomföras bestäms av välfärdsområdet.
När det gäller de individuellt inriktade elevhälsotjänsterna ska det arbete som görs tillsammans med eleven bokföras i social- och hälsovårdssystemen. Informationssystemen används alltså för bedömning, genomförande och uppföljning av det stöd eleven behöver på det sätt som föreskrivs i lagstiftningen om registrering inom social- och hälsovården (lagen om elektronisk behandling av kunduppgifter inom social- och hälsovården 784/2021, lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården 812/2000, lagen om klienthandlingar inom socialvården 254/2015).
Det individuellt inriktade arbetet är bara en av de uppgifter som ingår i arbetsbeskrivningen för anställda inom elevhälsan, och uppföljningen av arbetet sker inte på samma sätt som arbetsgivarens uppföljning av arbetstiden. Hur planeringen och uppföljningen av arbetstiden i fråga om anställda inom elevhälsan ska genomföras bestäms av välfärdsområdet.
Välfärdsområdena har ett enda gemensamt klientregister inom socialvården och i det registreras alla uppgifter om tjänsterna inom socialvården. Även alla uppgifter om hälso- och sjukvård registreras i ett enda kundregister som upprätthålls av välfärdsområdena.
Från den 1 januari 2023 bör kurators- och psykologtjänsterna använda ett sådant datasystem som uppfyller social- och hälsovårdslagstiftningens krav på registrering och förvaring av uppgifter i registren. (Lagen om elektronisk behandling av kunduppgifter inom social- och hälsovården 784/2021, Lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården 812/2000, Lagen om klienthandlingar inom socialvården 254/2015).
Alla de kunduppgifter som antecknas inom kuratorstjänsterna är således klienthandlingar inom socialvården och ska kunna registreras med metadata i systemet så, att det framgår att de hör till socialvårdens klientregister. Handlingarna ska dessutom med hjälp av metadata kopplas till en serviceuppgift och socialtjänst inom socialvården samt till en tjänsteprocess för upprättandet av handlingarna. Kundinformationssystemet måste också vara sådant att det är möjligt att bevilja användarrättigheterna i fråga om klientuppgifterna inom socialvården.
Ett system som ansluts till arkivet för klientuppgifter inom socialvården måste certifieras så att det är kompatibelt med Kanta-tjänsterna. Under beredningen lönar det sig därför att beakta att kurators- och psykologtjänsterna är skyldiga att ansluta sig till Kanta senast den 1 mars 2025. Institutet för hälsa och välfärd fattar besluten om de krav på registrering som gäller datainnehållen och datastrukturerna i klient- och patienthandlingarna. Enligt föreskrift 1/2021 ska strukturen för klienthandlingar inom socialvården och de uppgifter som ska antecknas i klienthandlingarna uppfylla de krav som anges i Sosmeta-tjänsten senast i det skede när handlingarna ska börja införas i Kanta-tjänsterna. Även vid registrering av uppgifter inom psykologtjänster ska datastrukturerna följa Institutet för hälsa och välfärds krav senast när man börjar registrera uppgifterna i Kanta-tjänsterna.
Vilket eller vilka datasystem som kommer att användas beror på vad som avtalas lokalt och på de förhandlingar som förs med systemleverantörerna. Statsrådet har ingen styrningsrätt när det gäller detta.
Alla de uppgifter som registrerats av kuratorer och psykologer inom den individuellt inriktade elevhälsan kommer att överföras från kommunernas register till välfärdsområdenas klientregister inom socialvården och patientregister inom hälso- och sjukvården troligtvis den 1 januari 2023. Uppgifterna överförs oberoende av om verksamheten har hört till bildningsväsendets eller social- och hälsovårdsväsendets förvaltningsområde. Det betyder att kuratorer och psykologer också i fortsättningen kan utnyttja de uppgifter som antecknats före den 1 januari 2023. Vid beredningen av anvisningarna om överföringen av klientuppgifterna samarbetar social- och hälsovårdsministeriet och Institutet för hälsa och välfärd med de blivande välfärdsområdena. Närmare anvisningar om hur det datamaterial som överförs från elevhälsan till välfärdsområdena ska begränsas ges troligtvis i juni 2022.
De uppgifter som registreras av den sektorsövergripande expertgruppen inom det individuellt inriktade arbetet överförs inte, eftersom dessa uppgifter även i fortsättningen ska antecknas i den elevhälsojournal som utbildningsanordnaren för (20 § i lagen om elev- och studerandevård). Den som ordnar undervisningen bestämmer om åtkomst- och användarrättigheterna till elevhälsojournalen.