Frågor och svar om finansministeriets statsunderstöd
Enligt 13 § i statsunderstödslagen får statsunderstöd endast användas för ändamål som överensstämmer med statsunderstödsbeslutet.
Lagstiftningen innehåller bestämmelser om användningen av statsunderstöd och statsunderstödsbeslutet innehåller anvisningar om användningen. Statsunderstödet är bundet till användningsändamålet. Det innebär att finansieringen som betalas som statsunderstöd endast kan användas för de ändamål som fastställts i statsunderstödsbeslutet.
Välfärdsområdet, samkommunen Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (framöver HUS-sammanslutningen) och Helsingfors stad beslutar om användningen av det erhållna statsunderstödet i detalj.
De kostnader som berättigar till statsunderstöd som finansministeriet beviljar åren 2021 och 2022 ska enligt prestationsprincipen uppstå senast den 31 december 2023.
Understöd som inte har använts eller som har betalats till ett för stort belopp ska utan dröjsmål återbetalas till finansministeriet i enlighet med 20 § i statsunderstödslagen.
Nej, det beaktas det inte. Finansieringen av välfärdsområdet bestäms från och med år 2023 enligt lagen om välfärdsområdenas finansiering (617/2021).
Ja, det måste man. Statsunderstöd ska rapporteras till den statsbidragsmyndighet som har fattat beslutet om statsunderstödet.
Anvisningar om rapporteringen finns i statsunderstödsbeslutet av den 21 december 2021.
En rapport enligt statsunderstödslagen om användningen av statsunderstöd som beviljats för 2021 ska lämnas till finansministeriet senast den 31 maj 2023. Rapporten om användningen av statsunderstöd som beviljats för 2022 ska lämnas in senast den 31 maj 2024.
Rapporten ska lämnas till finansministeriets registratorskontor antingen per post (Finansministeriet, PB 28, 00023 Statsrådet) eller per e-post (registratorskontoret.fm(at)gov.fi).
I enlighet med 13 § i statsunderstödslagen ska rapporten visa att statsunderstödet har använts för ett ändamål som överensstämmer med statsunderstödsbeslutet och innehålla de uppgifter som nämns i statsunderstödsbeslutet. Understödstagaren ska ordna sin bokföring så att det är möjligt att tillförlitligt kontrollera hur understödet används. Rapporteringen av användningen av statsunderstödet görs på en nivå där det på ett tillförlitligt sätt framgår hur understödet allokeras till olika utgiftsslag, såsom löner, arvoden och andra personalkostnader samt hyror och köp av tjänster.
Från och med år 2021 ska välfärdsområdena upprätta ett bokslut. Uppgifterna i bokslutet kan användas vid rapportering av användningen av statsunderstödet. Till rapporten över användningen av statsunderstödet ska fogas en revisors utlåtande om användningen av understödet.
Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt och Helsingfors stad ska separat rapportera om beloppen av de kostnader som berättigar till statsunderstöd och specificera kostnaderna till exempel med hjälp av registreringskoder för bokföring. Kostnaderna för Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt och HUS-sammanslutningen ska redovisas som en helhet. Utöver det ovan nämnda kan också intern fakturering godkännas som kostnader för Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt och Helsingfors stad, men endast till den del faktureringen motsvarar de realiserade utgifterna i bokföringen.
Frågor och svar om ekonomin i välfärdsområdena och kommunerna åren 2021–2022
Statsunderstöd för beredningen av välfärdsområdena bokförs som understöd och bidrag i resultaträkningens verksamhetsintäkter. Noteringar i posten Statlig finansiering i resultaträkningen görs först år 2023.
I bokföring kan en inkomst bokföras som intäkt för räkenskapsperioden först när den slutliga rätten till inkomsten har uppstått. Den slutliga rätten till inkomsten uppstår för riktade understöd och bidrag först när de kostnader som ligger till grund för understödet eller bidraget har uppstått.
Den andel av bidrag som erhållits för beredningen av välfärdsområdet och som inte har använts under räkenskapsperioden 2021, men som fortfarande kan användas år 2022, tas upp som inkomstförskott i bokslutet för 2021 i balansräkningsposten för resultatregleringar. Från resultatregleringarna intäktsförs bidraget enligt användning till resultaträkningen. Uppgifter om väsentliga resultatregleringar anges som beskrivande noter till balansräkningens passiva och principerna för upprättandet av bokslut innehåller en beskrivning av periodiseringsprinciperna och -metoderna.
Statsunderstöd används för att finansiera nettokostnader. Som kostnad betraktas alltså inte en post som kan finansieras på något annat sätt. De kostnader som till exempel täcks genom finansiering i programmet Framtidens social- och hälsocentral är inte kostnader som berättigar till finansiering för beredning av välfärdsområdet.
Välfärdsområdet ska upprätta ett bokslut för första gången redan för år 2021. Bestämmelser om upprättande och behandling av bokslut ingår i 117 § i lagen om välfärdsområden.
Välfärdsområdesstyrelsen ska upprätta ett bokslut för räkenskapsperioden före utgången av mars månad året efter räkenskapsperioden och lämna det till revisorerna för granskning. Revisorerna ska granska bokslutet före utgången av maj månad. Efter revisionen ska välfärdsområdesstyrelsen förelägga välfärdsområdesfullmäktige bokslutet. Fullmäktige ska behandla bokslutet före utgången av juni månad.
Kommunernas och samkommunernas bokslut för 2022 upprättas under antagandet att verksamheten fortsätter. Då bokslutet upprättas iakttas därför vanliga värderings- och periodiseringsprinciper. Till exempel ska ändringar i avskrivningsplaner och nedskrivningar, vars grunder uppstår redan under 2022, noteras i kommunens eller samkommunens bokföring för 2022.
Enligt 33 § i införandelagen ska medlemskommunerna i samkommunerna täcka underskottet i samkommunens balansräkning i överensstämmelse med vad som bestäms i kommunallagen innan samkommunen överförs till välfärdsområdet eller HUS-sammanslutningen, det vill säga under år 2022.