Organisationer
Hyvinvointialueilla ja kunnilla on alueellaan itsehallinto. Hyvinvointialueilla ja kunnilla on siis oikeus päättää toiminnastaan myös järjestöyhteistyön ja -avustusten osalta.
Hyvinvointialueiden ja kuntien on tärkeä yhteistyössä sopia alueen järjestöjä koskevista asioista. Hyvinvointikertomukseen ja -suunnitelmaan on hyvä kirjata järjestöjen toimintaa koskevia tavoitteita ja toimenpiteitä. Hyvinvointialueen ja kuntien vuosittaiset neuvottelut ovat luonteva paikka sopia yhteisistä toimintamalleista järjestöjen osalta. Eri alueilla löydetään erilaisia ratkaisuja, miten uudenlaista järjestöyhteistyötä rakennetaan. Erilaisia hyviä käytänteitä on hyvä jakaa alueiden kesken.
Sosiaali- ja terveysministeriö neuvottelee erikseen kunkin hyvinvointialueen kanssa vuosittain hyvinvointialueen järjestämisvastuuseen kuuluvien sosiaali- ja terveydenhuollon tehtävien toteuttamisesta. Näissä neuvotteluissa käsitellään väestön hyvinvoinnin ja terveyden edistämistä sekä sitä ja muita tehtäviä koskevaa yhteistyötä kuntien ja muiden toimijoiden kanssa.
Yrkesutbildade personer inom socialvården i de sysselsättningsfrämjande tjänsterna
Ansvaret för att ordna socialvård överförs till välfärdsområdena och därför är det också välfärdsområdet i stället för kommunen som i fortsättningen deltar i sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen. De ändringar som ska göras i lagen om sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen är under beredning vid arbets- och näringsministeriet.
Enligt lagen om genomförande av reformen av social- och hälsovården (införandelagen) överförs kommunernas och samkommunernas anställda som utför social- och hälsovårdsuppgifter från kommunerna och samkommunerna till välfärdsområdet enligt principerna för överlåtelse av rörelse. Detta gäller också anställda som utför stöduppgifter till social- och hälsovården, om minst hälften av den anställdas faktiska uppgifter består av stöduppgifter till social- och hälsovården eller räddningsväsendet (såsom mathållning, städning, underhåll av utrustning, kontors- och förvaltningstjänster, löneräkning, ekonomi- och personalförvaltning samt IKT-tjänster).
Det avgörande är inte den anställdas utbildning eller inom vilken organisation i kommunen personen är placerad, utan i vilken lag det föreskrivs om den verksamhet som personens arbetsuppgifter hör till.
I samband med social- och hälsovårdsreformen får välfärdsområdena ansvaret för att ordna arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte. Tekniska lagändringar som gäller detta är under behandling i riksdagen (RP 56/2021). Från och med den 1 januari 2023 är det således välfärdsområdena som ansvarar för de uppgifter som enligt den gällande lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte är på kommunernas ansvar. Aktiveringsplanen kommer alltså i fortsättningen att utarbetas av arbets- och näringsbyrån och välfärdsområdet.
Aura-klassificeringen hänför sig till automatiserad ekonomisk rapportering och bestämmer inte organiseringsansvaret för uppgifterna. Överföringen av resurser gäller de uppgifter som välfärdsområdena har organiseringsansvaret för. De uppgifter som hör till socialvården anges i socialvårdslagen (14 §). Personal som utför social- och hälsovårdsuppgifter hos de nuvarande samkommunerna för social- och hälsovård överförs till de välfärdsområden som organiseringsansvaret för tjänsterna överförs till.
Sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen handlar om att aktörer från olika sektorer samarbetar i ett nätverk och tillsammans bedömer en arbetslös persons servicebehov och planerar en ändamålsenlig servicehelhet för honom eller henne. Bestämmelser om de enskilda aktörernas uppgifter och tjänster finns i substanslagstiftningen om aktörernas respektive verksamhetsområden. Ur välfärdsområdets synvinkel är det alltså fråga om normala social- och hälsovårdstjänster för befolkning i arbetsför ålder, som samordnas med arbetskraftsservicen och Folkpensionsanstaltens tjänster.
Social- och hälsovårdstjänsterna överförs till välfärdsområdena, och det arbete som omfattar kunder inom den sektorsövergripande samservicen som främjar sysselsättningen utförs på det sätt som servicebehovet i området förutsätter. Välfärdsområdena får ingen särskild öronmärkt finansiering för sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen, utan deltagandet i samarbetet finansieras med den generella finansiering som välfärdsområdet få av staten.
Före den eventuella överföringen av arbetskraftsmyndighetens uppgifter till kommunerna 2024 har de kommuner som inte deltar i kommunförsöken för främjande av sysselsättningen inget organiseringsansvar för den sektorsövergripande samservicen som främjar sysselsättningen, utan ansvaret för den ligger på de statliga arbets- och näringstjänsterna, Folkpensionsanstalten och välfärdsområdena. Den reform av arbets- och näringstjänsterna som nu är under beredning är avsedd att genomföras 2024, och efter det ger arbets- och näringsministeriet kommunerna anvisningar om arbetskraftsservicen och den sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen.
I och med kommunförsöken som gäller främjande av sysselsättningen har ansvaret för att ordna arbetskraftsservice temporärt överförts till kommunerna. Det har föreslagits att det ansvar för att ordna arbetskraftsservice som hör samman med kommunförsöket ska förlängas till utgången av 2024. Regeringen bereder för närvarande en mer omfattande överföring av sysselsättningstjänsterna till kommunerna. Även de kommuner som inte deltar i kommunförsöken med sysselsättning fortsätter sin verksamhet i ledningsgruppen för sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen 2023.
Om det vid den administrativa enhet som är ansvarig för sysselsättningstjänsterna i kommunen även har utförts uppgifter som gäller socialservice (såsom socialt arbete, arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte eller social rehabilitering), överförs de funktionerna i fortsättningen på välfärdsområdenas ansvar med stöd av den lagstiftning som gäller dem.
Kommunerna har mycket kunnande och möjligheter när det gäller att främja det lokala näringslivet och till exempel samarbeta med företag i skötseln av sysselsättningen. Eventuella andra sysselsättningstjänster kan kommunen också producera med egen skattefinansiering.
Också lagen om sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen ska uppdateras vid ingången av 2023 för att överensstämma med de nya aktörerna, och avsikten är också att den ska revideras vid ingången av 2024. Det ansvariga ministeriet för lagberedningen är arbets- och näringsministeriet. Välfärdsområdet ska samarbeta med arbetskraftsmyndigheterna vid genomförandet av sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen. Dessutom ska välfärdsområdena i samarbete med kommunerna främja hälsa och välfärd för invånarna i sitt område. Uppgiften anknyter till välfärdsområdets övriga lagstadgade uppgifter och skyldighet att samarbeta med olika aktörer inom sitt område.
Arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte
De senaste ändringarna i lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte gjordes i början av 2021.
(https://stm.fi/sv/-/kommuninfo-andringar-i-arbetsverksamheten-i-rehabiliteringssyfte-fran-och-med-den-1-januari-2021)
Lagstiftningen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte anpassas till de nya aktörerna i samband med inledandet av välfärdsområdena, och senare i samband med den överföring av arbets- och näringstjänster till de kommunala arbetskraftsmyndigheterna som bereds nu.
Riksdagen behandlar för tillfället en proposition om inledandet av välfärdsområdena, där det föreslås tekniska ändringar i cirka hundra lagar på grund av de nya anordnarna (RP 56/2021, Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagstiftningen om social- och hälsovården och räddningsväsendet samt av vissa andra lagar med anledning av lagstiftningen om inrättande av välfärdsområden och om en reform av ordnandet av social- och hälsovården och räddningsväsendet). Övriga ändringar i lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte görs inte under denna regeringsperiod.
Arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte är en socialvårdstjänst som ordnas med stöd av 14 § i socialvårdslagen, och när organiseringsansvaret för socialtjänsterna överförs, överförs också organiseringsansvaret för arbetsverksamheten i rehabiliteringssyfte till välfärdsområdet. Regionerna har ordnat arbetsverksamheten i rehabiliteringssyfte på olika sätt, till exempel i samarbete med de tjänster och i den verkstadsmiljö som kommunens ungdomsväsende ordnar. Ändringen i fråga om organiseringsansvaret förutsätter nya överenskommelser med välfärdsområdet om de regionala lösningarna.
Kommunens och välfärdsområdets samarbete inom arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte
Lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte förutsätter sektorsövergripande verksamhet Om en person till följd av begränsningar i arbets- och funktionsförmågan inte kan delta i offentlig arbetskraftsservice eller arbete, ska aktiveringsplanen innehålla arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte eller i enlighet med speciallagar sådan socialservice, samt sådana hälso- och sjukvårdstjänster och rehabiliteringstjänster som förbättrar personens arbets- och funktionsförmåga. Arbetsverksamheten i rehabiliteringssyfte är en socialvårdstjänst, och på samma sätt som de övriga social- och hälsovårdstjänsterna överförs därmed organiseringsansvaret för den till välfärdsområdet den 1 januari 2023.
I lagen om ordnandet av social- och hälsovården föreskrivs det om samarbetet mellan välfärdsområdena och kommunerna. Samarbetet behövs också inom arbetsverksamhetstjänsterna i rehabiliteringssyfte. Välfärdsområdet ska samarbeta med kommunerna och övriga aktörer i området med att främja hälsa och välfärd. Välfärdsområdet ska samordna sina social- och hälsovårdstjänster tillsammans med kommunens och statens tjänster och främja samordningen av sina tjänster med de övriga aktörernas tjänster. Välfärdsområdet och kommunerna ska dessutom minst en gång per fullmäktigeperiod förhandla om samarbetet, målen och arbetsfördelningen i anknytning till skötseln av sina uppgifter.
Kommunens och välfärdsområdets samarbete i kontaktytorna kan vara av många olika slag. Även arbetsverksamheten i rehabiliteringssyfte kan genomföras som ett samarbete mellan kommunen och välfärdsområdet så, att välfärdsområdet tillhandahåller arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte i lokaler som innehas av kommunen eller som det hyr av kommunen. Välfärdsområdet ansvarar helt och hållet för ordnandet och finansieringen av arbetsverksamheten i rehabiliteringssyfte, kommunen deltar inte i produktionen av servicen. (Under följande mellanrubrik behandlas kommunens möjligheter att under vissa villkor producera tjänster). Kommunen kan tillhandahålla sina tjänster (ungdomstjänster, fritidsverksamhet, undervisning m.m.) parallellt med välfärdsområdets tjänster i gemensamma lokaler eller i anslutning till välfärdsområdets tjänster så att tjänsterna ur kundens perspektiv fortfarande utgör en helhet.
Kommunens sätt och villkor för att producera arbetsverksamheten i rehabiliteringssyfte när välfärdsområdet ordnar verksamheten
Organiseringsansvaret för socialservicen överförs till välfärdsområdet med stöd av lagen om ordnande av social- och hälsovård den 1 januari 2023. Efter det ansvarar välfärdsområdet för hur tjänsterna för arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte organiseras inom dess område. Välfärdsområdet ska ha en tillräcklig egen tjänsteproduktion för att kunna uppfylla sitt organiseringsansvar. En modell med flera producenter är fortfarande möjlig förutsatt att villkoren enligt lagstiftningen beaktas. Välfärdsområdet ska säkerställa att de övriga tjänsteproducenter som producerar sådana tjänster som omfattas av välfärdsområdets ansvar har tillräckliga professionella, verksamhetsmässiga och ekonomiska förutsättningar för att producera tjänsterna. Välfärdsområdet ska styra och övervaka den tjänsteproduktion som hör till dess organiseringsansvar.
Kommunen kan producera tjänster med egen skattefinansiering. Om en kommun vill sälja tjänster till ett välfärdsområde och delta i ett välfärdsområdes anbudsförfaranden, ska kommunen iaktta bestämmelserna i kommunallagen om kommunens verksamhet på marknaden. Enligt kommunallagen ska kommunen då i regel bolagisera skötseln av uppgiften. I kommunallagen föreskrivs det om vissa undantag från bolagiseringsskyldigheten.
Bestämmelser om innehållet i arbetsverksamheten i rehabiliteringssyfte finns i 13 a § i kommunallagen. Tjänsterna utgör en helhet som kan innehålla många typer av verksamhet. Tjänsterna bör dock alltid också innehålla det stöd och den handledning som kunden behöver. Tjänster för arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte kan inte anskaffas från företagsaktörer. Det stöd och den handledning som ges personer som deltar i arbetsverksamheten i rehabiliteringssyfte kan däremot även tillhandahållas av ett företag. Kommunen kan erbjuda välfärdsområdet tjänster för arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte eller en del av dessa tjänster, men välfärdsområdet beslutar hur det ordnar arbetsverksamheten i rehabiliteringssyfte inom sitt område. Kommunen kan också samarbeta med välfärdsområdet utan att vara tjänsteproducent. Mer om detta under avsnitt 3.1. Välfärdsområdet och kommunen måste samarbeta vid skötseln av sina uppgifter och samordningen av tjänsterna.
Kunderna i ungdomsverkstäder, arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte och social rehabilitering
Enligt ungdomslagen ingår ungdomsarbete och ungdomspolitik i kommunernas uppgifter. I lagen föreskrivs inte närmare om vilka uppgifter eller åtgärder som hör till kommunens ungdomsarbete och ungdomspolitik, utan kommunen ansvarar självständigt för att ungdomsarbetet och ungdomspolitiken genomförs på det sätt som den beslutar och som lämpar sig för de lokala förhållandena. En form av ungdomsarbete som det föreskrivs om i ungdomslagen är verkstadsverksamheten för unga. Verkstadsverksamheten för unga hör inte till kommunens lagstadgade uppgifter, utan uppgiften är frivillig för kommunen. Verkstadsverksamheten kan ordnas av kommunen eller flera kommuner tillsammans, eller av en sammanslutning som producerar tjänster för unga.
Enligt lagen om genomförande av reformen av social- och hälsovården överförs kommunernas och samkommunernas anställda som utför social- och hälsovårdsuppgifter från kommunerna och samkommunerna till välfärdsområdet enligt principerna för överlåtelse av rörelse. Välfärdsområdet hyr de lokaler inom social- och hälsovården som förblir i kommunernas ägo under en övergångsperiod (3 år och en option på ytterligare ett år). Välfärdsområdet och kommunen kan dock sinsemellan avtala något annat om överföringen av avtalen och lokalerna.
Inom verkstadsverksamheten för unga har man ofta samarbetat med de arbets- och näringstjänster som ordnas av staten. I verkstäderna har också deltagit kunder via arbetsverksamheten i rehabiliteringssyfte och den sociala rehabiliteringen. Bägge tjänsterna omfattas av socialvårdslagstiftningen. Kommunerna måste kartlägga till vilken del arbetet i verkstäderna för unga ska anses vara skötsel av en uppgift som hänför sig till socialvården.
Kundens ställning och tjänsteinnehållet inom arbetsverksamheten i rehabiliteringssyfte bestäms enligt lagstiftningen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte och socialvårdslagstiftningen. Inom den sociala rehabiliteringen bestäms kundens ställning och tjänsteinnehållet enligt socialvårdslagstiftningen. I kommuninfo finns mera information om organiserandet av uppgifterna inom arbetsverksamheten i rehabiliteringssyfte (https://stm.fi/sv/-/kommuninfo-andringar-i-arbetsverksamheten-i-rehabiliteringssyfte-fran-och-med-den-1-januari-2021). Det arbete i verkstäderna för unga som gäller arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte och social rehabilitering kan, åtminstone i de flesta fall, anses hänföra sig till socialvården även när uppgiften organiseras i anslutning till någon annan sektor än socialvården.
Om all personal inom kommunernas arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte i verkstäder för unga inte övergår till anställning hos välfärdsområdet, ska välfärdsområdet rekrytera den personal som behövs. Detsamma gäller också de avtal om köpta tjänster som behövs (t.ex. med föreningar), förutsatt att de inte överförs på välfärdsområdets namn så som socialvårdsavtal.
Organiseringsansvaret för arbetsverksamheten i rehabiliteringssyfte överförs till välfärdsområdet, som ansöker om ersättning hos staten för verksamheten.
I den gällande lagstiftningen om socialvård och arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte tar man inte direkt ställning till frågan om distansservice. När covid-19-epidemin började uppmanade social- och hälsovårdsministeriet kommunerna att i samarbete med föreningar och andra aktörer ta fram alternativa sätt att genomföra arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte i det exceptionella läget.
För att följa upp hur målen för arbetsverksamheten i rehabiliteringssyfte uppnås och stödja kunderna krävs det enligt social- och hälsovårdsministeriet att man möter kunden ansikte mot ansikte. Det är inte ändamålsenligt att ordna arbetsverksamheten i rehabiliteringssyfte endast som distansservice. Hur ofta de fysiska mötena behövs måste avgöras enligt kundens individuella behov. Ändringarna i verksamheten fastställs genom att uppdatera aktiveringsplanen.
Finansieringen av arbetsmarknadsstödet och utkomststödet
De lagar som gäller reformen av arbets- och näringstjänsterna 2024 kommer att sändas på remiss i vår. Det planeras ändringar i fråga om finansieringsansvaret (beredningen pågår). Välfärdsområdena kommer att ansvara för de social- och hälsovårdstjänster som gäller främjandet av sysselsättningen, och beredningen av överföringen av arbetskraftsmyndighetens uppgifter till kommunerna har inletts. Mer information från arbets- och näringsministeriet: https://tem.fi/sv/fragor-och-svar-om-reformen-av-arbets-och-naringstjansterna-2024
De lagar som gäller reformen av arbets- och näringstjänsterna 2024 kommer att sändas på remiss i vår. Det planeras ändringar i fråga om finansieringsansvaret (beredningen pågår). Välfärdsområdena kommer att ansvara för de social- och hälsovårdstjänster som gäller främjandet av sysselsättningen, och beredningen av överföringen av arbetskraftsmyndighetens uppgifter till kommunerna har inletts. Mer information från arbets- och näringsministeriet: https://tem.fi/sv/fragor-och-svar-om-reformen-av-arbets-och-naringstjansterna-2024
De lagar som gäller reformen av arbets- och näringstjänsterna 2024 kommer att sändas på remiss i vår. Det planeras ändringar i fråga om finansieringsansvaret (beredningen pågår). Välfärdsområdena kommer att ansvara för de social- och hälsovårdstjänster som gäller främjandet av sysselsättningen, och beredningen av överföringen av arbetskraftsmyndighetens uppgifter till kommunerna har inletts. Mer information från arbets- och näringsministeriet: https://tem.fi/sv/fragor-och-svar-om-reformen-av-arbets-och-naringstjansterna-2024
De lagar som gäller reformen av arbets- och näringstjänsterna 2024 kommer att sändas på remiss i vår. Det planeras ändringar i fråga om finansieringsansvaret (beredningen pågår). Välfärdsområdena kommer att ansvara för de social- och hälsovårdstjänster som gäller främjandet av sysselsättningen, och beredningen av överföringen av arbetskraftsmyndighetens uppgifter till kommunerna har inletts. Mer information från arbets- och näringsministeriet: https://tem.fi/sv/fragor-och-svar-om-reformen-av-arbets-och-naringstjansterna-2024
De lagar som gäller reformen av arbets- och näringstjänsterna 2024 kommer att sändas på remiss i vår. Det planeras ändringar i fråga om finansieringsansvaret (beredningen pågår). Välfärdsområdena kommer att ansvara för de social- och hälsovårdstjänster som gäller främjandet av sysselsättningen, och beredningen av överföringen av arbetskraftsmyndighetens uppgifter till kommunerna har inletts. Mer information från arbets- och näringsministeriet: https://tem.fi/sv/fragor-och-svar-om-reformen-av-arbets-och-naringstjansterna-2024
Tutustu myös TEM:n sivuilta löytyviin kysymyksiin ja vastauksiin yhdyspinnoista.