Frågor och svar om stödtjänster
Som stödtjänster för de uppgifter som omfattas av välfärdsområdenas verksamhetsfält räknas alla uppgifter som stöder social- och hälsovården och räddningsväsendet, såsom
- centraliserad bespisning,
- städning,
- underhåll av utrustning,
- kontors- och förvaltningstjänster,
- löneräkning,
- tjänster inom ekonomi- och personalförvaltning,
- IKT-tjänster och
- fastighetsåtgärder samt tekniska tjänster.
Kommunernas och samkommunernas medicintekniska stödtjänster, såsom laboratorietjänster och bilddiagnostik, överförs till välfärdsområdena.
Välfärdsområdena kan producera de stödtjänster de behöver antingen som egen verksamhet, i samarbete med andra välfärdsområden eller i enlighet med upphandlingslagen t.ex. genom att upphandla dem hos anknutna enheter i bolagsform eller företag som är verksamma på marknaden.
Den nuvarande produktionen av stödtjänster måste på grund av social- och hälsovårdsreformen omorganiseras om sjukvårdsdistriktet eller specialomsorgsdistriktet producerar stödtjänster för kommuner eller frivilliga samkommuner. Likaså ska produktionen av stödtjänster omorganiseras om kommuner eller frivilliga samkommuner producerar stödtjänster för ett sjukvårdsdistrikt, ett specialomsorgsdistrikt eller ett räddningsverk.
Produktionen av stödtjänster måste omorganiseras också om kommunerna har anknutna enheter i bolagsform vars aktier inte överförs till välfärdsområdet, men vars tjänster välfärdsområdena vill utnyttja.
En kommun och ett välfärdsområde kan inte ha någon i kommunallagen avsedd gemensam samkommun eller en i lagen om välfärdsområden avsedd välfärdssammanslutning som kunde åta sig att sköta en gemensam stödtjänst
Välfärdsområden och kommunerna kan däremot ha en gemensamt ägd anknuten enhet i bolagsform som producerar stödtjänster för alla sina ägare. Den anknutna enheten i bolagsform kan således producera stödtjänster för både välfärdsområdet och kommunerna Detta förutsätter dock att man iakttar bestämmelserna om anknutna enheter i 15 § i upphandlingslagen.
Om sjukvårdsdistriktet eller specialomsorgsdistriktet för närvarande tillsammans med kommunen äger en anknuten enhet i bolagsform överförs de aktier i bolaget som samkommunerna äger till välfärdsområdet den 1 januari 2023. Bolaget är därefter anknutet till välfärdsområdet, om bolaget fortfarande uppfyller de villkor för en anknuten enhet som anges i 15 § i upphandlingslagen.
Välfärdsområdena och kommunerna är separata offentliga samfund och båda har sina egna uppgiftsområden. De har ingen rättslig organisatorisk anknytning till varandra, till skillnad från till exempel kommuner och samkommuner. När det gäller stödtjänster är det i regel fråga om verksamhet på marknadsvillkor, varvid kraven på konkurrensutsättning enligt upphandlingslagen och välfärdsområdenas och kommunernas skyldighet att bolagisera sin verksamhet i ett konkurrensläge på marknaden enligt EU-rättens regler om statligt stöd ska tillämpas.
Vid horisontellt samarbete som avses i 16 § i upphandlingslagen kan den upphandlande enheten göra upphandlingar hos en annan upphandlande enhet utan att konkurrensutsätta dem i enlighet med upphandlingslagen. Det horisontella samarbetet kan dock endast gälla sådan upphandling där upphandlande enheter i samarbete och för att uppnå gemensamma mål genomför ”offentliga tjänster av allmänt intresse” som de ansvarar för. Stödtjänster kan i allmänhet inte anses vara sådana offentliga tjänster av allmänt intresse, vilket också betyder att det med stöd av 16 § i upphandlingslagen inte är möjligt för kommuner och välfärdsområden att upphandla stödtjänster hos varandra.
Välfärdsområdena och kommunerna kan upphandla de tjänster de behöver genom att konkurrensutsätta dem i enlighet med upphandlingslagen. Välfärdsområdena och kommunerna kan delta i konkurrensutsättningar endast i bolagsform. Ett kommunägt bolag som är verksamt på marknaden kan tillhandahålla ett välfärdsområde administrativa och tekniska stödtjänster, om det vunnit en konkurrensutsättning enligt upphandlingslagen.
Kommunerna och välfärdsområdena är separata offentliga samfund och båda har sina egna uppgiftsområden. Till skillnad från kommuner och samkommuner har de ingen juridisk organisatorisk anknytning till varandra. Därför kan samarbetet mellan kommuner och välfärdsområden inte gälla lagstadgade uppgifter och samarbetet kan heller inte organiseras som myndighetsverksamhet. De rättsliga förhållandena mellan kommunerna och välfärdsområdena regleras av kommunallagen, lagen om välfärdsområden och upphandlingslagen.
Kommunallagen och lagen om välfärdsområden förutsätter att kommunerna och välfärdsområdena bolagiserar sådan verksamhet som utövas i ett konkurrensläge på marknaden. Syftet med bolagiseringsskyldigheten är att undanröja eventuella konflikter mellan kommunernas och välfärdsområdenas verksamhet och EU-reglerna om statligt stöd samt att säkerställa konkurrensneutralitet vid upphandling.
Välfärdsområdets verksamhet i ett konkurrensläge på marknaden bedöms på samma sätt som man för närvarande bedömer en kommuns verksamhet i ett konkurrensläge på marknaden. I praktiken finns det ingen uttömmande allmänt giltig definition på sådan verksamhet, i sista hand måste välfärdsområdets eller kommunens verksamhet bedömas separat i varje enskilt fall. I kommunallagen och lagen om välfärdsområden föreskrivs det om situationer där en kommun eller ett välfärdsområde anses utöva verksamhet i ett konkurrensläge på marknaden och där de åtminstone inte anses utöva verksamhet i ett konkurrensläge på marknaden.
När en kommun eller ett välfärdsområde deltar i en anbudstävling utövar de verksamhet i ett konkurrensläge på marknaden. När en kommun eller ett välfärdsområde däremot med stöd av lag som egen verksamhet producerar tjänster för invånarna och andra som kommunen eller välfärdsområdet enligt lag ska ordna tjänster för, är kommunen eller välfärdsområdet inte verksamt i ett konkurrensläge på marknaden.
En kommun eller ett välfärdsområde utövar heller inte verksamhet i ett konkurrensläge på marknaden, om de agerar på basis av en lagstadgad samarbetsskyldighet eller om det är fråga om samarbete som inte behöver konkurrensutsättas enligt upphandlingslagen. Bolagiseringsskyldighet föreligger heller inte om det är fråga om sporadisk eller obetydlig verksamhet, administrativa eller tekniska stödtjänster som kommunen eller välfärdsområdet producerar för sina dotterbolag eller tjänster som kommunen eller välfärdsområdet producerar för sina anknutna enheter.
Välfärdsområdet kan sälja administrativa stödtjänster eller stödtjänster av teknisk natur som hänför sig till lokaler (bl.a. datasystem och underhåll av dem, ordnande av bokföring och löneadministration, arkivering samt städning och fastighetsskötsel) till sina dottersammanslutningar utan att välfärdsområdet anses vara verksamt på marknaden. Undantaget enligt 132 § i lagen om välfärdsområden gäller dock inte t.ex. tvättinrättningar, bespisningstjänster eller medicinska stödtjänster såsom laboratorietjänster och bilddiagnostik.
Om en kommun eller ett välfärdsområde trots allt i ovan nämnda undantagsfall utövar verksamhet i ett konkurrensläge på marknaden, ska kommunen eller välfärdsområdet prissätta sin verksamhet på marknadsvillkor och ha separat bokföring över den.
De som arbetar med stödtjänster i anslutning till kommunernas serviceverksamhet inom social- och hälsovården eller räddningsväsendet övergår i välfärdsområdets eller välfärdssammanslutningens tjänst om minst hälften av personens faktiska arbetsuppgifter består av stöduppgifter inom kommunens social- och hälsovård eller räddningsväsende. Bestämmelser om ärendet finns i 18 § i införandelagen (616/2021).
Det är viktigt för den överlåtande parten och mottagaren av överlåtelsen att nödvändig tjänsteproduktion tryggas under övergångsperioden. Personalresurserna måste samordnas så att både välfärdsområdet och kommunerna har fungerande stödtjänster även i fortsättningen. Uppgiftsinnehållet och befattningsbeskrivningarna för dem som arbetar inom stödtjänsterna bör ordnas på det sätt som tjänste- och arbetskollektivavtalen, arbetslagarna och arbetsgivarens rätt att leda arbetet möjliggör, så att rätt arbetsinsats överförs till välfärdsområdet.
Arbetsgivaren för en person som arbetar inom en stödtjänstorganisation i bolagsform ändras inte.
Nej. Enligt 22 § i införandelagen (616/2021) ska välfärdsområdena under en övergångsperiod på 3 år hyra kommunägda fastigheter som används av socialvården, hälso- och sjukvården och räddningsväsendet. Dessutom kan hyresavtalet förlängas med ett (1) år. Parterna kan också tillsammans komma överens om andra hyresvillkor.
Kommunen svarar för underhållet av de fastigheter som den äger och hyr ut till välfärdsområdet. Den personal som underhåller kommunernas fastigheter överförs inte till välfärdsområdet, eftersom kommunernas fastigheter inte övergår i välfärdsområdenas ägo.
Aktierna i ett aktiebolag som ägs av en kommun och som bildats för ordnande eller produktion av social- och hälsovård övergår till välfärdsområdet, om aktiebolagets faktiska huvudsakliga verksamhetsområde är produktion av social- och hälsovårdstjänster. Bestämmelser om ärendet finns i 23 § i införandelagen (616/2021).
Aktier i andra aktiebolag som ägs av kommunen övergår inte till välfärdsområdet, om inte kommunen och välfärdsområdet särskilt kommer överens om det.
Som produktion av social- och hälsovårdstjänster betraktas också sådan verksamhet i aktiebolagsform som uteslutande betjänar social- och hälsovården. En ytterligare förutsättning är att verksamheten är en nödvändig förutsättning för den faktiska produktionen och tillhandahållandet av social- och hälsovårdstjänster. Ett sådant aktiebolag kan till exempel tillhandahålla social- och hälsovården nödvändiga patient- och kundinformationssystemtjänster.
Kommunala fastighetsaktiebolag eller aktiebolag som tillhandahåller måltidstjänster betraktas dock inte som bolag som producerar nödvändiga tjänster åt social- och hälsovården, och sådana aktier överförs inte till välfärdsområdena.
Kommunernas, samkommunernas och välfärdsområdenas stödtjänster ska vara organiserade i enlighet med kommunallagen, lagen om välfärdsområden och upphandlingslagen från och med den 1 januari 2023.
Nej. Kommunerna och välfärdsområdena ska självständigt avtala om arrangemang som hänför sig till stödtjänsterna.
Det rekommenderas att verksamhetsmodeller som är funktionellt och ekonomiskt ändamålsenliga utformas i samarbete mellan kommunerna och välfärdsområdet.
De instanser som ansvarat för tillsättandet av det temporära beredningsorganet för välfärdsområdet har avtalat om den myndighet som ger organet administrativt stöd. Denna myndighet ska ordna mötes- och arbetsutrymmen för organet och se till att organets arbetsförutsättningar säkerställs i övrigt. Den lagstadgade skyldigheten att ge administrativt stöd gäller till slutet av organets mandatperiod.
Den myndighet som ger administrativt stöd svarar dessutom bl.a. för beredningsorganets uppgifter inom ekonomi- och personalförvaltningen. Organet och den myndighet som ger administrativt stöd avtalar om ersättning av kostnaderna.
Det temporära beredningsorganet bereder inledandet av välfärdsområdets verksamhet och förvaltning inom varje välfärdsområde tills välfärdsområdesfullmäktige har valts och den välfärdsområdesstyrelse som tillsatts av välfärdsområdesfullmäktige har inlett sin verksamhet.
Efter det att det temporära beredningsorganet avslutat sin verksamhet ska välfärdsområdet ordna de stödtjänster det behöver som egen verksamhet eller annars med iakttagande av upphandlingslagen.
Bekanta dig också med frågor och svar om stödtjänster på Kommunförbundets webbplats.