Frågor och svar om utvecklandet av social- och hälsovårdstjänsterna
I regeringen Marins reform av social- och hälsovården ska tjänster på basnivå stärkas och mer vikt föras över på förebyggande arbete. På så sätt svarar tjänsterna mot människornas behov och kan problemen åtgärdas i tid.
Basservicen utvecklas genom programmet Framtidens social- och hälsocentral. Utvecklingsarbetet sker huvudsakligen i regionala projekt som finansieras med statsunderstöd.
Syftet med programmet är att reformera verksamhetssätten inom social- och hälsovården och utveckla helheter av tjänster som utgår från människornas behov. Samarbetet mellan yrkesgrupperna inom social- och hälsovården stärks, för att kundens situation ska kunna bedömas som en helhet.
Vid framtidens social- och hälsocentral ska man redan vid den första kontakten få den hjälp man behöver. Där erbjuds tjänster av olika yrkesgrupper inom social- och hälsovården och konsultationer av specialister samt utnyttjas möjligheterna med digitala tjänster. Tyngdpunkten förs över på tjänster på basnivå och förebyggande verksamhet, så att behovet av specialiserad sjukvård och krävande specialiserade tjänster minskar.
Vid framtidens social- och hälsocentral arbetar yrkesutbildade personer inom socialt arbete, socialvård, medicin, odontologi och vård samt specialarbetare inom olika branscher, såsom psykologer, ergoterapeuter, fysioterapeuter, näringsterapeuter och talterapeuter. Vid framtidens social- och hälsocentral har socialvården och hälso- och sjukvården ett starkt partnerskap. Dessutom behövs samarbete och integration också med social- och hälsovårdstjänsterna på specialnivå samt med andra myndigheter och förvaltningsområden, såsom FPA, bildningsväsendet, räddningsväsendet och arbets- och näringsförvaltningen.
I de tjänster som tillhandahålls vid social- och hälsocentralerna ingår enligt befolkningens behov åtminstone primärvårdstjänster, mun- och tandvård, socialt arbete och övrig socialvård, tjänster som tillhandahålls i hemmet och elektroniska tjänster, mentalvårds- och missbrukartjänster på basnivå, tjänster inom öppenvårdsrehabilitering, förebyggande av folksjukdomar samt rådgivningsbyråtjänster och andra förebyggande och uppsökande tjänster.
Framtidens social- och hälsocentral avser inte en gemensam byggnad, utan i varje landskap planeras dess tjänster och lokaler på ett sådant sätt att de motsvarar människornas behov.
I social- och hälsovårdsreformen ska tjänsterna på basnivå stärkas och mer vikt föras över på förebyggande arbete. Målet är att säkerställa att tjänsterna motsvarar människornas behov och att problemen kan åtgärdas i tid.
Basservicen utvecklas genom programmet Framtidens social- och hälsocentral. Syftet med programmet är att utveckla heltäckande social- och hälsocentraler i Finland för att människorna ska få den hjälp de behöver på ett ställe.
Programmet har fem huvudmål:
- Tillgång – tillgången till tjänster på lika grunder och i rätt tid förbättras
- Förebyggande – tyngdpunkten förskjuts från tunga tjänster till förutseende och förebyggande arbete
- Kvalitet – tjänsternas kvalitet och effekt utvecklas
- Samordning – samordningen av social- och hälsovårdstjänsterna och kontaktytorna till andra tjänster säkerställs
- Kostnader – kostnadsökningen stävjas när de andra målen uppfylls.
Genom att stärka tjänster på basnivå kan man åtgärda problem innan de blir större.
Tjänsterna är inte alltid samordnade, vilket gör att kundens situation och servicebehov inte ses som en helhet.
Kostnaderna för tidigt stöd och förebyggande socialtjänster utgör en bråkdel av utgifterna för korrigerande tjänster.
I nuläget kan en del människor vara tvungna att köa till icke-brådskande vård så länge som flera veckor. Kostnaderna för den specialiserade sjukvården ökar, när det inte finns möjlighet att åtgärda problemen i tid.
Människorna är i en ojämlik ställning när det gäller tillgången till social- och hälsovårdstjänster på olika håll i landet.
I programmet Framtidens social- och hälsocentral utvecklas social- och hälsovårdstjänsterna på basnivå. Det viktigaste målet med programmet är att samordna tjänsterna så att de motsvarar människornas behov.
Syftet med programmet är att utveckla heltäckande social- och hälsocentraler i Finland för att människorna redan vid den första kontakten ska få den hjälp de behöver. Socialvårdstjänsterna integreras starkare i framtidens social- och hälsocentral. Tyngdpunkten flyttas till tjänsterna på basnivå och till förebyggande verksamhet, så att behovet av specialiserad sjukvård och krävande specialiserade tjänster minskar. Människorna får stöd av experter inom olika branscher.
Tillgången till tjänster förbättras när vårdgarantin för icke-brådskande vård stramas åt, samarbetet mellan yrkesgrupperna inom social- och hälsovården förbättras, verksamhetssätten reformeras och mottagningen är öppen också kvällstid och under veckoslut.
Vid social- och hälsocentralen utvecklas och införs nya digitala metoder som förbättrar tillgången till hjälp och dess tillgänglighet.
Nya digitala metoder kan utnyttjas av de kunder och patienter som kan betjäna sig själva på egen hand. Då frigörs den yrkesutbildade personalens tid till att vårda dem som behöver personlig handledning ansikte mot ansikte.
I praktiken genomförs programmet Framtidens social- och hälsocentral genom regionala utvecklingsprojekt på olika håll i Finland.
Institutet för hälsa och välfärd stöder och samordnar genomförandet av de regionala projekten.
Social- och hälsovårdsministeriet finansierar och fastställer riktlinjerna för programarbetet.
Genomförandet av programmet stöds också genom lagstiftningsreformer.
Vårdgarantin innebär att patienten får en tid hos en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården inom sju dagar från bedömningen av vårdbehovet. Vårdgarantin på sju dagar gäller icke-brådskande vård. I brådskande situationer ska patienten åka direkt till en jourmottagning.
Tillgången till icke-brådskande vård förbättras till exempel genom följande åtgärder:
- olika yrkesgruppers kompetens utnyttjas bättre och arbetet utförs i större grad av multiprofessionella team
- social- och hälsocentralerna för samman den sociala sektorns och hälso- och sjukvårdens experter, vilket stöder kunden
- fungerande arbetsfördelning mellan olika yrkesgrupper
- läkarna får koncentrera sig på kunder som kräver medicinsk kompetens
- mer distansmottagning och mottagning på kvällar och veckoslut
- digitaliseringen utnyttjas effektivare: exempelvis elektronisk bedömning av vårdbehov och tidsbokning, hälsoenkäter och självbedömningar som fylls i av patienten, uppföljning av medicinering, smidiga sätt att ta kontakt
- konsultation av specialister kompletterar på basnivån
- skapa nya reservplaner för frånvaro och för situationer där efterfrågan tillfälligt ökar
- minska på onödigt arbete
- utveckling av verksamhetsmodeller för fri tillgång till vård, till exempel försök med ett tidsbokningssystem som är öppet för alla användare.
Genomförandet av programmet för utveckling av barn- och familjetjänster (LAPE) fortsätter 2020–2022 i enlighet med riktlinjerna i regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering. Med hjälp av programmet vill man stärka i synnerhet följande saker:
- Familjecenter och tidigt stöd i vardagen för barn, unga och familjer
- Mentalvårds- och missbrukartjänster med låg tröskel för barn och unga
- Branschöverskridande arbete inom barnskyddet
Utvecklingsåtgärder som stöder dessa två första helheter genomförs som en del av programmet Framtidens social- och hälsocentral.