Genom reformen av ordnandet av social- och hälsovården och räddningsväsendet förbättras basservicen för människorna

Målet med social- och hälsovårdsreformen är att öka jämlikheten i välfärdsområdena och producera bättre tjänster för invånarna. Målet är dessutom att förnya styrningen av social- och hälsovårdssystemet mot effektivitetsbaserad styrning. Detta kan inte göras utan nationellt jämförbar information. Enligt 29 § i lagen om ordnande av social- och hälsovård säkerställer man genom förordningen om minimiinformationsinnehåll att välfärdsområdets uppgifter är jämförbara samt att det regionala och nationella informationsunderlaget är kompatibelt.

En av de viktigaste reformerna inom informationshanteringen inom social- och hälsovården inom den närmaste framtiden gäller sammanslagningen av ekonomi-, personal- och verksamhetsuppgifter i den nationella databasen. Rapporteringen av ekonomi-, personal- och verksamhetsuppgifter på nationell nivå utvecklas som bäst i Toivo-programmets projekt Valtava inom social- och hälsovårdsministeriet, där det nationella dataunderlaget för social- och hälsovården förnyas för myndigheternas utvärderings-, styrnings- och tillsynsuppgifter.

Välfärdsområdena kommer i fortsättningen att ge noggrannare och högklassigare uppgifter om hur deras ekonomi- och personalresurser har riktats och vilka resultat åtgärderna har lett till. Datainsamlingen automatiseras och i framtiden samlas uppgifter in från välfärdsområdena med enhetliga strukturer, så att uppgifterna kan jämföras sinsemellan. Målet med TAHTO-projektet är att skapa en kombinerad databas där ekonomi-, personal- och verksamhetsuppgifter rapporteras och kan utnyttjas som stöd för beslutsfattande.

I programmet Framtidens social- och hälsocentral utvecklar vi både socialtjänster på basnivå samt hälso- och sjukvårdstjänster. Vi förbättrar tillgången till tjänsterna och samordnar dem så att de motsvarar människornas behov.

I mitten av mars startades ett landsomfattande nätverk med fokus på klient- och patientsäkerheten vid beredningen av välfärdsområdenas verksamhet. I nätverket deltar cirka 100 representanter från samtliga välfärdsområden och från några sakkunnigorganisationer.

Beredningen av välfärdsområdenas verksamhet framskrider i snabb takt och de nya strukturerna börjar ta form. Samtidigt är det många i välfärdsområdenas verksamhetsomgivning – kommuner, företag, högskolor och andra aktörer – som funderar hur den nya förvaltningsnivån och aktören kommer att påverka den egna verksamheten och hur samarbetet ska se ut.