De riksomfattande målen för social- och hälsovården har fastställts
Den 1 december 2022 fastställde Statsrådet vid sitt allmänna sammanträde de riksomfattande målen för ordnandet av social- och hälsovård 2023-2026. Målen är strategiska och gäller social- och hälsovårdsverksamheten i hela Finland. Målen är en central del av den nationella styrningen av social- och hälsovården. Målen stöder de aktuella reform- och utvecklingsbehoven inom tjänsterna.
Statsrådet fastställde de riksomfattande strategiska målen för räddningsväsendet 2023–2026
Statsrådet fastställde de riksomfattande strategiska målen för ordnandet av räddningsväsendet 2023–2026.
Utkastet till förordning om innehållet i och beredningen av välfärdsområdenas samarbetsavtal har sänts på remiss
Social- och hälsovårdsministeriet begär utlåtanden om förordningen om innehållet i och beredningen av välfärdsområdenas samarbetsavtal. Syftet med avtalet är att fastställa hur välfärdsområdena ska samarbeta, fördela arbetet och samordna verksamheten. Utlåtandena ska lämnas senast den 23 december 2022.
Socialvårdens uppföljningsregister möjliggör äntligen en jämlik och effektiv utveckling av socialservicen
Socialvårdens nationella datainsamling förnyas avsevärt när Institutet för hälsa och välfärd (THL) från och med 2023 börjar samla in socialvårdens centrala klient- och serviceuppgifter i Socialvårdens uppföljningsregister. Reformen är av internationell betydelse och gör det möjligt att övergripande granska och utnyttja uppgifterna på ett sätt som inte tidigare har varit möjligt.
Det blir lättare att jämföra regionala skillnader i hälsa och välfärd
Nya välfärdsområden åläggs att leda kunskapsbaserat och att jämföra sitt eget välfärdsområde med andra områden. De data som ledningen använder uppstår då personalen registrerar levererade social- och hälsovårdstjänster och som finns tillgängliga i myndigheternas datalager och i Kanta-tjänsterna för lagstadgade användningsändamål.
Förordningen om minimiinformationsinnehållet stöder kunskapsbaserad ledning
Målet med social- och hälsovårdsreformen är att öka jämlikheten i välfärdsområdena och producera bättre tjänster för invånarna. Målet är dessutom att förnya styrningen av social- och hälsovårdssystemet mot effektivitetsbaserad styrning. Detta kan inte göras utan nationellt jämförbar information. Enligt 29 § i lagen om ordnande av social- och hälsovård säkerställer man genom förordningen om minimiinformationsinnehåll att välfärdsområdets uppgifter är jämförbara samt att det regionala och nationella informationsunderlaget är kompatibelt.
Förutseende av sektorsövergripande användning av tjänster med stöd av artificiell intelligens – illusion eller framtid?
Data och artificiell intelligens utnyttjas i allt snabbare takt inom social- och hälsovårdstjänsterna. Till exempel chattbotar på webbplatser, som styr användaren vidare, grundar sig på artificiell intelligens. Algoritmerna kan också förutspå kundens återbesök på jouren eller larma om upprepade besök i tjänsten.
Digitaliseringen har också kommit till mentalvårdstjänsterna
En robot med artificiell intelligens tar emot dig nu. Välkommen till terapi i virtuell verklighet! Nå, nej – åtminstone inte än. Även om man via en smarttelefon redan har tillgång till exempelvis en app för samtalshjälp som utnyttjar artificiell intelligens, är vi ännu långt från futuristiska visioner där behandlingen är helt digital.
-
Regeringsprogrammet »
Ett rättvist, jämlikt och inkluderande Finland.
-
Innobyn »
Innobyns webbtjänst är en avgiftsfri miljö för gemensam utveckling och idékläckning som är öppen för alla.
-
Reformen av räddningsväsendet »
Inrikesministeriet ansvarar för den innehållsliga beredningen av räddningsväsendet.
-
Social- och hälsovårdsreformen på THL.fi »
Institutet för hälsa och välfärd (THL) ger projektstöd till regionernas statsunderstödsprojekt inom programmet för framtidens social- och hälsocentral.