Vad är social- och hälsovårdsreformen?

I social- och hälsovårdsreformen är det viktigt att inkludera fenomenet med onödig efterfrågan, eftersom det samtidigt påverkar tillgången till tjänster, arbetsmängden och totalkostnaderna.

Den prehospitala akutsjukvården är precis som namnet avslöjar ofta den första och mest kritiska delen av hälso- och sjukvårdens servicehelhet. I jourvården av patienten och beslutsfattandet kring denna deltar yrkesutbildade personer och serviceproducenter inom social- och hälsovården, till exempel nödcentralsoperatörer, Jourhjälpen 116 117, personal inom den prehospitala akutsjukvården, arbetstagare som tillhandahåller socialjour, personal inom hemvården och vården dygnet runt, personal vid hälsostationerna samt jourenheter som är öppna dygnet runt.

De nationella KUVA-indikatorerna har utökats med indikatorer för kontinuitet i vården. Tack vare dem kommer vi inom kort att få nationell registerinformation om vårdens kontinuitet. Informationen kan användas för uppföljning och utvärdering av servicesystemets funktion, men också som stöd för den operativa ledningen av social- och hälsotjänsterna.

Det sociala arbetet för personer med funktionsnedsättning bygger på funktionshinderpolitiken, vars principer är rätten till jämlikhet, delaktighet samt nödvändiga tjänster och stödåtgärder.

Det här har vi väntat på. Och det räckte rätt många valperioder. Men nu har det äntligen blivit verklighet. Social- och hälsovårdstjänsterna koncentreras till ”bredare områden” för välbefinnande, som bättre än för närvarande kan ordna kundorienterade tjänster för alla medborgare i hela Finland. Det svåra arbetet, som ibland kändes nästan omöjligt, har nu gjorts.

De ungas psykiska illamående, psykiska symptom och upplevda behov av hjälp har ökat ytterligare under pandemin. De senaste resultaten av enkäten Hälsa i skolan visar att ångest har ökat kraftigt i synnerhet bland unga flickor: i enkäten rapporterade upp till en tredjedel av flickorna att de led av medelsvår eller svår ångest.