Med gott mod närmar vi oss höjdpunkten
Det historiska ögonblicket närmar sig. Den 1 januari 2023 överförs ansvaret för att ordna social- och hälsovårdstjänsterna och räddningsväsendet från kommunerna till välfärdsområdena. Äntligen får vi bredare skuldror, så att det blir lättare att sköta de tjänster som medborgarna behöver.
Förutseende av sektorsövergripande användning av tjänster med stöd av artificiell intelligens – illusion eller framtid?
Data och artificiell intelligens utnyttjas i allt snabbare takt inom social- och hälsovårdstjänsterna. Till exempel chattbotar på webbplatser, som styr användaren vidare, grundar sig på artificiell intelligens. Algoritmerna kan också förutspå kundens återbesök på jouren eller larma om upprepade besök i tjänsten.
Har du som arbetar med elevhälsa provat att ta på dig klientglasögonen?
Hittade du klientens, elevens, den studerandes eller familjens glasögon i samband med ordnandet av elevhälsotjänster i ditt välfärdsområde?
Digitaliseringen har också kommit till mentalvårdstjänsterna
En robot med artificiell intelligens tar emot dig nu. Välkommen till terapi i virtuell verklighet! Nå, nej – åtminstone inte än. Även om man via en smarttelefon redan har tillgång till exempelvis en app för samtalshjälp som utnyttjar artificiell intelligens, är vi ännu långt från futuristiska visioner där behandlingen är helt digital.
Ny utbildningshelhet ska stärka yrkeskompetensen och stödet för arbetsförmågan
Syftet med den nya utbildningshelheten är att tillgodose kommande kompetensbehov hos yrkespersonalen i välfärdsområdena när det gäller stöd för arbetsförmågan och sysselsättningen. Utbildningen ska vara en del av det nationella utbildningsutbudet. Utbildningen kan användas inom de tjänster som stöder arbetsförmågan och sysselsättningen och av arbetsplatser och läroanstalter.
De första välfärdsområdesdirektörerna har en bred och mångsidig bakgrund
Även om välfärdsområdesdirektörerna har lite olika bakgrunder, har alla lång erfarenhet av ledarskap inom den offentliga förvaltningen. En klar majoritet av välfärdsområdesdirektörerna hade tidigare en ledande post inom ett sjukvårdsdistrikt eller en samkommun för social- och hälsovård och över hälften ”bytte område” när de valdes.
Ursäkta, har du tid att kommunicera om förändringar?
När denna skrivelse publiceras återstår färre än 70 vardagar innan en ny tidsålder inleds inom räddningsväsendet, socialvården och hälso- och sjukvårdstjänsterna i Finland. Den återstående tiden bör användas klokt så att de nya välfärdsområdena ska få en så smidig start som möjligt.
Hållbarhet är också att arbeta för framtidens social- och hälsovårdstjänster
Jag får ångest när jag tittar på kvällsnyheterna. De tar bland annat upp extrema klimatfenomen, elpriset och inflationen – det känns som att problemen är oändliga i Finland och i världen. Jag skulle ha lust att stänga av tv:n och vara lyckligt ovetande om miljöproblemen och de andra problemen ute i världen, men det går inte.
Med en gemensam vision och ihärdigt arbete kan vi lyckas
Det är upp till oss själva om vi vill se de nya välfärdsområdena som en möjlighet eller ett hot. Under det senaste året har jag ofta fått berätta om våra erfarenheter av inledningsskedet för vårt samkommunbaserade välfärdsområde i Österbotten. Våra erfarenheter har varit mycket lärorika, och därför vill vi också dela med oss av våra erfarenheter till andra.
Familjecentren är en unik möjlighet i social- och hälsovårdsreformen
Familjecenter har utvecklats sedan 2016. Med familjecenter avses ett servicenätverk som tillgodoser barnens, ungas och familjernas välfärd och hjälpbehov. Familjecentret leds som en helhet.
Ville-Veikko Ahonen, Eeva Kaunismaa och Lotta Mattsson:
Nytt slags samarbete mellan staten och välfärdsområdena
"Inledningen av välfärdsområdenas verksamhet innebär en grundläggande förändring inom den offentliga förvaltningen i Finland. De förändringar i makt- och ansvarsförhållandena som följer av reformen kräver att kommunerna, staten och välfärdsområdena satsar på ny slags interaktion", skriver förändringsdirektör Ville-Veikko Ahonen, konsultativ tjänsteman Eeva Kaunismaa och specialsakkunnig Lotta Mattsson i sin kolumn.
8½
Det är exakt 1 år sedan social- och hälsovårdslagarna godkändes. Samtidigt inledde också välfärdsområdena sin verksamhet. Först leddes verksamheten av temporära förvaltningar och efter det av välfärdsområdesfullmäktige. Nu är det ett bra tillfälle att se bakåt lite och ge alla ett gemensamt vårbetyg för genomförandet. Därav härrör alltså rubriken.
Förändringsledningsprocessen är som att planera ett lapptäcke
I programmet Framtidens social- och hälsocentral utvecklar vi både socialtjänster på basnivå samt hälso- och sjukvårdstjänster. Vi förbättrar tillgången till tjänsterna och samordnar dem så att de motsvarar människornas behov.
Klient- och patientsäkerhetscentret erbjuder hjälp och stöd vid beredningen av välfärdsområdenas verksamhet
I mitten av mars startades ett landsomfattande nätverk med fokus på klient- och patientsäkerheten vid beredningen av välfärdsområdenas verksamhet. I nätverket deltar cirka 100 representanter från samtliga välfärdsområden och från några sakkunnigorganisationer.
Livskraftiga välfärdsområden genom samarbete
Beredningen av välfärdsområdenas verksamhet framskrider i snabb takt och de nya strukturerna börjar ta form. Samtidigt är det många i välfärdsområdenas verksamhetsomgivning – kommuner, företag, högskolor och andra aktörer – som funderar hur den nya förvaltningsnivån och aktören kommer att påverka den egna verksamheten och hur samarbetet ska se ut.
I väntan på den nya effektivitetsbaserade styrningen
Nu är det bara ungefär sju månader tills välfärdsområdena tar över ansvaret för ordnandet av social- och hälsovårdstjänsterna och tjänsterna inom räddningsväsendet. Reformen av social- och hälsovården framskrider i huvudsak enligt planerna. Efter den 1 januari 2023 är tillfälliga störningar i välfärdsområdenas verksamhet att vänta, men inget sådant som skulle hindra att befolkningen får de tjänster som den behöver. Förhoppningsvis får så många som möjligt av alla som varit med och genomfört social- och hälsovårdsreformen en välförtjänt andningspaus under de närmaste månaderna. Ännu finns det mycket att göra i höst och senare. Världen är inte färdig den 1 januari 2023.
Välfärdsområdena ansvarar för tillgången till tjänster som stöder arbetsförmågan
Att utveckla social- och hälsovårdstjänsterna för de arbetslösa som är arbetsföra är viktigt eftersom de arbetslösa som är partiellt arbetsföra ofta möter många hinder och utmaningar när de söker jobb. Det handlar om tjänster som vem som helst av oss i något skede av livet kan behöva om vi blir sjuka eller möts av någon annan motgång. På olika håll i Finland gör man nu ett värdefullt arbete med att utveckla tjänsterna som stöder arbetsförmågan. Tjänsterna som stöd för arbetsförmåga och sysselsättning utvecklas som ett led i social- och hälsovårdsreformen genom projekten inom programmet för arbetsförmåga.
Kuntaministeri Sirpa Paatero:
Vi skapar ett hållbarare och ännu mera välfungerande Finland genom offentlig upphandling
"Sosiaali- ja terveydenhuollon sekä pelastustoimen uudistuksen myötä hyvinvointialueiden vastuulle siirtyy miljardien eurojen edestä julkisia hankintoja. Tämän summan äärelle on hyvä hetkeksi pysähtyä. Hyvinvointialueiden hankinnoilla on merkittävä vaikuttavuus. Hankintojen avulla voimme parantaa palvelujen laatua ja edistää sekä paikallisten että kansallisten strategisten tavoitteiden saavuttamista", kirjoittaa kuntaministeri Sirpa Paatero kolumnissaan.
Nu om någonsin är det tid att förnya verksamhetskulturen
Det är lite mer än fem år sedan vårt landskap tog de första gemensamma stegen mot framtiden och Siun sote, samkommunen för social- och hälsovård med 14 kommuner, bildades. Förändringen har också berört affärsverk, eftersom det bildades nya offentligt ägda aktiebolag som producerar stödtjänster. I och med förändringen blev vi landskapets största arbetsgivare med cirka 8000 anställda inom social- och hälsovård och stödtjänster, inklusive räddningsväsende och miljö- och hälsoskydd.
Mångprofessionalitet stärker klientcentreringen
.jpg/07ee9070-deec-8d08-e3db-73ea0c8bfe9a?version=1.0&t=1653050046656&width=1200)
En god serviceupplevelse skapas genom ett gott bemötande och klientens känsla av att bli hörd. För att kunna hjälpa klienter är det viktigt att kunna identifiera olika klientgrupper och dess hjälpbehov.
Programmet för arbetsförmåga sammanlänkar reformerna av tjänsterna för befolkningen i arbetsför ålder
Det förvaltningsövergripande programmet för arbetsförmåga gör det möjligt att sammanlänka de pågående reformerna av social- och hälsovårdstjänsterna och arbets- och näringstjänsterna på både riksnivå och regional nivå. Social- och hälsovårdsministeriets åtgärder är en integrerad del av social- och hälsovårdsreformen. Tjänsterna för främjande av arbetsförmågan förutsätter gemensam samordning och serviceprocesser som för samman de olika tjänsterna. Det behövs också en gemensam vision om servicehelheten och målen för tjänsterna för befolkningen i arbetsför ålder.
Förändringsledare Ville-Veikko Ahonen:
Noggrann koll på ekonomin är A och O i välfärdsområdenas verksamhet
Hyvinvointialueiden toiminta pitää sopeuttaa käytössä olevaan rahoitukseen. Kun kädet ovat rahoituksen ja asiakasmaksujen suhteen sidotut, pitää liikkumatilaa talouteen hakea toiminnan uudistamisesta ja säästämällä rahaa sukanvarteen muun muassa investointeja varten, kirjoittaa muutosjohtaja Ville-Veikko Ahonen kolumnissaan.
Aktuellt om organisationssamarbetet – organisationsunderstöd, samarbete och kulturellt välbefinnande
Reformen medför många olika förändringar i organisationssamarbetet, organisationsunderstöden och verksamhetsmodellerna. Vid den regionala beredningen samarbetar välfärdsområdena, kommunerna och organisationerna. Minna Rosendahl, ordförande i delegationen för social- och hälsovårdsorganisationerna i Egentliga Finland och Pilvi Kuitu från Birkaland, som är verksamhetsledare för kulturcentret PiiPoo, berättar om aktuella frågor i beredningen.
Vad ingår i en god klient- och servicehandledning vid framtidens social- och hälsocentral?
Socker, sirap, ändlösa floskler eller planerade processer? Enskilda kontaktkanaler, fungerande webbsidor eller en chattbot som förstår kunden? Ett uppmärksamt, förstående och smidigt fungerande telefoncenter? En hinderfri mötesplats eller en mångsidig servicepunkt i social- och hälsocentralens entréhall?
IKT och social- och hälsovårdsreformen
Helheten av de strukturella och funktionella reformerna av social- och hälsovården och räddningsväsendet framskrider enligt planerna i regeringsprogrammet. För att genomföra reformen krävs det att välfärdsområdena har välfungerande IKT-lösningar när de tar över uppgifterna med ordnandet av tjänsterna den 1 januari 2023. Arbetet med detta sker parallellt med det övriga genomförandet av reformen. Arbetet är omfattande både nationellt och regionalt, och kräver mycket av både regionala och nationella aktörer.
Garantin ger mer för samma pris
Psykisk hälsa är ett kapital för individen och i vardagen, som följer ekonomins lagbundenheter. God kapitalförvaltning ger mer kapital, precis som i ekonomin i allmänhet. Nu mäts avkastningen dock genom subjektivt välbefinnande och subjektiva erfarenheter.
Specialsakkunnig Jari Mäkäläinen och konsultativ tjänsteman Markku Mölläri:
Invånarengagemang bygger på information, förtroende och entusiasm
Välfärdsområdena har framför sig ett stort arbete för att bygga upp invånarnas förtroende. Brett samarbete samt öppen och sakkunnig kommunikation som visar invånarna uppskattning är verktyg som behövs i det arbetet, skriver specialsakkunnig Jari Mäkäläinen och konsultativ tjänsteman Markku Mölläri.
Lärdomar av fusioner
I Finland har det inte tidigare gjorts en reform inom den offentliga förvaltningen som motsvarar reformen av social- och hälsovården och räddningsväsendet, så det lönar sig att ta lärdom av andra. Beredningsgruppen för ledning och kompetens ordnade den 15 december 2021 en föreläsning för alla beredare i regionerna. Under föreläsningen delade Timo Ihamuotila, ABB:s nuvarande och Nokias tidigare finansdirektör, med sig av sina lärdomar av fusioner inom den privata sektorn. Det viktigaste vid genomförandet av en fusionsprocess är att kommunikationen och genomförandeplanen är tydlig.
Gott och vackert
Den här rubriken lånade jag från Helsingin Sanomats artikel. Redaktören lyckades med denna rubrik formulera det jag hade försökt beskriva då jag intervjuades. Att här nu finns en möjlighet att skapa något gott och vackert.
Den nya tiden med välfärdsområden börjar med kunskapsbaserad ledning
.png/9b3e05f8-90b2-8727-871e-59bcb0a51af6?version=1.0&t=1642600443935&width=1200)
Kunskapsbaserad ledning är en av social- och hälsovårdsreformens hörnstenar. Det arbete för att främja kunskapsbaserad ledning som gjorts under denna och föregående regeringsperioder nådde höjdpunkten i juni när lagen om ordnande av social- och hälsovård (612/2021) godkändes. Enligt den nya lagen om ordnandet av social- och hälsovården är välfärdsområdena skyldiga att samla in information om befolkningens välfärd samt om tillgången till tjänster och deras kvalitet, verkningsfullhet och kostnader. Lagen om ordnandet av tjänsterna ger tillsammans med lagen om sekundär användning av personuppgifter inom social- och hälsovården en aldrig tidigare skådad grund både för kunskapsbaserad ledning och för nyttjandet av informationen om befolkningen. Det Toivo-program för kunskapsbaserad ledning som inleddes i början av valperioden har nu kommit halvvägs. De senaste två åren i skuggan av coronapandemin har varit en tid av intensivt utvecklande och många pilotförsök, men nu är det tid att uppfylla förväntningar och infria löften.
Päivi Nerg, Ville-Veikko Ahonen och Noora Heinonen:
Uppskattningen av ändringskostnaderna i samband med social- och hälsovårdsreformen preciseras i takt med genomförandet
Stora reformer medför alltid ändringskostnader. Ändringskostnaderna är nödvändiga för en trygg övergång och även för en reform av verksamheten. Staten svarar mot ändringskostnaderna genom att anvisa särskild finansiering till välfärdsområdena 2021–2025. Dessutom innehåller välfärdsområdenas finansieringssystem förhöjande faktorer som tillämpas 2023–2029, skriver understatssekreterare Päivi Nerg, förändringsledare Ville-Veikko Ahonen och finansråd Noora Heinonen.
Päivi Nerg, Jani Pitkäniemi och Ville-Veikko Ahonen:
Social- och hälsovårdsreformen förändrar hela Finlands offentliga förvaltning
Social- och hälsovårdsreformen har en fundamental inverkan även på kommunerna och staten. Reformen bereds enligt en snäv tidtabell även av kommunerna och många statliga ämbetsverk. Reformen har medfört nya lagstadgade uppgifter eller ändringar i redan existerande processer, skriver understatssekreterare Päivi Nerg, överdirektör Jani Pitkäniemi och förändringsledare Ville-Veikko Ahonen i sin kolumn.
Socialservice en central del av social- och hälsovårdsreformen
I januari har vi det första välfärdsområdesvalet framför oss. En ny säsong i social- och hälsovården inleds av de välfärdsområdesfullmäktige som väljs. I fortsättningen ansvarar välfärdsområdet för ordnandet och produktionen av socialvårdstjänster.
Olyckor sker utan förvarning – men med säkerhetsbedömningen av hemmet varnas man för faror
Södra Karelens social- och hälsovårdsdistrikt och räddningsverk har tillsammans utvecklat en modell för att göra säkerhetsbedömningar av hem.
Samordningen av tjänster viktig uppgift för välfärdsområdet
Hurdan nytta har en person som behöver många social- och hälsovårdstjänster av reformen av social- och hälsovården och räddningsväsendet? Finns det en risk för att de bekanta tjänsterna splittras och försvinner utom räckhåll? Kommer de utlovade förbättringarna av servicen att bli verklighet eller måste varje tjänst uppsökas separat?
Tempot ökar i beredningen – THL:s utvärderingar av social- och hälsovårdstjänsterna sporrar regionerna
Beredningen av välfärdsområdena är snart på slutrakan, för redan om drygt ett år är social- och hälsovårdstjänsterna samt räddningsväsendet som ordnas av kommunerna och samkommunerna ett minne blott.
Kontaktytorna inom räddningsväsendet i välfärdsområdet
Att kontaktytorna mellan kommunen och välfärdsområdet fungerar bra när uppgifterna organiseras är ytterst viktigt. Med kontaktyta avses en funktionell koppling eller förbindelse mellan två eller flera organisationer som påverkas av hur samarbetet fungerar.
Välfärdsområdenas lägesbilder och läget i oktober
Samtliga välfärdsområden, Helsingfors stad och HUS utarbetar lägesbilder av hur genomförandet av reformen av social- och hälsovården och räddningsväsendet framskrider i området. Färdplanen för det regionala genomförandet används som grund när områdena uppdaterar lägesbilden av genomförandet varje månad. Det centrala målet för arbetet är att säkerställa att varje välfärdsområde klarar av att organisera tjänsterna inom social- och hälsovård och räddningsväsende i området från och med den 1 januari 2023.
Vet du hur delaktiga invånarna i ditt område är? Delaktighetsindikatorn hjälper
Invånarna i ett välfärdsområde har rätt att delta i och påverka välfärdsområdets verksamhet. Möjligheter att delta och påverka kan erbjudas både inom områdets förvaltning och dess tjänster. Dessutom har tjänsterna en central roll i att stödja människors delaktighet även i det övriga samhället.
I social- och hälsovårdsreformen får man inte glömma bort behoven hos befolkningen med flyktingbakgrund
Befolkningen med flyktingbakgrund i Finland har många hälsoutmaningar. I krigs- och konfliktområden förblir många problem oidentifierade och oskötta. Förfärliga upplevelser och de senare utmaningarna i Finland, såsom rasism eller oro för familjen i världen, belastar hälsan ytterligare.
Finländarna uppskattar högt den offentliga social- och hälsovården och räddningsväsendet
Välfärdsområdena får organiseringsansvar för två samhälleligt ytterst viktiga sektorer som befolkningen värdesätter högt, skriver Pasi Ryynänen och Sirkku Pikkujämsä.
Elevhälsans supermarket kan snart vara här!
Vissa saker tar lång tid att mogna. Social- och hälsovårdsreformen är en av dem. Men tålamodet har varit lönsamt, för just nu står vi inför de möjligheter som jag målade i min blogg 2016 om hur studerandevården behöver ett eget litet social- och hälsovårdsområde.
Familjecenterverksamheten främjar barns, ungas och familjers delaktighet
Barnets rätt till delaktighet är en grundläggande och mänsklig rättighet som tryggas såväl i grundlagen som i FN:s konvention om barnets rättigheter. Trots detta genomförs delaktigheten och hörandet fortfarande i varierande grad. Man måste säkerställa att alla barn och unga har en genuin möjlighet att delta och påverka.
Kunskapsbaserad ledning möjliggör reformen av social- och hälsovårdssystemet
Den nya lagen om ordnandet av social- och hälsovården förpliktar till att framtida välfärdsområden leds utifrån bästa möjliga information. Målet är att man med hjälp av beslutsfattande som baserar sig på högklassig information kan ordna tjänsterna bättre än i nuläget och garantera invånarna jämlika social- och hälsovårdstjänster oberoende av bostadsort. Utmaningen är stor och det finns mycket att utveckla både när det gäller kunskapshantering inom välfärdsområdena och när det gäller att säkerställa aktuell och nationellt jämförbar information.
Sektorsövergripande tjänster för arbetslösa ska beaktas vid beredningen av strukturella reformer
Största delen av de arbetslösa har komplicerade hinder för sysselsättning som är kopplade till varandra, ett eller flera. Enligt OECD:s forskningsrapport (2020) är sådana hinder i Finland i synnerhet hinder som hänför sig till arbetsförmåga, incitament och jobbsökning. Situationen upplevs vara särskilt svår för de personer som har varit arbetslösa utan avbrott i ett år eller längre.
Från att diskutera förändring till att leda den
Många anser att det pratats för mycket om förändringsledning i samband med social- och hälsovårdsreformen och reformen av räddningsväsendet. Själv tänker jag att det aldrig pratas för mycket om ledningen, men det kunde göras på ett mer konkret sätt, skriver kontaktchef Aija Tuimala från kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT.
Drygt ett år kvar: hinner vi med allt som måste göras?
Ansvaret för att ordna social- och hälsovårdstjänsterna och räddningsväsendets tjänster överförs från kommunerna och samkommunerna till välfärdsområdena efter cirka 300 arbetsdagar. Den tid som finns till förfogande för beredningen kommer att minska ytterligare bland annat på grund av semestrar.
Strategin fastställer välfärdsområdets mål
Beredningen av välfärdsområdena är i full gång. Hur genomförandet av reformen av social- och hälsovården och räddningsväsendet lyckats kan studeras med miniminivån för kapaciteten och uppnåendet av målen som utgångspunkt.
Upprättandet av kontaktytor i Birkaland framskrider i samarbetets tecken
Birkaland börjande snabbt bygga upp välfärdsområdet. Också det temporära organet hade sitt första sammanträde endast några timmar efter att lagen hade trätt i kraft. Enligt min åsikt förklaras det goda tempot i Birkaland av att kontakten mellan kommunerna och beredningen varit nära också i tidigare skeden av social- och hälsovårdsreformen. Även om antagandet av lagstiftningspaketet om social- och hälsovårdsreformen inte väckte hurrarop överallt i Birkaland, såg man värdet av ett fungerande samarbete redan i utgångsläget, skriver stadsdirektör i Kangasala Oskari Auvinen.
Att överföra strukturerna i deras nuvarande form till välfärdsområdena är ingen bra lösning
I och med reformen har man en unik möjlighet att genuint börja prioritera förebyggande, i stället för att använda alla resurser på att reagera i efterhand, skriver Anna Maksimainen, som arbetar som projektledare i Nordic Healthcare Group.
Förvaltning, ekonomi och stödtjänster eller Mycket Viktiga Arbeten
Beredningsgruppen för förvaltning, ekonomi och stödtjänster har inlett sitt arbete i höst under nya förhållanden. Största delen av det första mötet gick till att presentera de nya medlemmar som anslutit sig efter sommaren, vilket kanske också beskriver läget i regionerna – i regionerna sker en omorganisation och verksamheten är nu på väg att inledas på allvar.
Socialtjänsterna är kärnverksamheten vid framtidens social- och hälsovårdscentraler
När livet kör ihop sig kan en socialarbetare, sjuksköterska, läkare eller fysioterapeut och de tjänster de erbjuder förebygga att problem uppstår. Ofta behövs samarbete. För att få flexibel hjälp i rätt tid måste tjänsterna fungera ihop, och därför bygger framtidens social- och hälsovårdscentraler på ett jämställt partnerskap mellan socialvården och hälso- och sjukvården.
Den mentala hälsan är vårt gemensamma kapital
Det är avgörande för såväl individen, gemenskaper som samhället att psykiskt må bra. Det är ett gemensamt kapital som det lönar sig att investera i. Under denna regeringsperiod har man satsat historiskt mycket på psykisk hälsa.
Köerna försvann i och med den nya verksamhetsmodellen: personalen löser de vardagliga problemen tillsammans och självständigt
Enligt erfarenheter från hälsostationen i Urjala finns en av lösningarna på primärvårdens utmaningar på nära håll – personalens sakkunskap, kreativitet och kompetens.
Klienter med funktionsnedsättning bidrar med viktig information till strukturellt socialt arbete
Det sociala arbetet för personer med funktionsnedsättning bygger på funktionshinderpolitiken, vars principer är rätten till jämlikhet, delaktighet samt nödvändiga tjänster och stödåtgärder.
Äntligen: Social- och hälsovårdsreformen godkändes av riksdagen (och vi kan sätta igång med genomförandet)
Det här har vi väntat på. Och det räckte rätt många valperioder. Men nu har det äntligen blivit verklighet. Social- och hälsovårdstjänsterna koncentreras till ”bredare områden” för välbefinnande, som bättre än för närvarande kan ordna kundorienterade tjänster för alla medborgare i hela Finland. Det svåra arbetet, som ibland kändes nästan omöjligt, har nu gjorts.
Det ökade behovet av mentalvårdshjälp bland unga tillgodoses med evidensbaserade metoder
De ungas psykiska illamående, psykiska symptom och upplevda behov av hjälp har ökat ytterligare under pandemin. De senaste resultaten av enkäten Hälsa i skolan visar att ångest har ökat kraftigt i synnerhet bland unga flickor: i enkäten rapporterade upp till en tredjedel av flickorna att de led av medelsvår eller svår ångest.
Helsingfors mentalvårdstjänster satsar på tidigt stöd: lågtröskelserviceställena för psykisk hälsa Mieppi, kortterapi och snart även terapigaranti
Tillgången till mentalvårdstjänster har under de senaste åren väckt mycket diskussion. Det håller också på att ske en tydlig förändring i attityderna. Allt fler söker sig till tjänsterna och många har öppet berättat om att de gått på terapi. Å andra sidan har det också skrivits mycket om hur svårt det är att få terapi.
Lätt och trevligt – en gemensam portal för vårdhem i Västra Nyland
Du är i fokus! I Västra Nyland arbetar vi experter inom social- och hälsovården för att västnylänningarna ska må bra. Vårt värdelöfte ”Du är i fokus” innebär inom äldreomsorgen till exempel att den äldre själv kan välja vilket vårdhem hen vill flytta till, när det inte längre är möjligt att bo hemma.
Kontaktytorna i social- och hälsovårdsreformen och reformen av räddningsväsendet
.jpg/2986827e-f653-839c-e4ba-edefb377611b?version=1.0&t=1622543195592&width=1200)
En viktig fråga som gäller uppgiftsfördelningen mellan kommunerna och de framtida välfärdsområdena är hur väl kontaktytan mellan kommunen och välfärdsområdet fungerar. Med kontaktyta avses ett funktionellt samband eller ett gränssnitt mellan två eller flera organisationer där betydelsen av att arbeta tillsammans framhävs. Även om kontaktytorna på grund av social- och hälsovårdsreformen och reformen av räddningsväsendet fått en mer framträdande roll än tidigare, är detta ingen ny uppfinning. Det finns redan nu kontaktytor både inom kommunorganisationerna och mellan regionala aktörer och kommuner. Funktionella kontaktytor uppstår också i välfärdsområdets och samarbetsområdets tredje sektor och i privata producenters verksamhet.
Varför behövs samordning av social- och hälsovårdstjänsterna?
.jpg/e1a28ae1-2baa-828f-46b1-9476d8c3434c?version=1.0&t=1622443370608&width=1200)
Jag bokade en läkartid elektroniskt och uträttade ärendet på distans med hjälp av en bildförbindelse. Mitt servicebehov var enkelt, vårdanvisningen jag fick var tydlig och det räckte med en yrkesutbildad person för att lösa mitt problem. Jag fick hjälp och var nöjd med servicen.
Vägkartan stöder uppbyggandet av välfärdsområdena
Fem beredningsgrupper har börjat förbereda genomförandet av social- och hälsovårdsreformen. Beredningsgrupperna arbetar under sektionen för regional beredning och stöder regionerna vid förberedelserna inför det egentliga genomförandet. Beredningsgrupperna är uppdelade i områdena ledning och kompetens, förvaltningsekonomi och stödtjänster, organisering, kontaktytor samt IKT. I juni blir beredningsgrupperna färdiga med följande version av vägkartan för det regionala genomförandet, men utkasten till vägkartan kan användas av regionerna som stöd för den frivilliga beredningen redan före det.
”För att västnylänningarna ska må bra”: bättre tjänster tillsammans med invånarna och personalen
När tio kommuner slår ihop sin social- och hälsovård lönar det sig att stödja sig på den bästa erfarenheten och synen. Därför var det redan från början klart för oss som bygger Västra Nylands social- och hälsovård att vi ställer upp mål och planerar tjänsterna tillsammans med invånarna och personalen.
Första stegen av kunskapsbaserad ledning inom den prehospitala akutsjukvården
Den prehospitala akutsjukvården är precis som namnet avslöjar ofta den första och mest kritiska delen av hälso- och sjukvårdens servicehelhet. I jourvården av patienten och beslutsfattandet kring denna deltar yrkesutbildade personer och serviceproducenter inom social- och hälsovården, till exempel nödcentralsoperatörer, Jourhjälpen 116 117, personal inom den prehospitala akutsjukvården, arbetstagare som tillhandahåller socialjour, personal inom hemvården och vården dygnet runt, personal vid hälsostationerna samt jourenheter som är öppna dygnet runt.
Kunde vi jobba bättre?
Jag utexaminerades som läkare inför recessionen på 1990-talet. Under min resa har jag arbetat i många olika arbetsmiljöer och arbetsgemenskaper och lärt mig mycket kliniska färdigheter. När jag funderar på insikter i min karriär är dock de mest betydande av dem andra än kliniska färdigheter. En insikt är att jag inte behöver lösa allt själv.
Nu har man börja lägga pusslet
Beredningen av genomförandet av social- och hälsovårdsreformen har inletts. Beredningen har många likheter med att lägga ett pussel. Det finns många små och stora bitar och de borde alla få plats och fungera ihop. Även om målbilden är tydlig, är utmaningen att vi ännu inte vet det slut-liga antalet pusselbitar och deras form. Någonstans måste man ändå börja.
Språket en röd tråd som genomsyrar allt
Ring ring! Hej, du har ringt till kommun A. Tryck 1 om du vill ha service på finska, tryck 2 om du vill ha service på svenska. Milla trycker 2.
I pilotprojektet Päijät-Sote deltar farmaceuten i läkemedelsbehandlingen av en patient inom den öppna sjukvården
Målet med pilotförsöket inom läkemedelsbehandling inom projektet Framtidens social- och hälsocentral i Päijänne-Tavastland är att främja en effektiv, säker och ändamålsenlig läkemedelsbehandling av patienter inom den öppna sjukvården. Den verksamhetsmodell för farmaceuter inom den öppna sjukvården som utvecklats i pilotprojektet är ny i Finland.
Svårast att lösa utsatta personers problem?
I den nya Socialbarometern 2021 observerades en betydande obalans i och med att man lyckades sämst med att svara på servicebehovet hos de klientgrupper som har det svårast ställt i pandemisituationen.
Vår, er eller allas social- och hälsovårdsreform?
Den reform av social- och hälsotjänsterna som för närvarande är under beredning kommer då den genomförs att ha en betydande inverkan på den lokala och regionala verksamheten. Inrättandet av nya välfärdsområden förändrar kommunernas roll och uppgiftsfält avsevärt. I detta reformarbete är det viktigt att inte endast beakta utan även utgå från att kommunerna och regionerna ser olika ut. Goda resultat kan uppnås på många olika sätt i regionerna.
Ole dole doff – vem ska sköta barns och ungas psykiska hälsa på basnivå?
Sonja, som går på första klassen, känner att hon behöver tvätta händerna flera gånger om dagen. Hon tycker det är bra att lära sig läsa, men tidningsrubrikerna i matbutiken är skrämmande. Vid läggdags känner hon oro för många saker och hon har svårt att få tag på sömnen. Allting är en röra och det känns ända in i magen. Situationen har pågått länge och föräldrarna är oroliga. Tur att det finns hjälp att få för Sonja och familjen, eller finns det?
Den nya social- och hälsovården är redan i gång i Päijät-Häme
Social- och hälsovårdsreformen har byggts upp under många mandatperioder och av sju olika regeringar. Ödet för regeringen Marins förslag till social- och hälsovårdsreform vilar nu i riksdagens händer och kommer att avgöras senast till sommaren. Propositionen är inte oproblematisk, men Päijät-Hämes exempel visar att reformen i sin helhet är både nödvändig och genomförbar.
Utsikterna för Södra Karelens genomförande av skolpsykolog- och skolkuratortjänsterna i organisationerna inom social- och hälsovården
I regeringens proposition om social- och hälsovårdsreformen föreslås det att psykologerna och kuratorerna ska överföras i anställning hos välfärdsområdena. Södra Karelens social- och hälsovårdsdistrikt (Eksote)a ansvarar för ordnandet av de offentliga social- och hälsovårdstjänsterna i Södra Karelen i hela landskapet. Enligt den förvaltningsmodellen ingår redan helheten av elevhälsans tjänster i familjecentrens basservice för barn och unga. Vår erfarenhet är att både samarbetet mellan aktörerna inom elevhälsan och samarbetet med övriga social- och hälsovårdstjänster har ökat genom den här organisationsmodellen, och att elevhälsan inte har distanserats från skolmiljön så som man befarade. Man har lyckats fördela personalresurserna jämnt på tjänsterna inom elevhälsan i alla kommuner i landskapet. På det sättet kan man sörja för att tjänsterna för barn och unga genomförs på ett jämlikt och rättvist sätt.
Social- och hälsovårdsreformen: Kravet om egen tjänsteproduktion mellan två eldar
I anknytning till social- och hälsovårdsreformen föreslås det att välfärdsområdena ska ha tillräcklig egen tjänsteproduktion. Kravet ser ut att ha hamnat mellan två eldar. De privata tjänsteproducenterna anser att detta i väsentlig grad skulle begränsa möjligheterna att köpa tjänster. Inom den offentliga sektorn, särskilt i Birkaland, anser man att också offentligt ägda bolag borde räknas med i den offentliga egna tjänsteproduktionen och att man inte borde sätta gränser för bolagiseringen av offentlig verksamhet. Bägge sidor målar upp en hotbild där kravet om tillräcklig egen produktion antingen äventyrar tillgången till tjänster eller minskar tjänsternas kostnadseffektivitet. Regleringen stämplas också som alltför ideologisk.
THL stödjer utvecklingen av framtidens social- och hälsocentraler även med hjälp av bedömning
Vid THL bedömer vi det regionala utgångsläget för projekten inom programmet Framtidens social- och hälsocentral. Vi sammanställde också de regionala uppgifterna till en gemensam riksomfattande lägesbild.
Vårdreformen – mot ett genomförande
Beredningen av social- och hälsovårdsreformen har pågått länge men gick framåt en bit i december när regeringen blev klar med sin proposition och överlämnade den till riksdagen. I riksdagen har social- och hälsovårdsutskottet, som ska utarbeta ett betänkande, och de övriga utskotten som behandlar ärendet redan påbörjat behandlingen av regeringens proposition. Sakkunniga hörs i rask takt och åtminstone för närvarande ser tidsplanen ut att hålla streck.
Inget kommer att förändras, om inget förändras
Vi måste utgå från, att vi har nått hit (Tapani Tölli). Och detta är i detta fall omvandlingen och utvecklingen av Siun sotes hälsovårdscentraler samt framtidens social- och hälsovårdscentraler. Teammodellen är en av kronjuvelerna i Siun sotes framtida social- och hälsovårdsprojekt.
Är det dags att stärka ställningen för socialt arbete inom hälso- och sjukvården?
Många hoppas säkert att den utvecklingscirkel av samordnade och integrerade social- och hälsovårdstjänster som fick sin början redan på 1970-talet när folkhälsolagen stiftades äntligen ska kunna slutas: att vi skulle hitta metoder för ett smidigt, klientcentrerat och multiprofessionellt arbete tillsammans.
Handboken för servicehelheter och -kedjor är gjord för att användas
THL har publicerat en handbok som hjälper att modellera, styra och följa upp servicehelheter och -kedjor inom social- och hälsovården. Handboken har skapats som ett resultat av gemensam utveckling i ett multiprofessionellt nätverk med många yrkesutbildade och forskare inom social- och hälsovårdsbranschen.
Nya möjligheter för social- och hälsovårdsuppgifter
Det är intressant att granska rollen och betydelsen av information i samband med social- och hälsovårdsreformen. I dagens värld grundar sig framgången på informationsdelning istället för centralisering av information. I slutet av oktober anordnade social- och hälsovårdsministeriet ett nationellt nätverksmöte ”Vad sker när verksamheten inom social- och hälsovård genomförs genom kunskapsbaserad ledning”. Mötet intresserade över 300 beslutsfattare inom kommunen och social- och hälsovården, social- och hälsovårdspersonal samt myndigheter i hela Finland.
Innobyn stöder social- och hälsocentralernas utveckling
Det praktiska utvecklingsarbetet för framtidens social- och hälsocentraler inleds som bäst. Innobyn är med och stöder detta arbete genom att erbjuda sparring i den gemensamma utvecklingen och samla utvecklingsresultaten på ett ställe.
Vad berättar social- och hälsovårdsreformens projektansökningar om kommunernas arbete för att främja välfärd och hälsa?
Jag sökte beskrivningar av strukturer och åtgärder som främjar välfärd och hälsa snarare än förteckningar över effektiva verksamhetsmodeller.
I framtidens social- och hälsocentraler arbetar nöjda expertteam
Byggandet av framtidens social- och hälsocentraler på olika håll i Finland fick fart av de statsunderstöd som social- och hälsovårdsministeriet beviljade i slutet av juni.
Valtiosihteeri Maria Kaisa Aula:
Staten har inte öppnat kranarna i social- och hälsovårdsreformen
Målet för reformen är att kunna tillhandahålla tjänsterna på ett mera jämlikt sätt och att bromsa kostnadsökningen. Den nya finansieringsmodellen för vårdlandskapen främjar bägge målen. Den nya vårdmodellen är ingen trång ”tvångströja” för utgiftsutvecklingen, men den betyder inte heller att staten har öppnat penningkranarna.
Servicehelheter och -kedjor bygger social- och hälsovårdsområdets integration
Institutet för hälsa och välfärd, social- och hälsovårdsministeriet samt praktiska experter inom social- och hälsovårdsområdet runtom i Finland, inledde våren 2018 ett utvecklingsnätverk för servicehelheter och kedjor. Nätverket kallas pkpk-nätverket.
I framtidens social- och hälsocentraler fungerar tjänsterna
Det händer mycket i utvecklingen av social- och hälsovårdstjänsterna under de närmaste åren. Det regionala utvecklingssamarbete som gjorts under de senaste åren, fungerande och långvariga verksamhetsmodeller och nya öppningar har samlats ihop då landskapens kommande aktörer har utarbetat sina visioner och planer för hur framtidens social- och hälsocentraler ska byggas.
Ministrarna Kiuru och Pekonen: Nu är det dags att se över rehabiliteringen
Den kommitté som dryftat en reform av rehabiliteringssystemet slutförde sitt arbete för ett par år sedan. Målet är ett jämlikt, kostnadseffektivt och styrbart system som stärker rehabiliteringsklientens förmåga att klara sig i sin egen verksamhetsmiljö.
Nu är tiden inne för att utveckla basservicen
Inom programmet Framtidens social- och hälsocentral ansvarar social- och hälsovårdsministeriet för den nationella styrningen och för det statsunderstöd som beviljas för att programmet ska kunna verkställas. Institutet för hälsa och välfärd THL ansvarar för stödet för genomförandet av programmet. THL erbjuder sakkunnighjälp till de aktörer som ansvarar för genomförandet av projekten i de olika regionerna.
Antti Kuopila (STM) och Antto Korhonen (VM):
Vi bygger upp en gemensam lägesbild
Fastän coronaviruset idag tar så gott som all vår uppmärksamhet försöker vi samtidigt hålla igång vårt normala liv. På social- och hälsovårdsministeriet betyder det bland annat att hålla igång dialogen med regionerna.
Ilpo Helismaa:
Syftet med reformen av räddningsväsendet är förbättrad service
I samband med social- och hälsovårdsreformen reformeras också förvaltningen, styrningen och finansieringen av räddningsväsendet. Det är med andra ord inte enbart fråga om ett projekt som gäller social- och hälsovårdsväsendet.
Minna Saario: Alla vill ha fungerande digitala lösningar och informationshantering inom social- och hälso-vården – verksamheten utvecklas med hjälp av respons
En onödig eller ineffektiv digital tjänst irriterar, är tidskrävande, skapar frustration och kan ibland till och med orsaka skada. IKT-industrin och den kompetens inom informationshantering som krävs för det är fortfarande en ung bransch, vilket också märks i resultaten. Många digitala tjäns-ter fungerar inte som folk förväntar sig. I synnerhet social- och hälsovårdstjänster som påverkar människors hälsa och välfärd borde inte ha dåligt fungerande eller besvärliga digitala tjänster.
Juhana Valo:
Toivo-programmet startar – förväntningarna är höga
Ansvaret för ordnandet av social- och hälsovårdstjänsterna överförs till landskap. Målet för Toivo-programmet är att landskapen ska kunna leda och följa upp serviceproduktionen med hjälp av aktuell information av hög kvalitet.
Världen förändras – social- och hälsovårdssystemet måste också förändras
De viktigaste motiveringarna till en reform av social- och hälsovården har trots flera regeringsbyten förblivit oförändrade: befolkningen åldras och behöver mera service, tjänsterna är utspridda, människor vårdas delvis på fel ställe och vid fel tidpunkt.
Pasi Pohjola (STM) och Pekka Rissanen (THL)
Världen förändras – social- och hälsovårdssystemet måste också förändras
De viktigaste motiveringarna till en reform av social- och hälsovården har trots flera regeringsbyten förblivit oförändrade: befolkningen åldras och behöver mera service, tjänsterna är utspridda, människor vårdas delvis på fel ställe och vid fel tidpunkt.
Försöket med personlig budget i Vasa
Försöket med personlig budget kräver nytänkande
Vad händer när man för äldre inte väljer ut tjänster på förhand bland det etablerade standardutbudet, utan allt noggrannare avpassar och utformar tjänsterna efter klientens servicebehov? ”Tjänster som tidigare har verkat omöjliga att få kan med ens bli möjliga!”, beskriver servicehandledare Ann-Christine Järf-Rex försöket med personlig budget i Vasa. Vad händer när man för äldre inte väljer ut tjänster på förhand bland det etablerade standardutbudet, utan allt noggrannare avpassar och utformar tjänsterna efter klientens servicebehov? ”Tjänster som tidigare har verkat omöjliga att få kan med ens bli möjliga!”, beskriver servicehandledare Ann-Christine Järf-Rex försöket med personlig budget i Vasa.
Studerandehälsovården utökas
Sipiläs regering har beslutat att utvidga de nuvarande tjänsterna som är avsedda för universitetsstuderande och som produceras av Studenternas hälsovårdsstiftelses SHVS till att även omfatta yrkehögskolestuderande från och med 2020. Detta beslutades i december 2016 i samband med övriga riktlinjer för social- och hälsovården. Likabehandling av högskolestuderande har varit framme i flera år och en sak som studerandeorganisationerna har önskat länge.
Finland blir ett ledande land inom hälsoteknologi
Hälsoteknologin kan bli en ny tillväxtmotor för Finland. Innovationsfinansieringsverket Tekes och IBM har nyligen ingått ett samarbetsavtal om att utveckla det finländska ekosystemet för digital hälso- och sjukvård.