Reformen har omfattande konsekvenser för kommunerna

Social- och hälsovårdsreformen har en betydande inverkan på kommunernas verksamhet och ekonomi. Den inverkar bland annat på kommunernas uppgifter och finansieringen av dem, beskattningsrätt och statsandelssystemet, egendom, skulder och avtal samt personal.

Antalet anställda inom kommunsektorn minskar betydligt. All personal i anställning inom social- och hälsovården samt räddningsväsendet överförs i anställning hos vårdlandskapen. Över 170 000 personer byter arbetsgivare.

Reformen innebär att kostnaderna för kommunernas verksamhet minskar och att cirka hälften av driftsekonomiutgifterna försvinner. Den största effekten för kommunerna på längre sikt är att enskilda kommuner inte längre bär ansvaret för kostnaderna för befolkningens åldrande och sjukfrekvens och de anknytande kommunalekonomiska riskerna.

För ordnandet av de uppgifter inom social- och hälsovården och räddningsväsendet som överförs från kommunerna inrättas i Finland 21 nya självstyrande vårdlandskap. De tar över ordnandet av uppgifterna från och med år 2023.

Helsingfors stad ansvarar för ordnandet av social- och hälsovården och räddningsväsendet inom sitt område och hör inte till något vårdlandskap. Dessutom ordnar den nya HUS-landskapssammanslutningen de funktioner inom krävande specialiserad sjukvård som det föreskrivs särskilt om i lag eller som det överenskommits särskilt om i Nyland.