Reformen har omfattande konsekvenser för kommunerna

Social- och hälsovårdsreformen har en betydande inverkan på kommunernas verksamhet och ekonomi. Den inverkar bland annat på kommunernas uppgifter och finansieringen av dem, beskattningsrätt och statsandelssystemet, egendom, skulder och avtal samt personal.

Finansiering överförs från kommunerna till landskapen

När ansvaret för att ordna social- och hälsovårdstjänsterna överförs från kommunerna till landskapen, ska en del av kommunernas inkomster i motsvarande utsträckning överföras till staten, som finansierar landskapens verksamhet. Överföringen av finansieringen bereds utifrån den modell som blev föreslagen och behandlades i riksdagens grundlagsutskott under förra valperioden.

Avsikten är att överföringen av finansieringen ska genomföras genom en minskning av statsandelarna till kommunerna, en sänkning av kommunalskatten, en sänkning av kommunernas andel av intäkterna av samfundsskatten samt ersättning för förlorade skatteinkomster till följd av ändringar av beskattningsgrunden. Statens inkomstbeskattning och statens andel av intäkterna av samfundsskatten ska höjas i motsvarande grad som kommunernas skatteinkomster minskar.

Statsandelssystemet reformeras

Det nuvarande statsandelssystemet behöver reformeras i och med överföringen av finansieringen.

Även i fråga om reformen av statsandelssystemet är utgångspunkten att beredningen sker utifrån den modell som blev föreslagen och behandlades i riksdagens grundlagsutskott under förra valperioden.

Det är inte meningen att det ska föreslås några betydande ändringar av det nuvarande statsandelssystemets grundläggande struktur eller kriterier. Systemet ska fortsatt bestå av en utjämning av skillnader i behoven och skillnader i inkomstbasen samt vissa ökningar och minskningar av statsandelarna. Från systemet för utjämning av skillnaderna i behoven ska de delar som baserar sig på social- och hälsovården överföras till landskapens finansiering. Kriterierna bibehålls i övrigt oförändrade, men en ny faktor som ska beaktas är främjande av hälsa och välfärd.

I systemet för utjämning av inkomsterna (utjämning av statsandelen på basis av skatteinkomsterna) behövs däremot större ändringar, eftersom en betydande del av skatteinkomsterna överförs till landskapens finansiering och systemet således inte längre fungerar på ändamålsenligt sätt.

För att lindra stora förändringar i de enskilda kommunerna måste det dessutom tas in ändringsbalanselement i systemet.

Egendomsarrangemang tryggar tjänsternas kontinuitet

I fråga om egendomsarrangemangen är utgångspunkten för beredningen en modell som i huvudsak motsvarar den som föreslogs under förra valperioden, dvs. en modell där

samkommunerna för social- och hälsovården och samkommunerna för räddningsväsendet samt deras tillgångar och skulder överförs till landskapen
kommunernas och övriga samkommuners lösa egendom och avtal som används av social- och hälsovårdsväsendet och räddningsväsendet överförs till landskapen
landskapet hyr under en övergångsperiod de lokaler för social- och hälsovård och räddningsväsende som blir kvar i kommunernas ägo.

Lösningarna får inte leda till en höjning av det totala skatteuttaget, och man måste med hjälp av reformen kunna stävja kostnadsökningen. Målet är också att beakta de lokala förhållandena.

Ytterligare information:

Markku Nissinen, finansråd, finansministeriet, tfn 0295 530 314 (finansieringen och statsandelssystemet)

Ville Salonen, konsultativ tjänsteman, finansministeriet, tfn 0295 530 388 (finansieringen och statsandelssystemet)

Pasi Leppänen, konsultativ tjänsteman, finansministeriet, tfn 0295 530 564 (egendomsarrangemang)

Mervi Kuittinen, lagstiftningsråd, finansministeriet, tfn 0295 530 445 (egendomsarrangemang)