Ledning genom information är nyckeln till välfungerande och högklassiga social- och hälsovårdstjänster
Med ledning genom information avses beslutsfattande som baserar sig på aktuell och högklassig information. Den information som används vid beslutsfattandet har samlats in i ett tidigare skede. Med termen avses också alla rutiner och åtgärder som syftar till ett rationellt beslutsfattande.
Grundtanken är att man utifrån den insamlade informationen kan förutse orsakssambandet mellan olika åtgärder och händelser och vilken inverkan de kommer att ha i framtiden. I bästa fall omvandlas informationen till kunskap. Ledning genom information hjälper till att utveckla verksamheten och rikta resurserna där de ger störst nytta.
I social- och hälsovårdsreformen överförs ansvaret för ordnandet av social- och hälsovårdstjänster från kommunerna och samkommunerna till välfärdsområdena. För att de välfärdsområden som ska inrättas ska kunna fungera effektivt och erbjuda sina invånare rätt slags tjänster, behöver de korrekt och aktuell information om befolkningens välfärd och hälsa i området samt om kostnaderna för och effekterna av de social- och hälsovårdstjänster som tillhandahålls.
När kostnaderna för social- och hälsovården ökar är det viktigt att de myndigheter som utövar utvärderings- och styrningsverksamhet förstår hur de insatser som gjorts inom social- och hälsovården får det bästa mottagandet.
Utnyttja social- och hälsovårdsinformationen
I Finland producerar social- och hälsovårdssystemet en stor mängd information om enskilda kunder, invånare och patienter. Denna information används i första hand bland annat för vård av patienter och beslutsfattande som gäller kunder inom social- och hälsovården.
Den information som olika tjänsteleverantörer producerar är i dag dock inte alltid jämförbar. Dessutom finns uppgifterna i olika system som inte kommunicerar sinsemellan. I praktiken leder detta till ineffektiv verksamhet, överlappningar och kostnadsökningar. Ur patientens eller kundens synvinkel kan situationen uppfattas som att man inte har tillgång till sådan information som är viktig med tanke på vården eller servicen.
Förenklat kan vi säga att ledning genom information inte har en tillräckligt kvalitativ innehållslig och strukturell grund inom social- och hälsovården. Ett centralt mål i social- och hälsovårdsreformen är att social- och hälsovårdsinformationen ska utnyttjas och förädlas till kunskap som är till nytta både för servicesystemet och enskilda invånare.
Från primär användning av uppgifter till sekundär användning
År 2019 trädde lagen om sekundär användning av personuppgifter inom social- och hälsovården i kraft (552/2019). I 41 § i lagen om sekundär användning definieras grunderna för användningen av personuppgifter i ledningen. Enligt den kan tjänstetillhandahållaren i egenskap av anordnare eller producent samköra uppgifter som har uppstått i tillhandahållarens egen verksamhet eller som är införda i tillhandahållarens egna register, om detta anses vara nödvändigt för ledningen. I 42 § i lagen om sekundär användning föreskrivs också om tillsynsmyndighetens rätt att få information för utförande av sina uppgifter.
Lagen om sekundär användning möjliggör utveckling av förfarandena för ledning genom information, informationsproduktionsmodeller, informationsinnehåll och system som behövs i social- och hälsovårdsreformen. Social- och hälsovårdsministeriet har inlett Toivo-programmet för att utveckla ledningen genom information inom välfärdsområdena och de nationella myndigheternas informationsproduktion, informationsresurser och informationshanteringslösningar som behövs för ledning av information.
Inrikesministeriet har inlett projektet ”Räddningsväsendets och den civila beredskapens prestationsförmåga och grunder för planeringen av dessa”, för att stödja reformen av räddningsväsendet genom att skapa enhetliga grunder till stöd för planeringen, prognostiseringen och ledningen inom räddningsväsendet.