En invånare bryter handleden. I samband med vården framgår det att hon också behöver socialvårdstjänster på grund av utmattning. Läkaren eller sjukskötaren kontaktar socialvården.

Invånarens servicebehov bedöms tillsammans med hennes familj och socialarbetaren. Familjen konstateras vara i brådskande behov av åtminstone hemservice för barnfamiljer, för att få hjälp med barnpassning och hushållssysslor under två veckors tid. Socialarbetaren dokumenterar uppgifterna om klienten på ett strukturerat sätt i klientdatasystemet.

I framtiden kommer klientuppgifter som dokumenterats i de regionala socialvårdssystemen att överföras direkt till klientdataarkivet för socialvården, som ingår i Kanta-tjänsterna. Uppgifterna kan utnyttjas både av yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården och i myndighetsarbetet. Tack vare den strukturerade dokumentationen är uppgifterna jämförbara sinsemellan.

Klientuppgifterna som dokumenterats inom socialvårdstjänsterna kan användas för bedömningar, handledning, tillsyn, statistik och annat myndighetsarbete som utgår från det nationella informationsunderlaget för social- och hälsovården. Uppgifterna behandlas och används på ett datasäkert sätt. Läs mer om det nationella informationsunderlaget för social- och hälsovården.

Institutet för hälsa och välfärd (THL) kommer från och med 2023 att etappvis samla in uppgifter från klientdataarkivet för socialvården, som ingår i Kanta-tjänsterna, till Socialvårdens uppföljningsregister, vilket är nytt. I registret ska den centrala klient- och serviceinformationen inom socialvården i Finland sammanställas för första gången.

Social- och hälsovårdspersonalen kommer i framtiden att kunna använda den information som uppkommit inom socialvården för att planera tjänster och vård för klienten eller patienten. Med klientens tillstånd kan socialarbetare, till exempel i samband med bedömningen av servicebehovet, också få tillgång till klientens vårdplan inom hälso- och sjukvården. På så sätt kan tjänsterna mellan hälso- och sjukvården och socialvården samordnas.

Enligt 29 § i lagen om ordnande av social- och hälsovård ska välfärdsområdet inom sitt område följa befolkningens hälsa och välfärd enligt befolkningsgrupp och leda sin verksamhet med information, med beaktande av minimiinformationsinnehållet. Välfärdsområdet får tillförlitlig, aktuell och jämförbar information från de service- och vårduppgifter som dokumenterats. Till exempel kan man följa upp klienter som använder sig av tjänster för barnfamiljer och deras servicebehov.

Välfärdsområdena får förutom från sina regionala system även information från det nationella informationsunderlaget för social- och hälsovården. Informationen kan även användas av kommunerna och städerna i deras uppgifter.

Valvira och regionförvaltningsmyndigheterna kan med hjälp av informationen inrikta tillsynen på de leverantörer och anordnare av socialvårdstjänster vars verksamhet anses medföra störst risker för klient- och patientsäkerheten. På så sätt kan man också handleda och stöda leverantörerna och anordnarna av tjänster och fokusera mer på stöd för egenkontroll. Tillsynsmyndigheterna kan till exempel övervaka huruvida bedömningen av servicebehovet har gjorts inom den tidsfrist som lagen föreskriver och hur snabbt klienten har fått service från det att hon eller han kontaktade socialvården.

THL vastaa sote-palvelujärjestelmän arvioinnista laatimalla vuosittain asiantuntija-arviot kaikista hyvinvointialueista uuden järjestämislain 30. §:n mukaisesti. Niissä arvioidaan mm. sote-palvelujärjestelmän laatua, toimivuutta, vaikuttavuutta ja kustannuksia kansallisen ohjauksen tueksi. Arvioinnit perustuvat kustannus- ja vaikuttavuusindikaattoreihin (KUVA-mittaristo), hyvinvointialueiden kanssa yhteistyössä tehtyihin laadullisiin arvioihin sekä Valviran ja aluehallintoviranomaisten selvityksiin.

THL myös tuottaa ja hyödyntää sote-tietoa tilastoinnissa ja rekisteritoiminnassa. THL voi esimerkiksi seurata, kuinka usein lapsiperheiden palveluiden asiakkaat tarvitsivat myöhemmin myös lastensuojelun palveluita ja kuinka usein tilanne parani kotipalvelun avulla.

Enligt 31 § i lagen om ordnande av social- och hälsovård utarbetar social- och hälsovårdsministeriet årligen en riksomfattande redogörelse där det ingår en bedömning av hur väl kravet på jämlikhet i social- och hälsovården uppfyllts och om finansieringen är på en tillräcklig nivå. I redogörelsen utnyttjas de nationella expertbedömningar som THL har utarbetat.

Social- och hälsovårdsministeriet förhandlar separat med varje välfärdsområde om genomförandet av de social- och hälsovårdsuppgifter som omfattas av välfärdsområdets organiseringsansvaret. Syftet med förhandlingarna är att följa upp och utvärdera de riksomfattande målen för social- och hälsovården och att styra välfärdsområdenas organisationsuppdrag på strategisk nivå (24 § i lagen om anordnande av social- och hälsovård).

Med hjälp av informationen kan social- och hälsovårdsministeriet, som styr välfärdsområdena på strategisk nivå, bättre än tidigare allokera socialvårdens resurser till välfärdsområdena enligt behov.
 

I framtiden ska man kunna bedöma hur smidiga och effektiva social- och hälsovårdstjänsterna är genom hela service- och vårdkedjan samt jämföra välfärdsområdenas uppgifter sinsemellan för att skapa en nationell lägesbild. På lokal nivå utgår planeringen av invånarnas tjänster och vård från aktuell och bästa möjliga information. Samma information ligger även till grund för myndigheternas utvärderings-, styrnings- och tillsynsarbete. 

När social- och hälsovårdsuppgifter utnyttjas i hanteringen av servicesystemet får invånarna tillgång till effektiva och likvärdiga tjänster som motsvarar deras behov och sätts in vid rätt tidpunkt.